Erotik är spännande, tycker jag, för att det främst handlar om funktionell läsning. Det är klart att jag som kritiker tittar på språk och kvalitet och jämför sinsemellan, men det allra viktigaste är om upphetsningen föds eller inte. Och här finns det olika grader att ta hänsyn till. Blir jag våt/hård när jag läser? Är det nödvändigt att gå och göra något åt det till och med? Kan jag läsa i lokaltrafiken eller är det alldeles för genant?

Eller kanske är det bara kittlingen jag vill åt? Det lite lätt förbjudna, med en touch av romantik? Verklighetsflykt från den tråkiga vardagen? Ny gödning åt sexfantasierna?

Alla böcker söker skapa en värld som läsaren kan förlora sig i, och när det plötsligt handlar om sexuell upphetsning blir många blyga. Själv tycker jag att erotiken, när den är som bäst, har stora likheter med skräcken. Stephen King kanske inte är världens mest slipade språkkonstnär. Men blir jag rädd när ljuset släcks, då har han lyckats ändå. Ni vet, som de fruktansvärt undermåliga sexnovellerna eller taffliga filmklippen vi googlar oss fram till när upphetsningen slår ut hjärnan… Det är inte bra, men det fyller sin funktion.

Fifty shades of Grey skapade inte bara en norm för handling, där BDSM varvas med romance och dominant man lär upp oerfaren undergiven kvinna; det började även diskuteras omslag. I en intervju i radio sa Carl-Michael Edenborg, redaktör för Vertigo, att de inte märkt av något enormt uppsving på sin försäljning. Det föreslogs då att detta kunde bero på just omslagens karaktär; där Vertigo visar anus och trekanter visade den ”nya vågen” av erotisk litteratur bara försiktiga blurriga detaljer av kvinnokroppar, gärna i enhetlig färgskala, såsom blått. Kallt, avskalat, ofarligt.

Vare sig du gillar det försiktiga eller det mer direkta, är den här specialen till för dig som längtar efter en erotisk utflykt. Vi bjuder på både nyutkommet och djupdykningar i arkiven. Hoppas du hittar något att njuta av i vintermörkret!

/ Redaktionen genom Lina Arvidsson

Anonym: Flossie
”Stöt, älskling, stöt som en demon!”

”Nu, min käraste Jack, tänker jag prata med dig om de olika sätten att knulla, eftersom du naturligtvis vill knulla mig och eftersom jag för min del gärna vill bli knullad i alla möjliga ställningar och i varenda del av min kropp där en respektabel ung dam rimligtvis kan be om att få bli knullad.”

” Läs mer

Joy & Joel Svensson: Våga flyga: Vår väg till sexuell frihet
En guide till sexuell frihet

”Vi börjar mitt i en sexscen, där en kvinna bjuder ut sig till flera män i ett rum. Det är slickande, det är massageolja, det är bultande lemmar och blöt fitta. Avslutningsvis spermasprut gånger flera i ansiktet. Skrivet på ett sätt så att jag lite grann ångrar att jag började läsa den på tåget, i tron att det var en betydligt torrare fackbok.”

” Läs mer

Benedicta Söderberg: Tio lektioner i lust
Lite halvfuktigt

”Benedicta lever i en relation med Mark. Men de har glidit ifrån varandra sexuellt. En dag möter hon en man på tunnelbanan, Julian, som är av latinamerikanskt ursprung och har något som väcker Benedictas åtrå. De börjar träffas och Benedicta upplever nya saker sexuellt. Hon har tidigare bara legat med Mark.

Det här har blivit det traditionella upplägget, det vi plötsligt vant oss vid som kutym för erotiska romaner.”

Läs mer

Simona Ahrnstedt: De skandalösa
Romantik och historia i en vinnande kombination

”Känner du ibland ett starkt behov av kostymfilm? Lite Jane Austen att krypa upp i soffan till, med förbjuden kärlek, vackra klänningar och herrgårdar? Förförelse och bal på slottet? Då har du hittat rätt.

