Efter en blöt kväll med floder av billigt rödvin vaknar Jack och Filip upp och inser att de faktiskt gjorde det. De köpte ett slott på fyllan och villan. Inte det kungliga slottet utan Sveriges billigaste slott. Drivkraften var en önskan om att komma bort, starta om och hitta en ny mening. Planerna är att […][...]

Inledningen till Suzanne Collins succédystopi Hungerspelen gav nog knappast Haymitch Abernathy särskilt många fans. Ungdomarna Katniss och Peeta, nyss uttagna till den dödliga dokusåpa som är Hungerspelen och går av stapeln varje år i det framtida Panem, var i akut behov av råd från distrikt tolvs ende segrare och överlevare Haymitch. Själv ville han mest […][...]

Det ska sägas direkt. Den här lilla pärlan, ungdomsromanen Sista veckan innan studenten av Peter Hansson är en läsupplevelse. Liten till omfånget men kärnfull till innehållet. Den handlar om en vecka, såsom titeln säger, i Sebastians (Sebbes) liv. Och inte vilken vecka som helst, utan en vecka fullspäckad med förhoppningar och drömmar. Ett (anti)klimax för […][...]

I de sexton noveller som utgör Den sista kastraten suddas gränserna mellan rimligt och orimligt, möjligt och omöjligt ut. Trots att de bara är några få sidor vardera är novellerna innehållsrika och de kan spänna över korta tidsrymder lika väl som över åratal. Den gemensamma nämnaren är det absurda och det surrealistiska i en samtida […][...]

Vintern håller på att gå över i vår uppe på de arktiska breddgraderna, smältan befriar tiden och livet. Över gatorna rör sig ett jag med sina bröder och systrar: Med trevande fingertoppar och skälvande knäskålskrockar sammansvärjer vi oss för att frambesvärja oss; vi tämjer våra drifter och viftar bort allt tvivel. Vintern var lång och […][...]

Det har nu gått ett år sedan telefonsamtalet kom med beskedet att mamman dött. Våren är kommen, liksom tolv månader tidigare. Det finns en magnolia med stela grenar som föreslår att Tuonis jungfru ska hålla sällskap för kvällen. En magnolia kan väl inte tala, men vem kan egentligen förneka de speciella upplevelser som det inre […][...]

I december gav Svenska barnboksakademien, lite som ett svar på andra läslistor och kanondiskussioner, ut sin ”Läslista för vuxna”. Där lyfts en rad barn- och ungdomsböcker som vuxna borde läsa fram, naturligtvis för att vi inte med någon större trovärdighet kan prata om att det är viktigt att läsa om barnen inte ser oss själva […][...]

Här får vi möta den frånskilda sjuksköterskan Meghan Michaels som bor tillsammans med sin tonårsdotter Sienna. En dag kommer det en svårt skadad patient in på avdelningen där Meghan jobbar. Hon heter Caitlin och hon ska ha hoppat ifrån en bro rakt ner på ett tågspår. Men hoppade Caitlin verkligen själv, eller blev hon rentav […][...]

En glesbygdsby och en sjö, ”Langsjön”, som varje vår invaderas av måskolonier med fåglar i tusental. Livet för människorna har blivit plågsamt med måsskrän och fågeldynga överallt. Sommarliv med bad och fiske omöjligt, likaså att odla trädgårdsland, torka tvätt ute eller bada i strandbastun. Och byborna har försökt: de har anhållit hos kommunen och även […][...]

Nyligen läste jag en berättelse som utspelar sig i ett land långt bort från Sverige. Boken Ödets bakvatten förde mig till Nepal, ett inte alltför stort land som ligger inklämt mellan Indien och Kina. Befolkningen på 31 miljoner bor på en tredjedel av Sveriges yta – att jämföra landfakta är omtumlande. Romanens huvudperson heter Nirmala. […][...]