Utgiven | 2010 |
---|---|
ISBN | 9789171398550 |
Sidor | 144 |
Dom cirka två milen som det är mellan min studentlägenhet i Lund och Värnhemstorget i Malmö skulle lika gärna kunna vara avståndet till en annan planet. Avståndet och tiden som gått gör att ingenting i de två världarna, min och den i boken, verkar mötas på någon punkt. Ändå är det så nära, så nära.
I Yarden tar författaren oss med till en plats vi annars inte haft tillgång till. I boken berättar han om hur han efter att i flera år kunnat leva på sitt författarskap, inte längre kan det och han står utan inkomst. Istället får han ta anställning på en plats där bara de som inte har någon annan möjlighet hamnar. I hamnen i Malmö tvättar och flyttar han bilar som kommer med stora fatyg tillsammans med människor som på ett eller annat sätt står utanför samhället. Lönen är dålig och arbetsvillkoren omänskliga. När som helst kan deras sista pass vara jobbat. Han är den enda svensken.
Tillsammans med denna berättelser får läsaren följa med till författarens barndom. Om mamman som är schizofren och pappan som inte vill kännas vid honom. Hur kriminaliteten, alkoholen och drogerna istället tog över.
Boken är viktig. Den blir en påminnelse om att det är så många som kämpar varje dag för att ha mat på bordet. Det händer, här nära. Den blir också en påminnelse om att inte ta något för givet utan att det som är bra kanske bara är här en liten stund. I och med Yarden fick ett skikt av den svenska befolkningen som aldrig får rum att höras en chans att bli synliga.
Lundbergs språk är poetiskt och vackert. Han förmedlar känslorna på ett sätt som får det att kännas inuti. Men det känns som att man hela tiden står på tå när man läser. Trots att boken är ynka 144 sidor tog det mig lång tid att komma igenom den. Boken har ett genomgående mörker utan ljusare stunder att hämta andan i.
Boken är allt som allt dock rätt händelselös och ganska ofta kände jag att det var en enda lång klagosång. En känsla infann sig om att författaren tyckte sig vara den enda på jorden som hade det jobbigt.
Oavsett känsla inför boken är den en tankeställare och en språklig läsupplevelse. Den har absolut gjort mig intresserad av författaren och bokens uppföljning Och allt ska vara kärlek står helt klart på läslistan.
Publicerad: 2020-09-26 00:00 / Uppdaterad: 2020-09-23 01:50
Inga kommentarer ännu
Kommentera