Hösten 1991 gick en kompis och jag till Dramaten för att se en pjäs, som jag fått för mig var intressant, utan att egentligen veta någonting om vare sig författaren eller verket. Pjäsen var regisserad av Karl Dunér och skådespelarna var bland andra Sven Lindberg, Jan Blomberg och Rolf Skoglund. Än idag kan min kompis […][...]

Det Stora Litterära Geniet sitter i sitt rum, skapar magi ur sitt eget självuppoffrande lidande, och på andra sidan väggen sitter vi läsare och försöker lista ut varför, vadan, varthän, vafan, och tvinga vår åsikt på vem som helst som vill lyssna. Vi måste ju veta; fan, fråga Elena Ferrante. Om jag dödade honom idag […][...]

Jeanette Winterson tycks gilla covers. Tyngd: myten om Atlas och Herakles kom ut 2006 på svenska som en del av Canongates mytprojekt. Klassiska myter omtolkades och skrevs om av en mängd internationellt kända författare. Förutom Winterson deltog bland annat Klas Östergren i detta projekt. Den här gången är det Hogarth Shakespeare-projektet som kallat Winterson till […][...]

Den franske författaren Patrick Modiano, som 2014 fick Nobelpriset i litteratur, växte upp i en förort till Paris. De lyckosamma omständigheter som innebar att författaren Raymond Queneau var både vän till hans mor och hans lärare i matematik, gjorde att Modianos litterära talang tidigt kunde upptäckas av Queneau. Han presenterade Modiano för Éditions Gallimard, det […][...]

Den stora gåtan i kriminalromanen Cirkeltecknaren är inte den mordgåta, inramad av blå kritstreck, som beskrivs på bokens baksida, utan den tidlösa miljön som romanen utspelas i. Platsen är Paris och alla scener ges med en geografisk detaljnivå ner på exakta gatuadresser. Vilket ger en ytterst obalanserad plattform för den läsare som vill orientera sig […][...]

Paris. Je t’aime! Voulez-vous cocher avec moi? Huvudpersonen i Moa Eriksson Sandbergs nya roman är i Paris med bästisen Lola. De går i sexan och ser fallosar överallt. Eiffeltornet och alla andra höga byggnader som stretar mot skyn. Läppstift. Och de själva syns. Oj, vad de syns! Pojkar, gubbar, män i alla åldrar verkar se […][...]

Det här är en seriebok om Pariskommunen som var en kortlivad folkrevolution i Paris 1871. Allt som allt så existerade kommunen i 72 dagar, sedan tog staten tillbaks makten från folket. Kommunen fanns alltså i knappt två månader innan den krossades av den regeringstrogna franska militären. Pariskommunen ses numera som den 1:a socialistiska revolutionen och […][...]

Det är över trettio år sedan Paul Auster gav ut sin första bok med självbiografiska texter, The Invention of Solitude (på svenska som Att uppfinna ensamheten, 1992). Uppdraget han ger sig själv i den boken är att förstå vem hans far var innerst inne, i hög grad präglad av mordet på farfadern som Austers farmor […][...]

Det nya året firade jag i år in i Paris, turistinfarkten Paris. Jag har hört att Paris konstant har samma turisttryck och så kan det vara men det kändes som att trycket var större än någonsin under nyårshelgen. Köer uppstod spontant av folk som tänkte att här finns nog något att se, bäst att köa. […][...]

Att även Thomas Pynchons debutroman V. från 1963 nu finns på svenska i sprudlande explosiv översättning av Hans-Jacob Nilsson är naturligtvis berömvärt av Albert Bonniers Förlag. Pynchon, ständigt nobelpristippad som postmodernistisk portalgestalt, är otvivelaktigt en av den amerikanska efterkrigstidens viktigaste författare. Och det har inget att göra med den närmast mytologiskt medieskygge Pynchons kurragömmalekar med […][...]