Simona Ahrnstedt har släppt tre böcker, men detta är den första jag läser. Hon brukar kallas Sveriges enda romancedrottning, men något säger mig att den sitsen inte kommer att vara helt säker framöver.”

Läs mer

Malva B.: Begär
Försiktig erotik som inte rockar min värld

”En sak jag är jävligt trött på, det är att det ska göras skillnad på kvinnors och mäns sexualitet. Kvinnors lust ses liksom fortfarande som lite mer försiktig, porslinsaktig, skör, och framför allt fin. Medan mäns är, vadå? Råbarkad porr utan subtilitet?”

Läs mer

E L James: Femtio nyanser av honom
Som Gessle med ögonbindel

”När jag får i uppdrag att läsa bestsellern Femtio nyanser av honom, på engelska Fifty shades of Grey, är den redan boken alla talar om. På Ica-jobbet undrar kollegorna om jag läst den än, för alla har ju det, man böjer sig över kassan och viskar och fnissar, “jo, jag gillade den”, hihihi…” Läs mer

Simona Ahrnstedt: Betvingade
Historisk hetta

”När jag med tajt deadline kastar mig in i Betvingade har jag hört Simona Ahrnstedt berätta om den flera gånger. Om boken och om genren hon skriver i, romance, som är den största litterära genren ute i världen men som knappt existerar i Sverige. Visst är vi svenskar lite tillbakadragna, lite fina i kanten och drar oss för att läsa om romantik och…” Läs mer

Vina Jackson: Åttio dagar gul
Sexuellt maktspel

”Hur bra kan en bok som marknadsförs som erotisk litteratur vara tänker jag, innan jag slår upp första sidan i Åttio dagar gul och börjar läsa. Den är inte så tokig som jag först trodde. Märk väl att jag läser den här innan jag har hakat på 50 shades of Grey-hysterin och inte har så mycket att jämföra med men nog känns det …” Läs mer

Gunnar Blå: Du äter mitt ansikte och ännu fler historier
Välkommen in i en skruvad värld

”Första gången jag kom i kontakt med Gunnar Blå, en pseudonym flitigt anlitad av Vertigo, var två år sen, då jag lånade en novellsamling av en kompis. Jag var i starkt behov av nya sexfantasier, och är det något man kan hitta hos Gunnar Blå är det just det. Nytt. Jag läste om den gigantiska skolflickan som vandrade gatorna fram…” Läs mer

Åsa Anderberg Strollo (red.): Het
En ny erotisk ungdomslitteratur

”Att erotisk litteratur betraktas som en trend just nu har väl knappast något missat? I bokhandlarnas skyltfönster dignar högar av Fifty shades of Grey. I bok-tv och bokradio talar man om den – den nya erotiska litteraturen. Inte för att erotiska skildringar på något sätt är nytt, den som har läst en del och…” Läs mer

Lina Neidestam: Maran
Smart, politiskt och hett

”För fyra år sen utkom den första delen i kolik förlags femisex –serie, Drift av Jan Bielecki och Liv Strömquist. Nu kommer alltså nästa bok, Maran av Lina Neidestam. Det är porr där kroppar och karaktärer fortsätter att vara subjekt. Men framförallt är det porr som välkomnar…” Läs mer

Karolina Bång: Cowgirls
Pang, pang! Glädjerus i trosorna

Karolina Bång har skapat ett Vilda Västern-universum i serieformat enbart befolkat av lesbiska kvinnor. En sån underbart bra idé det är! Varje serie i erotiska serieboken Cowgirls introduceras med en sidan tre-tjej, minus
…” Läs mer

Denis Robert: Lyckan
Hormonell magi

En av mina vänner, Ernesto, anser att det som förenar en man med en viss kvinna är att deras fortplantningsorgan passar perfekt ihop. (…) Enligt Ernesto hade Gud tänkt sig sex sju miljarder individer med manliga och kvinnliga organ, hanar och honor…” Läs mer

