Med ett litteraturhistoriskt översiktsverk i händerna roar det mig ibland att bläddra bak till registret och jämföra bland författarna vem som får mer sidreferenser än den andre. Antalet ger liksom en mer handfast och direkt bild av författarens påstådda inflytande och möjliga status än vad de hermeneutiskt auktoritativa formuleringarna inne i boken gör. Gäller det […][...]

Vissa böcker vet man att man kommer att läsa igen. Några få vill man läsa om så fort man läst klart sista sidan. Perihan Magdens debutroman The Messenger Boy Murders är en sådan bok för mig. Intrigen är en finurligt berättad mordgåta, befolkad av en rad egensinnigt motsägelsefulla karaktärer, som alla, visar det sig, bär […][...]

Länge har debatten om vem som skrev William Shakespeares dramer och sonetter pågått. Buden har varit många och mer eller mindre fantasifulla. Till exempel har samtida namn såsom Francis Bacon och Christopher Marlow framhållits. Vad som är genomgående i de flesta fall är dock att de identiteter Shakespeare iklätts är betydligt mer bildade än den […][...]

När jag var sjutton hittade jag en bok i pappas bokhylla som hette Den västerländska kanon och var skriven av en amerikansk litteraturprofessor som hette Harold Bloom. Boken hade en gubbe i peruk på omslaget, djupt nedsjunken i en söndertummad bok. Hans blick var sådär koncentrerad som bara någon som är riktigt fångad kan vara […][...]

Det finns en rolig historia om två män som går på bio och slår vad om huruvida John Wayne ska ramla av hästen eller ej. När filmen är slut säger han som har vunnit ”Nej, behåll pengarna du, jag har sett filmen förut” medan han som förlorat svarar ”Äsch, det har jag också, men jag […][...]

För ett par veckor sedan var jag i London och såg Hamlet. Det var en riktigt bra uppsättning – ännu en lätt omtolkning, som plockade upp pjäsen till ett ospecificerat 1900-tal och tog fasta både på humorn (de stoppade rentav in referenser till Rosencrantz & Guildenstern Are Dead) och möjligheten att Hamlet verkligen är spritt […][...]

Huvudpersonen är snygg, atletisk och framför allt smart – hon är Shakespeare-forskare på ett av de bästa universiteten i världen, Harvard University. I boken följer hon ledtrådar, gåtor, historiska fakta och gömda koder i världslitteraturen och finner vägen till en hemlighet som skulle förändra allting som vi hittills tror att vi vetat (rörande Shakespeare), en […][...]

En gång i tiden klippte jag ut en artikel av feministikonen och litteraturvetaren Nina Björk. Jag arkiverade den innanför någon bokpärm enligt ett renodlat associativt system som sedermera föll på att jag aldrig mindes mina egna associationskedjor och det är mycket möjligt att den finns nånstans i min bokhylla än idag. Kontentan av artikeln, som […][...]

Emma Woodhouse är onekligen den av Jane Austens hjältinnor som har det bäst förspänt. Hon är söt, rik och populär, en förmögen änklings enda hemmavarande, bortskämda ögonsten. Två hundra år senare hade hon onekligen spenderat sina eftermiddagar i någon finare galleria och vävt sina kärleksintriger per glitterosa mobiltelefon av senaste modell. Austens Emma är inte […][...]

Katarina Mazettis succéroman Grabben i graven bredvid filmades redan 2002 av Kjell Sundvall och med Michael Nyqvist och Elisabet Carlsson i huvudrollerna som det otippade kärleksparet bonden Benny och bibliotekarien Desirée. Nu ska romanen bli film igen – den här gången på franska. Dessutom är den en svensk musikal på gång, baserad på samma roman. […][...]