Flödet är livet. Det skulle kunna vara ett citat ur Dracula, men är det inte. Istället kommer bilden av kapitalismen som ett blodflöde som aldrig får stoppas upp, som alltid kräver mer, ur kulturgeografen David Harveys bok Kapitalets gåta och kapitalismens kriser. Jag vet knappt om det är han eller jag – eller Marx – […][...]

Vi lever i ett fängelse. Med den minst sagt starka bilden inleder forskaren och aktivisten Susan George sin bok Deras kris, våra lösningar. Retoriken är så kraftfull att jag skruvar på mig. Deras kris. De få riktigt rika och mäktiga, de George kallas Davosklassen, de som verkligen tjänar på sakernas tillstånd. Och så vi, alla […][...]

Egentligen fattar jag inte varför inte fler historiker är politiskt aktiva. Eller, det är väl den akademiska beröringsskräcken, det, rädslan att verka ovetenskaplig, att få sina resultat underkända som ”politiserade”. Hur som helst borde var och en som följt debatten om ”genusvansinnet” veta att det blir man inte beskylld av på grund av ovetenskaplighet, utan […][...]

Tyskarna är less på att betraktas som hela Europas evinnerliga plånbok. Grekerna är hjärtligt trötta på att framställas som slappa och den slösaktiga orsaken till Europas ekonomiska kris. Svenska politiker drar sig uppenbarligen inte för att sprida alla möjliga myter om grekiska pensionsåldrar, de spanska ungdomarna protesterar mot skyhög arbetslöshet och känslan av en fullständig […][...]

Jag kan erkänna att jag var en smula nervös när jag först öppnade Joseph E Stiglitz Fritt fall. De fria marknaderna och världsekonomins kris. Stiglitz är professor i nationalekonomi, före detta chefsekonom och vicepresident i Världsbanken och det som lite slarvigt brukar kallas nobelpristagare i ekonomi. Själv är jag, nå, inte det. I själva verket […][...]

För två decennier sedan publicerade Atlantis förlag boken Gyllene äpplen: svensk idéhistorisk läsebok. I och med publiceringen av Jordpäron har man upprepat samma idé, fast med inriktning på ekonomisk historia. Här samlas alltså utdrag ur ett antal källtexter tänkta att vara representativa för den svenska ekonomiska historien. Utdrag görs ur lagstiftning, pamfletter, uppfostringslitteratur och läroböcker, […][...]

Språkvetenskapligt sett är orden ”ekonomi” och ”ekologi” nära besläktade. Förledet, eko-, lär betyda hus, hushåll eller boning. ”Ekonomi” översattes åtminstone längre tillbaka som ”hushållslära”, som förmågan att göra det bästa av begränsade resurser. ”Ekologi” – har väl ingen missat åtminstone de senaste åren eller decennierna – sysslar också med vår ”boning” i bred bemärkelse, med […][...]

Lena Sundströms Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar kom ut första gången 2005. Har man missat en bok om aktuell svensk politik från 2005 så har man väl helt enkelt missat den, tänker jag först. Alltså, 2005, i svensk politik. Det känns ju faktiskt som hundra år sedan, nästan. Men så är […][...]

Politik blir mindre och mindre viktigt. Det är en ganska allmänt spridd bild. Förklaringarna anges ofta med vaga begrepp som globaliseringen, saker som framstår som naturkrafter och inte går att göra så mycket åt. Det är inte helt sant. För varje val som hålls i Sverige skulle man kunna lista hur de valda församlingarna fått […][...]

De senaste decennierna har John Maynard Keynes varit ungefär lika het som John Travolta strax innan Pulp Fiction eller Michael Jackson strax innan han dog. John Maynard Keynes. Definitivt ohet. Lite oförtjänt, kan man ju tycka, med tanke på att keynesianismen hör till den socialdemokratiska välfärdsstatens grundpelare. Och tanken att staten bör lägga sig i, […][...]