Alfred de Musset: Gamiani eller en orgie i två nätter
Det som är boskap i andra…

Det är svårt att recensera en bok som Alfred de Mussets Gamiani. Det är svårt överlag att recensera erotik, och det blir inte enklare av att den är skriven 1833. Den centrala frågan här måste vara: är det fortfarande läsbart? Jo…Gamiani är en gotisk, erotisk roman…” Läs mer

Leif Eriksson: Kärlek – de bästa erotiska berättelserna
Det pornografiska är politiskt?

Det fanns en gång en tid, betydligt mer naiv än vår egen. (Det är åtminstone den dominerande föreställningen.) På den här tiden trodde man på den frigörande kraften i … lite allt möjligt, faktiskt. Pornografi till exempel. Kanske berodde det på att det fortfarande i så stor utsträckning…” Läs mer

Juan Manuel de Prada: Fittor
Voi vittu vilken störtskön lektyr!

”En kuk är en kuk är en kuk” skrev Sture Dahlström i någon av sina böcker. Och nu är det även dags för fittan att inta de finare salongerna. Bra. En fitta är en fitta är en fitta och inget annat. Det är hög tid att sluta censurera allt som befinner sig nedanför…” Läs mer

Liv Strömquist: Drift
The female gaze

Feministisk sexunderhållning i serieform, hur mycket sådan har du i bokhyllan hemma? Nej, förmodligen inte. Men nu har Kolik förlag bestämt sig för att ändra på det. Med Drift drar förlaget igång sin Femisexserie som ska erbjuda “antimoral, kvinnliga subjekt och hälsosam…” Läs mer

Du hittar ännu mer lästtips i våra tidigare erotikspecialer:
2012 Erotik och Romantik
2010 Sex

Similar Posts:

• Historisk hetta
• Sexuellt maktspel
• Voi vittu vilken störtskön lektyr!
• Sexuell önskelista 2
• En ny erotisk ungdomslitteratur

Marta Hedener-Hagman utgivningsansvarig på B. Wahlströms förlag tror att det beror på att bruksbokstänket i ungdomsboken är förbi. När man nu har tagit steget från att vara pedagogisk och vilja lära ut något, blir det också mycket mer spännande läsning. ”Ungdomslitteraturens raka och strama sätt att berätta, att fånga från första sidan och låta intrigen komma igång snabbt, är något som passar oss idag. Och även vuxna tilltalas av snabba kickar och intryck.”

Ett av ungdomslitteraturens största problem är att det nästan bara är tjejer som läser, vilket gör att många förlag inte vågar satsa på böcker med killar som främsta målgrupp. Därför finns det också en övervikt på både kvinnliga huvudkaraktärer och författare. Tyvärr upplever Marta att det är ett stort hinder för killar ända upp i tonåren att läsa om tjejer. ”Jag inbillar mig att det inte är något problem för killar att läsa om tjejer fram till en viss ålder, sen ändras det när de börjar i skolan och det håller i sig.” Därför är det också ofta manliga huvudpersoner i de allra största boksuccéerna, eftersom de då kan läsas av båda könen. Killars läsning, eller framförallt bristande läsning har uppmärksammats mycket och det finns en tacksamhet så fort killar läser som överskuggar vad de läser. ”Det är svårt att säga vad som är en typiskt killig bok, lite yngre pojkar gillar ofta roliga böcker med mycket humor.” säger Marta. Boken har fått stor konkurens från andra medier med snabbare intryck och ett mer passivt deltagande. ”Men alla borde få bli drabbad av en bok! Att få sätta sig in i en annan person och situation som man gör när man läser utvecklar empatiförmågan.”

