I sista delen av Suzanne Collins Hungerspelstrilogi är Panem, det framtida nordamerikanska riket som styrs från den rika huvudstaden på den fattigare omgivningens bekostnad, skakat i grunden. För andra gången har deltagarna i Hungerspelen, symbolen för huvudstadens makt över de förtryckta distrikten, överlistat spelledarna. Mer än någon annan har Katniss Everdeen blivit symbolen för regimens […][...]

Mängder av upplagor, omslag prydda av rekommendationer av författare som Stephen King och Stephenie Meyer och naturligtvis redan en filmatisering i faggorna. Suzanne Collins Hungerspelstrilogi har i snabb takt erövrat världen, och på svenska finns lämpligt nog alla tre delarna i pocket lagom till sommarlovet. Hungerspelen utspelar sig i ett dystopiskt framtida nordamerikanskt rike vid […][...]

I Juli Zehs framtidskildring Corpus Delicti beskrivs romansamhällets förflutna, tiden efter millenniumskiftet – vår tid – som en period av kris. Då hade man, som Zeh framställer det, avskaffat det mesta – religion, ideologi, nation, familj – men glömt att ge människor något annat att tro på istället. 1940, när Karin Boyes Kallocain gavs ut […][...]

Introductions for books of this sort often discuss why the show in question elicits so much devotion and accommodates so much analysis. But I’m starting to feel that a good enough answer is just “It’s a Joss Whedon show.” Så inleder Jane Espenson sitt förord i antologin Inside Joss’ Dollhouse, och egentligen är det väl […][...]

Idag serverar dagensbok.com en hel hög science fiction, politisk science fiction eller kanske snarare politiska läsningar av science fiction. Den här antologin, och naturligtvis teveserien och den uppföljande filmen som den hyllar, har en del att göra med det. Firefly och Serenity skildrar en stat, en rymdunion som någonstans i vår framtid, sedan vi slitit […][...]

Vad är science fiction egentligen? Trötta science fiction-författare har svarat saker som att det är vad man pekar på när man säger science fiction, och för att gladeligen ägna hundra sidor enbart åt definitioner, som författarna i antologin Möjliga världar gör, ska man nog vara mer utpräglad akademiker än undertecknad. Men ju man tänker på […][...]

Jag undrar vem som tyckte att den politiskt laddade titeln The Dispossessed bäst skulle översättas till svenska som Shevek – en berättelse om två världar? Förmodligen någon som ansåg att genrelitteratur som science fiction och fantasy är något småpyssligt, underhållande och harmlöst verklighetsfrämmande. I Shevek visar Ursula LeGuin i alla fall att så knappast behöver […][...]

Det är år 2058 och mänskligheten har lyckats utrota de flesta sjukdomar, till och med vanliga förkylningar. Den ekologiska krisen är löst. Föroreningar och fossila bränslen är ett minne blott. Energin kommer från vackra, vita vindkraftsnurror och solfångare och en bit utanför stan utgör en bit gammal motorväg och några kyrkor ett pittoreskt men inte […][...]

Tom Clancy har rekommenderat den här romanen. Bara det. På baksidan till den här utgåvan citeras hans omdöme att Heinleins ”fotspår är stora nog för att en hel nation ska kunna följa i dem. Vi vandrar den väg som hans idéer stakat ut. Han visade oss var framtiden finns.” Nu har jag i och för […][...]

Tydligen pågår det någon form av tävling mellan George Orwell och Aldous Huxley, och den är numera avgjord till Huxleys fördel. I alla fall om man får tro Göran Rosenberg, som skrivit förordet till den här upplagan av Du sköna nya värld. Ingen enskild makt kan längre centralisera informationsflödet, kontrollera propagandan, förfalska historien, styra individers […][...]