Att skriva historia är ofrånkomligen att reducera händelser och processer till gripbara berättelser. Början, mitt, slut; orsak och verkan. Tiden, händelserna, processerna i sig är förstås ohjälpligt förlorade och går inte att direkt få fatt i. Vi etablerar en massa mer eller mindre ikoniska bilder, men tidsperioder är förstås mycket, mycket mer än så. Så […][...]

”Konst för konstens egen skull” är en gammal devis som inte stod särskilt högt i kurs på 1960- och 70-talen. Konsten, menade fler och fler, verkar alltid i ett sammanhang, i samhället. Och om den inte ifrågasätter eller till och med försöker omstörta det samhället, så verkar den istället bevarande, passiviserande eller fördummande. Progressivt eller […][...]

På den måttligt lyckade framsidans soppburk står det “Martin Luther King” med ett litet kors efter. Det står “studentkravaller”, “Pragvår”, Svarta pantrar”, “Paris”, “Berlin”, Chicago”, “Flower Power”, “Vietnamkrig”, Majrevolt”, “Jim Morrison” och Tetoffensiven”. En soppa som på något sätt utgör 1968, året som enligt Kurlanskys originaltitel “rocked the world”. För något halvår sedan skrev jag […][...]

Rena linjer, bjärta färger, lekfulla mönster. Modeller som ser glada och friska ut. 60-talssotiga ögon och modefotografi ute i verkligheten. Carl Johan De Geer tog bilderna som de flesta av oss fortfarande förknippar med klädmärket Mah-Jong. Modeller var för övrigt Marie-Louise De Geer och Åsa Moberg, tillsammans med andra anställda, familjemedlemmar och bekanta till klädskaparna. […][...]

“Inget årtal i svensk samtidshistoria väcker så starka känslor som 1968″, börjar historikern Kjell Östberg sin bok 1968 – när allting var i rörelse. För traditionellt konservativa representerar 60-talsradikaliseringen inget mindre än en kulturkatastrof. För en mer modern höger är det då “en hundraårig period av enastående ekonomiska framsteg och välfärdsutveckling tog slut”. Liberalen Per […][...]

Jag fattar inte att jag inte hört talas om den här romanen förr. En roman som utspelar sig mitt i smeten, i det radikala, ungdomsupproriska Stockholm i slutet av 1960-talet. En roman där idéer om fri kärlek och sexualitet ofta skaver mot verkligheten, där diskussionen ständigt pågår om USA:s krig i Vietnam, om Maos Kina, […][...]