Jag är lite mos morgonen efter att jag läst ut David Yoon debutroman Planeten Frank. Klockan har hunnit bli tre på natten, och jag har gråtit och skrattat och gråtit. Det var ju inte meningen att det skulle bli så sent, men jag bara måste veta hur det skulle gå för Frank och hans familj. […][...]

Minnen, egna och andras, är det som utgör Nina Bouraouis bok Alla människor har av naturen ett begär att få veta. Minnen från barndomens Algeriet och Frankrike, minnen från ungdomen, moderns minnen från sin barndom. Tillsammans formar de en utvecklingsroman eller kanske en skapelseberättelse. De olika tidsplanen går i varandra och fram träder liv och […][...]

Från 60-talet och framåt har alla bra skräckfilmer i grund och botten handlat om tillit. Både att personerna i den upptäcker att de inte kan lita på det samhälle, de människor, de miljöer de trodde var säkra, och att publiken därmed får fråga sig detsamma – men också att publiken måste lita på filmen, vara […][...]

Skådespelerskan, författaren och transaktivisten Saga Beckers romandebut Våra tungor smakar våld går i linje med sin titel. Den är skriven på en prosa som hela tiden leker med lyriken, och den innehåller väldigt mycket kroppslighet och sex, och väldigt mycket våld. Att berättarjaget delar namn med författaren antyder det som sedan bekräftas på konvolutets insida: […][...]

Kate Morton skriver berättelser av episka proportioner. Ofta sträcker de sig genom historien och cirkulerar för det mesta kring familjehemligheter. Detsamma gäller för Klockmakarens dotter, där den största skillnaden är antalet perspektiv. Det börjar med Elodie, en arkivarie i London som upptäcker en resväska i en skrubb på kontoret där hon arbetar. Resväskan blir startskottet […][...]

När berättarjaget i boken Vi ses vid världens ände tar på sig vandringskängorna och följer stigarna upp i de schweiziska alperna är det inte adrenalinkickarna hon söker. Hon har lärt sig att tycka om vandrandet i en egen takt och samtidigt har ett stort geologiskt intresse tagit plats i henne. Om hon inte är ute […][...]

En tillbakadragen fjärilsforskare hittas mycket brutalt mördad i sitt hem i Smålands mörka skogar. Kriminalpoliserna Ingrid Nyström och Stina Fors med kollegor blir satta att utreda fallet -ett fall där ingenting, och då menar jag verkligen ingenting, är vad det ser ut att vara. Det här är handlingen i korthet i Kerstin Danielsson och Roman […][...]

Avlivningskliniken Tusenskönan. Smaka på det. ”Avlivning” i stället för självmord eller aktiv dödshjälp, här är vi bortom de förskönande omskrivningarna. I en värld där ständiga framsteg görs för att förlänga människors liv har det slutligen blivit vars och ens rättighet att välja att avsluta sitt liv – kommunalt eller privat, beroende på resurser Ingenting har […][...]

Lukas återkommer till sitt föräldrahem, 10 år efter att han tre dagar innan studenten försvann spårlöst för att tre veckor senast återfinnas svårt skadad. Andra hade inte lika tur. Två andra personer försvann på liknande sätt -skillnaden är att de aldrig återfunnits. Vad hände egentligen Lukas och de andra? Och varför fick Lukas komma tillbaka, […][...]

Språket i Sasha Marianna Salzmanns debutroman Utom sig är fantastiskt, i flera bemärkelser. Fantastiskt som i ’väldigt bra’, men också fantastiskt som i ’med egenskaper utöver det vanliga’. Det är ett utforskande språk med meningar som slingrar sig fram, ofta extremt långa, och stycken som spretar iväg åt olika håll. Att kliva in i Salzmanns […][...]