När berättelsen börjar är det redan för sent. Agnes är ensam kvar, det är höst, och hon är på väg till vindskyddet i skogen där hon och bästa vännen Minna brukade hänga. Med sig bär hon elden – tre flaskor fulla av tändvätska. Agnes och Minna har varit oskiljaktiga sedan mellanstadiet, när de började protestera […][...]

Sofia Nordins dystopiska ungdomstrilogi har med Om du såg mig nu blivit en tetralogi. Eller om man nu ska nöja sig med att kalla den ”serie” vid det här laget. Huvudsaken är egentligen att det kommer fler delar, för de är otroligt spännande och fina. Serien, som inleddes med En sekund i taget, är skriven […][...]

Tretton, snart fjorton. Vad är det för en ålder, egentligen? Eller snarare – vore den något annat om det knappt fanns någon som var äldre? Inga föräldrar, inga vuxna alls? Så är det i Sofia Nordins postapokalyptiska värld, en värld som alldeles nyss var vår, men där en plötslig febersjukdom dödat nästan alla. Bara en […][...]

Det finns två skäl till att jag plockar upp den här boken. Nej, tre. Det första är nog i uppriktighetens namn att titeln får mig att associera till teveserien Veronica Mars, och det är ju sällan fel. Det andra är att jag hört Maria Nilson och hennes kollegor diskutera ”queera monster” på Växjö Pride, vilket […][...]

Sportlovstider brukar betyda barn- och ungdomsboksvecka på dagensbok.com. Så även denna februari. Och som vanligt samlar vi alla barn- och ungdomsböcker under en särskild temasida. Rebecka började i måndags med Mary, spöket och resan genom natten – En spökhistoria med varm och hoppfull tvist. Idag skriver Ella om Sofia Nordins apokalyps i Spring så fort […][...]

”Det finns faktiskt ingen. Alla är döda” var några av de första raderna i Sofia Nordins roman En sekund i taget, där huvudpersonen Hedvig tycktes vara den enda som överlevt en pandemi som på bara några dagar tagit livet av alla. Alla. Men. Rent logiskt, om någon lyckats överleva, någon haft en motståndskraft, så borde […][...]

Efter att ha tillbringat några dagar i 1980-talets Storbritannien, med Gunnela Björks biografi över Margaret Thatcher, verkar steget över till regelrätta dystopier ganska litet. Thatcher myntade många bevingade ord, allra mest kanske hennes kompromisslösa ”There is no alternative!”, så ofta upprepat att det förkortades TINA. Och framtiden ser mörkt ut. I alla fall om vi […][...]

Det är nästan omöjligt att inte börja från början och citera inledningsraderna till Sofia Nordins En sekund i taget: Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Ja, 13-åriga Hedvig flyr från de döda. Uppe i lägenheten ligger mamma, pappa och […][...]

För oss som bor i Stockholmstrakten är det just nu extremt gynnsamma tider när det gäller litteraturevenemang. Vad sägs om Världsbokdagen imorgon tisdag på Stockholms kulturhus, eller varför inte internationell författarscen med Sofi Oksanen på torsdag? Den som föredrar mindre tillställningar kan i stället bege sig till Slipvillan på ön Långholmen och lyssna på författarna […][...]

Jag vill egentligen inte säga att det på sistone har skett en explosion av böcker om ung gaykärlek, för det är inte sant. Det finns fortfarande alldeles för få böcker som Håkan Lindquists Regn och åska, såväl för ungdomar som för vuxna. Värt att nämna är ändå att de blir fler. Dessutom har vi på […][...]