Under de senaste åren har ungdomslitteraturen dominerats av olika övernaturliga varelser i mänsklig skepnad. Det har varit vampyrer, varulvar, änglar och gudar, men för Marta fyller de samma funktion. ”Det är en rik, ouppnåeligt vacker gestalt som inte åldras och aldrig blir ful.” I den amerikanska ungdomslitteraturen har den senaste trenden varit sjöjungfrur, men Marta är tveksam till om det kommer att slå igenom lika stort i Sverige. ”Jag tror att det krävs karaktärer som kan smyga in i ens sovrum på nätterna, med sjöjungfrur måste berättelsen utspela sig i vatten hela tiden, det blir för otillgängligt.” Däremot tror och hoppas hon på älvorna som är stort inom den brittiska ungdomslitteraturen just nu. ”Vi har inte samma tradition av älvor i Sverige, de brittiska älvorna är väldigt maktfullkomliga och lever efter sina egna regler.”

Höstens boksuccé i serien 50 shades (E L James), skrevs från början som fanfiction till vampyrserien Twilight (Stephenie Meyer) och är baserad på samma undergivenhet och trånande som finns gentemot de odödligt snygga vampyrerna. Serien som också benämns som ”Twilight för vuxna” satte igång trenden med erotisk litteratur, bara under vintern har det släppts flera nya bokserier, och fyller tydligt ett hål i litteraturutbudet. I höstas gav förlaget Gilla böcker ut Het (red. Åsa Anderberg Strollo), en antologi med erotiska noveller för unga. Men Marta tror ändå inte på erotisk litteratur för unga, utan snarare att det kommer ett uppsving för romance för ungdomar. Dessutom hoppas hon på riktiga rysare som verkligen är avsedda för att skrämma, som Stephen King eller 90-talets läskigaste skräckfilmer.

Det manus som Marta önskar sig allra mest just nu är en maffig utvecklingshistoria i en realistisk värld som ska handla om en kille som tar sitt liv i sina egna händer och gör någonting. Hon vill ha fokus på karaktären och helst i något oväntat sammanhang som vi inte har läst om miljoner gånger redan. En bok som jag också skulle vilja läsa.

Similar Posts:

• Före och efter
• En vampyrs tristess
• Ge igen
• Anna C:s tio i topp på bokmässan
• Misär med ljusglimt

I ungdomslitteraturen har det också hänt grejer de senaste åren. Kyska kyssar har blivit till mer vågade berättelser om fumliga sexdebuter och rätten att vara kåt utan att vara kär. Vad som däremot har saknats är rena, lustfyllda skildringar där sexet får ta plats och vara något positivt utan att problematiseras. Redaktören för HET, Åsa Anderberg Strollo, har tagit fasta på detta och samlat några av landets bästa ungdomsboksförfattare i en novellantologi med erotik utan pekpinnar.

Lisa Bjärbo öppnar försiktigt men kittlande med klassrumserotik i Fyrtio minuter eller En jävla evighet. Här blir läsaren varse att erotik kan vara så mycket mer än själva den svettiga akten. Erotik är framför allt vägen dit, det som ligger i tomrummen och mellan heta fingertoppars snuddande mot ett papper i en skolbänk.

I Jenny Jägerfelds novell Paris Surpris möter vi en ung, sexuellt frustrerad tjej som blir tänd på vad hon tror är sin bögkompis. Den sexuella spänningen finns mellan dem, men hon vågar inte riktigt lita på den. Han är ju bög, eller? Jenny Jägerfeld jobbar mycket med humorn. Det kvinnliga jaget får en av antologins tydligaste (och roligaste) röster och de sexscener som novellen så småningom leder till blir oväntat realistiska genom denna.

