Första gången jag såg Snittblomman gick det en rysning efter min rygg. Likt en magnet drog den mig till sig och när jag plockat upp den kunda jag inte lägga den ifrån mig, jag stod bara och stirrade på den. Framsidan är oerhört vacker. Ren och fin, så självklar, så oerhört långt ifrån pråliga blombuketter […][...]