När Vigdís Grímsdóttir slog igenom för ca tio år sedan var det med dunder och brak. Hon hade en udda stil som var både poetisk och konkret och som blåste liv i den isländska sagotraditionen. I böcker som Flickan i skogen, Z – en kärlekshistoria och Jag heter Isbjörg, jag är ett lejon målade hon […][...]