Tonen i Från det femtonde distriktet liknar ett gammalt foto där färgerna bleknat en aning. Den är resignerad och lite trött, som om författaren egentligen inte längre orkar bry sig i sina karaktärers öden och leverne. Som att de har gjort henne besviken allt för många gånger, men som att hon ändå, av någon slags […][...]