När jag läser Karina Ericsson Wärns Banbrytande mode blir jag arg på hela rösen av gamla historielärare jag haft. Jag vill att de ska tvingas äta upp alla sina Lützendimmor och Ladulåsmagnusar och regalskepp och sen vill jag skicka iväg dem till Sankta Helena där de kan sitta och smälta sin patriarkala och svepande historieskrivning […][...]