Manne Forssberg liksom Gunnar Ardelius har det klassiska elev-lärare-temat i sina noveller. I båda är det eleven som blir tänd på läraren, men där Manne Forssbergs huvudkaraktär är en ganska ung och oerfaren kille som går igång på sin biologilärare är Gunnar Ardelius en något äldre tjej som i det närmaste förför läraren på sin skrivkurs. De två novellerna är tematiskt lika, men Gunnar Ardelius har ett moget, mer poetiskt språk som jag uppskattar här. Gunnar Ardelius novell har också något gemensamt med Jessica Shiefauers Pose. Båda utgår ifrån konstnärligt skapande för att förstärka och närma sig det erotiska. Jessica Shiefaurer skriver om en ung manlig konstnärsmodell som går från att vara obekväm i sin objektifierade roll, till att så småningom njuta av densamma. En förskjutning sker, balansen i relationen med den äldre konstnärskvinnan ändras och de möts i erotiskt samspel.

Martin Jerns novell M-F:ing Sandra Rydell har sin största vinst i tempot och de ständiga vändningarna. Han lyckas verkligen med konsten att behålla mitt odelade intresse med sin nästan farsartade historia om en ganska oerfaren kille som hänger med den kaxiga Sandra Rydell, a.k.a Candy Fanfuckingtastic och hennes kompis under ett mycket hektiskt dygn. Här finns också, framför allt i början av novellen, en sorts ton och röst som får mig att tänka att det är precis så här det kan gå till. Det här är inte erotik i någon klassisk mening, men precis så här fumligt, roligt, frustrerande och absurt tänker jag mig att det kan vara att försöka skaffa sina första sexerfarenheter 2012.

Sara Ohlssons novell handlar om en tjej som plötsligt känner sig kåt på lillebrorsans bästa kompis. Texten rör sig runt gränserna mellan vänskap, kärlek och lust och visar att de ofta kan vara oerhört grumliga. Som vanligt har Sara Ohlsson också ett väldigt okomplicerat sätt att skriva om det kvinnligt kroppsliga utan att det känns krystat. Mensen, könet, svetten, järndoften; allt smyger sig in precis som det ska.

De tre återstående novellerna av Åsa Anderberg Strollo, Ingrid Olsson och Inti Chavez Perez arbetar liksom de övriga mycket med att bryta det förväntade och bygga upp stämningar som eggar. Ingrid Olsson skriver sinnligt om en fantasi kring en tröja, Inti Chavez Perez beskriver njutningspunkter i munnen på ett känsligt överraskande sätt och Åsa Anderberg Strollo ställer perspektiven på ända såväl hos huvudkaraktär som hos läsare. Överlag är det vad det handlar om i HET, att låta läsarens egen fantasi jobba för att sedan kasta omkull eller infria den. Det är väl sammanhållet, men samtidigt eklektiskt. Ibland blir fantasierna väl snälla och på några ställen fastnar texterna i svärmerier och stämningsbyggande. I stort lyckas dock de nio författarna till HET med det de företagit sig – att sätta ribban för en helt ny erotisk ungdomslitteratur.

Similar Posts:

• En kollektivtrafiksroman
• Avelshingst, sceniskt underbarn eller hopplös dagdrivare?
• Välkommen in i en skruvad värld
• Tema: Erotik
• Tema: erotik och romantik

Hon skrev också: ”År 2005 fanns 18 000 hemlösa i Sverige. Det motsvarar invånarna i Åsele, Vetlanda och Svalöv. Mycket tyder enligt de lärda på att siffran har ökat.”

Detta tänker jag på när jag går längs Kungsgatan varje morgon på väg till jobbet. På att det finns så många nu. Att jag inte har någon statistik i huvudet, men att sen jag flyttade till Stockholm för drygt två år sen har människorna med sovsäck på gatorna bara blivit fler och fler. Att nu syns fler hemlösa här än det förmodligen gjort på många år. Men vad jag också tänker på, när jag går där, är de där andra – de som inte syns.

