Dagarna precis före midsommar samlas en grupp konstnärer på en idyllisk gård på den småländska landsbygden. Där bor Dagmar och hennes man Vilhelm, inspirerade av verklighetens Ester Ellqvist och John Bauer. De skulle kunna vara lyckliga men det finns skuggor. För hans del är det främst att de än så länge är barnlösa och att […][...]

Varje år vid den här tiden sitter jag som på små nålar och undrar. För att Borås tidnings (BT) debutantpris är så viktigt för en ny författare, för att det ger möjlighet att skriva en ny bok. Jag har inlett tanken på varför alla författare som får ta emot BT:s debutantpris visar sig bli sådana […][...]

Allt roligt har ett slut, så även bokmässan. Som jag skrev om igår är dagen efter bokmässan någon sorts sorg, men två dagar efter bokmässan har i alla fall jag hämtat mig så mycket att jag kan njuta av både fina upplevelser och alla böcker som fick följa med hem. Så här följer det bästa […][...]

Förra veckan bjöd Kulturhuset i Stockholm in till Debutbar, ett säkert tecken på att ytterligare en boksäsong har passerat. Jag tycker alltid att det känns så högtidligt med Kulturhusets Debutantbarer, som att det blir examen och avslut. Gäster var bla Elin Ruuth, Helena Österlund, Monica Wilderoth och Eli Levén, som samtalade om sina böcker med […][...]

Platsen är Malmö, Luleå och någonstans däremellan. Tiden är halvvuxen, en pendel mellan ren nyfikenhet och panikartad rädsla. Fara vill utspelar sig i gränsen mellan flickrum och andrahandskontrakt. Genren är obestämd, kanske poesi, kanske kortprosa. Pronomet är jag. Jaget benämner sig Elin Ruuth. Jaget påminner mig om den märkliga känslan som infann sig under mina […][...]