Det är spännande med äldre barnböcker. Vad gör tidens tand med dem? De riktigt gamla folksagorna Snövit och Prinsessan på ärten är egentligen riktigt mossiga men jag läser dem ändå då och då tillsammans med barn. Det blir ett viktigt historiskt perspektiv och det kan bli riktigt viktiga och spännande diskussioner kring hur tiderna förändras.

Raggar-råttan Roger kom ut för första gången 2005 och det är inte samtida med bröderna Grimms insamling av sagor men den skulle ändå kunna vara mossig. Så tänker jag när jag tar mig an boken, som jag minns att jag läste när den var färsk. Nu ges den återigen ut av En bok för alla.

Roger var den sötaste och gladaste lilla råttbebis någon sett.

Hans mamma och pappa kramade och pussade så mycket på
honom att han ständigt var blöt i ansiktet.

Det är så det börjar. Roger kan inte göra så mycket åt det, men när han blir äldre har han alltid en trasa i bakfickan för att torka bort de blöta pussarna. Det verkar som att han är otroligt älskad och omhuldad och han beskrivs som ytterst välanpassad. Allt han vill är att göra rätt. Men han har också en inneboende önskan om att vara tuff. Men det funkar inte riktigt. När han ska försöka vara sådär tuff som hans kompisar peppar honom att vara går det inte så bra. Alls.

Men en lördag kommer Roger på att han och hans pappa kan bygga en lådbil. När den väl är klar ser den ut som en raggarbil, tycker Rogers kompis Rickard. Och det är då Roger blir Raggar-Roger.

Raggarbilen är verkligen helt fantastisk och häftig och Raggar-Roger och hans vänner har riktigt kul med den. De åker i backar, uppför och nedför, på cyckelbanor, grusvägar ibland rentav i skogen. En dag när Roger och hans vänner Robin och Rickard är ute och kör träffar de på några stora grabbar. De stora grabbarna vill prova kärran. Och det får de, för Roger tycker att de ser snälla ut. De stora grabbarna susar iväg nerför en backe och kommer inte tillbaka.

Men Roger och hans gäng är listiga och bestämmer sig för att få tillbaka sin raggarbil. Det här är en jättefin berättelse om vänskap och mod. Om hur man i situationer som kan verka omöjliga ändå står upp och vågar hävda sin rätt.

Som ni förstår så håller den här historien tjugo år efter sedan den skrev. Många pojkar försöker fortfarande att vara tuffa och att hävda sig. Vad beror det egentligen på? Är det en press utifrån? Jag har funderat en hel på hur synen på könen när barnen är unga och påverkas utifrån.

Eva Lindström illustrerar boken med den äran. Bilderna är lekfulla och ger berättelsen ytterligare en dimension. Det leks med blickar och detaljer. Sidorna är fulla av äventyr man kan stanna vid eller hoppa över. Raggar-Roger och han äventyr håller i längden, gott folk.