17-åriga Jonna i Åsa Anderberg Strollos Hoppas hör till de som inte syns. Jonna kommer från den lilla orten Kolsva där hon lever med sin ensamstående mamma och mormor. Mamma, som mest bryr sig om att hänga med sina olika killar och inte så mycket om Jonna, och mormor som ofta dricker lite för mycket. När boken börjar är det några dagar innan jul och Jonnas mamma har än en gång svikit henne och åkt på chartersemester med sin nya kille istället för att tillbringa julen med Jonna. I stället är Jonna dömd att sitta hela julen framför tv:n tillsammans med mormor och en Alladinask. Då får Jonna nog, tar tåget till Stockholm och bestämmer sig för att klara sig själv. Mamma bryr ju sig ändå inte.

I Stockholm kommer Jonna direkt till en kall, stängd stad där allt visar sig vara mycket svårare än hon tänkt sig. Jonna går från affär till affär för att fråga om jobb men överallt får hon nej. Snön faller över Stockholm och ju längre tiden går desto mer handlar Jonnas tillvaro om att överleva, att hitta någonstans att sova, få något att äta och att då och då planka in på Eriksdalsbadet för att värma sig och ta en dusch. I sin överlevnadsjakt lär Jonna känna andra mer eller mindre hemlösa ungdomar. Hon träffar den färgstarka Alex som ständigt luktar sprit och söker jobb på porrklubb, hon träffar Elina som bor i en skrubb i ett soprum och samlar på gosedjur.

Jonna är en iakttagande karaktär som betraktar storstaden och de människor hon möter med naiv och utforskande blick. Till skillnad från sina nya vänner har hon fortfarande ett hem att återvända till och något att hoppas på. Nu måste väl ändå någon ha börjat sakna henne? Nu har nog mormor ringt polisen och efterlyst Jonna och snart kommer hennes ansikte att synas på alla löpsedlar. Gång på gång går Jonnas hopp sönder lite och snart får hon lära sig att för den som hamnat mellan stolarna i det sociala skyddsnätet finns inte alltid så mycket att hoppas på.

- Fast alla som bor i studentrum då?
- Men det är efter studenten. När man är klar, när man tagit studenten får man ta lån så man kan försörja sig själv. Men före studenten tror CSN att man bor hemma och blir försörjd. Men om man inte gör det – då är det fett svårt att få ihop det.
Alex fnyser igen och fortsätter: Om man av någon anledning inte bor hemma men ändå vill gå klart gymnasiet – då finns det ingen man kan få hjälp ifrån.
-Men soc då?!
-Jamen det sa jag ju, det är om man inte pluggar…

Hoppas är skriven med utgångspunkt i Rädda Barnens rapport Tillfälligt uppbrott och i samarbete med Stockholms Stadsmission och i delar av boken dyker Stockholms Stadsmissions ungdomsverksamhet Enter upp. Åsa Andersberg Strollo sa på ett seminarium på bokmässan att frivilligorganisationer kan fylla en funktion med att finnas i mellanrummet där inte myndigheterna räcker till. I Hoppas blir Enter en trygg punkt i tjejernas tillvaro och något som tillför hopp även för läsaren.

Om jag ska invända något mot Hoppas blir det att den lite tunna bakgrundshistorien inte riktigt ger mig den inblick i Jonnas tidigare liv som jag hade önskat. Hoppas är en roman som är väldigt mycket här och som ibland skulle ha mått bra av lite längre tillbakablickar. Jag vill veta mer om Jonnas liv med mamma och mormor, vill känna mer av hur det kändes på hennes gymnasieskola.

Som helhet är Hoppas ändå en viktig ungdomsbok. Åsa Anderberg Strollo berättar osentimentalt och nära och har vågat skriva en roman som letar sig utanför de vanliga skildringarna för unga läsare. År 2011 är hemlöshet ett av de mest angelägna teman som går att skriva om.

