Av Helene Ragnarsdotter Ternblads roman kan vi främst lära oss hur viktigt det är att lägga lite extra tid på baksidestexten. På romanen Systrar i vått och torrt kan man bland annat läsa: ”…fyra släktled kvinnor kämpar för att skapa sina egna liv under ett nittonhundratal som förändras i snabb takt.” Det låter helt okej, […][...]

Det här är en roman som belönar den uthållige. Den som förespråkar att sluta läsa om man inte fastnat efter 50 sidor, hade missat hela grejen – och det hade ju varit synd. För dem. Själv är jag av den envisa sorten och blev mot slutet rikt belönad. Som socionom vet jag att kriser yttrar […][...]

I Prosa 1, som kom ut i våras, har Bokförlaget Atlas samlat tio kortare texter av Jon Fosse tillsammans med en introduktion av litteraturkritikern Mikaela Blomqvist. Den tidigaste är Fosses första publicerade novell från 1981, den senaste är från 2014. Det är en samling med noveller och dikter samt några texter som kanske bäst beskrivs […][...]

Sommaren är slut för Werner och han går tillbaka till skolan. Pappa ligger i koma på sjukhuset efter att bilen har krockat med en flock vildsvin. Hunden Boye är försvunnen. Ungdomsromanen Kärleken är att jag vill att du finns har en underbar titel men en katastrofal inledning. Snabbt förstår jag som läsare att allt har […][...]

Upptakten i romanen Löftet är som gjord för en film. 13-åriga Amor blir hämtad från skolan mitt under lektionen. Hennes mamma har dött efter en tids cancersjukdom och familjen samlas tillsammans med övriga släktingar på farmen inför begravningen. Afrikaanerfamiljen Swartz äger en gård med en lustigt utformad huskropp, där tillbyggnaderna har olika stil och utförande. […][...]

Unge Mungo känns som en variant på samma tema som Douglas Stuarts debutroman Shuggie Bain. Båda lever på samhällets skuggsidan i Glasgow på 1980-talet och tvingas förhålla sig till sina mödrars alkoholmissbruk. Båda är dessutom homosexuella. Romanen om Mungo, som är uppkallad efter ett skotskt helgon från 600-talet, är en coming of age om en […][...]

När mormor sa ordet risgrynspudding lät det som om hon talade om en hemlighet som bara hon och jag och morfar kände till. Det var kort efter att jag ätit det för första gången och upptäckt hur gott det var och jag kunde också höra ett litet skratt i hennes röst, som om det gladde […][...]

Ingrid är en ung änka med ett litet barn. Hon arbetar som lärare, har vänner och trivs med sitt liv i Stockholm. Georg är ny i stan, journalist och ganska oerfaren när det gäller kärleksrelationer. De två möts hemma hos en gemensam vän och ljuv musik uppstår. Eller är den så ljuv, den där musiken? […][...]

Jag är absolut ingen feel-good-expert, men om det är så här feelgood-slipstenen dras, är jag definitivt med! En söndageftermiddag när jag kände mig både trött och hängig, satte jag mig på balkongen med Ada Westers debut Drömmar till salu. Om man bortser från att jag kokade nytt te, gick på toa och flyttade från balkongen […][...]

Det började med att vi fick råttor. Jag var tolv och mina föräldrar var odödliga. De såg inte råttorna som ett tecken på något. Råttorna sprang bara omkring bakom socklarna i vårt kök varje natt. De hade gnagt sig in genom glasullen under fasaden, och nu sprang de omkring inne där kökslådorna slutade. Man hörde […][...]