Det var någon gång i somras som jag utvecklade en besatthet av rabarber. Till en början var det bara tanken på det sura i kombination med kryddiga, söta eller mjölkiga smaker. Rabarberpaj, kompott, marmelad, saft. Så småningom blev det något mer. Jag började tänka på texturen. Det trådiga, sträva i rabarbern som liksom kunde lösas […][...]

minuterna innan jag fanns vem levde i mig då vem tog mina händer och bar ut mig var jag en hare hade jag en hares själ darrande intill hjärtat Den är vacker, bilden av den darrande haren, som Lisa Gidlöf målar upp i sin andra bok Intill haren, inuti haren. Jag får genast syn på […][...]

En alldeles för liten flicka står några meter bort, utan fäste i blicken. Jag ber henne följa mig, men har ingen aning om vart vi ska. Så börjar Flickan, en prosalyrisk berättelse av Lisa Gidlöf. Det är hennes debut, efter att ha medverkat med diktsviten ”Havande”, som berör graviditet, i Brombergs poesiantologi Blå Blixt: Ingen […][...]