Similar Posts:

• Kärlek, sex och att aldrig vilja bli som sina föräldrar
• En tjej som gillar sex? Men då finns det nog en mörk förklaring
• Inte som stockholmare brukar skildras
• Misär, misär, misär
• Misär med ljusglimt

Här är en bråkdel av vad veckan kommer att bjuda på;

Anna N skriver om Den unga F:s bekännelser enligt Maria Margareta Österholm. En jättefin och annorlunda bok och zombiehamstrar och andra svåra saker som gör henne ganska lycklig.

Lina har recenserat 62 dagar, en ungdomsbok av Cilla Naumann. Hon tyckte om den, även om hon har lite invändningar också. Lina rekommenderar boken, kanske framför allt till finniga tonårspojkar som sällan läser annars.

Anna C skriver om Åsa Anderberg Strollos Hoppas, som handlar om unga hemlösa i Stockholm. Om att bli sviken av vuxenvärlden, försöka överleva själv och att HOPPAS. En mycket viktig ungdomsbok som Anna C hoppas får många läsare.

Emelie skriver om Louise Halvardssons Punkindustriell hårdrockare med attityd som handlar om en tjejs sexuella uppvaknande, längtan bort och hittande av identitet under gymnasietiden. Tidperspektivet är svårt eftersom den spänner över en så lång period men den hårfina gränsen mellan sexuellt oerfaren till att bli slampa skildras jättefint. Emelie bjuder också på en bonus i form av den tyska författaren Cornelia Funkes Spökriddaren och hans väpnare. Det är en högstämd spökhistoria som bitvis är riktigt läskig, men som är skrivet på ett avancerat språk som hon många gånger blir osäker inför och tvekar om målgruppen 9-12 åringar kommer att kunna ta till sig det.

Jag har läst Maja-Maria Henrikssons Inte på riktigt, inte på låtsas. Det handlar om längtan efter tillhörighet. En längtan som är så stark att den blir destruktiv. Det är en bok som gör ont att läsa, men en bok jag inte vill vara utan.

På onsdag kommer en intervju med cirkelförfattarna Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren av Emelie och Anna C. Det är ett samtal om karaktärer, om vänskapens betydelse under tonåren, vikten av att samarbeta och hur författarna har reagerat på all medieuppståndelse. Vi får också några avslöjanden om vad uppföljningen Eld handlar om, som kommer i vår.

Dessutom blir det utlottningar av finfina bokpaket VARJE dag den här veckan, och där behöver man minsann inte vara tonåring för att få vinna. Tävla bland annat om ett signerat exemplar av Augustnominerade Cirkeln, Hoppas, Smaragdernas bok och Flyga högt. Det får ni inte missa ungdomar!

Väl mött önskar redaktionen!

Till höger ser ni Cirkelförfattarna Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren på årets Bokmässa.

Similar Posts:

• Misär med ljusglimt
• Anna C:s tio i topp på bokmässan
• Vinn ett signerat exemplar av Eld!
• Vecka 19 på dagensbok.com – minicirkel om Cirkeln och mycket mer
• Flickroller, läppstift och zombiehamstrar

2. Rum för poesi
Rum för poesi är bokmässans vattenhål för återhämtning. Helt ljudisolerat och svalt och med sköna stolar där man bara kan luta sig tillbaka och lyssna. Förmodligen är det här också den mest tacksamma platsen på mässan att läsa ur sin bok på.

3. Dagensbok-redaktionen
Alla andra har redan nämnt det. MEN att åka på bokmässa är också att åka på bokkollo, är att skapa relationer, komma varandra lite närmare, äta frukost tillsammans i ett blommigt kök, sova i samma soffa etc etc. Det är fint att ha en redaktion att hänga med, helt enkelt.

4. Mats & Sara-intervjun
Under en timme fick jag och Emelie träffa Sveriges just nu mest omtalade ungdomsboksförfattare Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, som har skrivit landets mest omtalade ungdomsbok: Cirkeln. Det blev ett samtal som fördjupade, förklarade och även avslöjade lite (om än bara lite) om Cirkelns uppföljare.

