Hur stora prövningar kan ens tro överleva? Och vad händer om man älskar sin gud mer än sin nästa? Det är en fråga som Michel Fabers Boken om märkliga nya ting tycks ställa. I korthet är handlingen den att en engelsk präst vid namn Peter Leigh, f d narkoman och inbrottstjuv, har blivit utvald att […][...]

Vad vet vi egentligen om djur? Vet vi något alls? Jag tycker mig själva ha ett på många sätt nära förhållande till djur, men när jag väl grubblar på det inser jag ju precis det som Jenny Diski insett: de allra flesta av de där djuren är faktiskt döda. På olika sätt. De finns bara […][...]

I dagarna gick Darren Arronofskys Noah upp på biografer, en sån där film som alla har en åsikt om redan innan de sett den. En av de mest bisarra kritikerna kommer från en del amerikanska kristna, som hävdar att filmen är Satans påfund eftersom den får Guds beslut att slakta hela mänskligheten att framstå som […][...]

Oktober 2013. En båt fattar eld och sjunker. Människor drunknar i havet utanför den italienska ön Lampedusa. Alla var de på flykt. Alla försökte de ta sig över Medelhavet, från Afrika till Europa. Minnen av nyhetsbilderna flimrar förbi när jag läser J.M. Coetzees senaste roman. Huvudpersonerna, den medelålders mannen och pojken, färdas också över ett […][...]

Det hör väl till den mänskliga historiens eviga frågor: Är människan genom tiderna i grunden densamma? Eller i det här fallet: Är kärleken genom tiderna i grunden densamma? Naturligtvis finns en massa motstridiga teorier om det där. Kärlek har alltid varit en grundläggande komponent i människors liv. Eller: kärleken är en social och kulturell konstruktion […][...]

Under tiden som jag läser Salome skriver jag till Lina och säger att jag tycker att den är obehagligt läskig på ett sätt som jag inte kan precisera. För det finns inget farligt med utgångspunkten i Salome, huvudpersonen Elsa Mo är 14 år, hon lever i en villaidyll i ett litet samhälle i Skåne, det […][...]

nd[...]

Jag var ett mycket allvarligt barn. Så pass att jag kunde bli arg om folk skrattade. Dessutom var jag superkristen. Hur är det nu då? Jo tack, bättre. Jag skrattar gärna och ofta. Och min religiösa övertygelse är nu mer av ett kritiskt ifrågasättande. Men innerst inne kommer jag alltid att vara det där allvarliga […][...]

Jag undrar om det inte är oproportionerligt många bra författare som har frikyrklig bakgrund? Här finns en tradition, en kärna ganska långt ifrån löpsedlarnas religiösa bevakning kring Knutby-pastorer, sekterism och pedofili. En kärna som handlar om förhållandet till text, om tolkningsföreträde. Om var och ens rätt att läsa och begrunda och hitta relevansen i texten […][...]

I förordet till sin bok Där lejonen bor, män och manlighet i Bibeln förklarar Ylva Eggehorn bokens titel. Där lejonen bor är ett uttryck hämtat från antikens och medeltidens kartor. När kartritaren inte kunde rita en karta över ett område, eftersom det var okänt, brukade han ange detta med det latinska uttrycket ”ubi leones” ”” […][...]