5. Att få se livs levande nobelpristagare
Det ska erkännas att jag varken läst Herta Müller eller Mario Vargas Llosa. Ändå var det stort att få se dessa livs levande nobelpristagare i verkligheten. Att de sen dolde sig bakom en vägg av moln gjorde inte saken sämre.

6. Alla snygga och finurliga montrar
Det märks att det är kreativa människor som har montrar på bokmässan. Här finns inte bara böcker utan också enhörningar, fjärilar, blommiga bokbussar, kylskåpsmagneter och småprylar i oändlighet.

7. Seminarium: Sveriges hemlösa barn med Åsa Anderberg Strollo och Anna Bonnier I Hoppas har Åsa Anderberg Strollo skrivit en socialrealistisk och hyperaktuell ungdomsroman som tar de bortglömda barnen och ungdomarna på allvar. Under de 20 minuter som seminariet varade lyckades hon och Anna Bonnier från Stockholms Stadsmission både förklara varför den här typen av böcker behövs och vilken roll ideella organisationer kan spela för unga människor.

8. Bang & Ottar-festen + Elin Grelsson
Bang och Ottar-festen hölls på Yaki-Da. Yaki-Da är ett stort gammalt hus med tusentals rum och i ett av dem spelade Elin Grelsson skivor. I ett annat spelade Johanna Koljonen och i en restaurang längst upp satt en fantastisk pianokvinna och spelade en cover på Hallelujah. På väggarna satt fastklistrade bord och nakna Mona-Lisor. Ni förstår att vi vill ha ett sånt här ställe i Stockholm va?

9. Den arabiska maten
Forma Books bjöd på en storslagen sittning med bästa arabiska maten! Det tackar vi för.

10.Anna Hallberg/UKON
Jag missade det efterlängtade seminariet 00-talets lyrik, men fick istället se fina poeterna Anna Hallberg och UKON läsa från litteraturscenen mitt på mässgolvet. Om det bara hade varit lite, lite tystare runt omkring hade allt varit perfekt.

Similar Posts:

• Torsdagen på bokmässan
• Emelies 10 i topp på bokmässan
• Lördag på bokmässan
• Vecka 39 på dagensbok.com: Efter bokmässan
• Introduktion till bokmässebevakningen på Dagensbok

Personligen tillhör jag nog en annan generation, eller bara en annan smak, för jag föredrar en bra historia och ett bra språk framför att något är sant. Jag blev aldrig upprörd över att James Frey hade ljugit ihop Tusen små bitar. Visst är det lite löjligt att påstå att något är en sann historia när det inte är det, men jag läser ju mycket hellre den påhittade och intressanta historien än den tråkigare verkligheten. Och det tror jag gäller för de flesta andra också, bara det att många förmodligen vill leva kvar i villfarelsen att vad de läser är Hundra Procent Sant.

Så med den bakgrunden är det inte så konstigt att jag stönar högt när jag läser på baksidan till Jag finns att det är en roman med självbiografiska inslag. Jag BRYR mig inte, och jag vill inte ens veta att det är sant. Jag vill faktiskt hellre läsa en helt uppdiktad roman, eller åtminstone bara inte veta vad författaren har för egna upplevelser. Men jag ser varenda dag bevis på att många tänker precis tvärtom, och jag förstår mycket väl att förlagen hänger på och skriver ”självbiografiskt” på allt de kan. Jag kan bara beklaga det. (För mer läsning i ämnet: läs Ellas recension av en avhandling om gymnasieelever och ”sanna historier”.)

Jag finns handlar om Johanna som blir svårt mobbad och misshandlad av några killar i skolan, och sen kommer hem till en psykiskt instabil mamma som fortsätter misshandeln både psykiskt och fysiskt.

Maja-Maria Henriksson skriver målande och gripande. Under största delen av boken är det dock så svart att jag letar efter minsta lilla ljusglimt. Det finns inte något i Johannas liv som går att hålla fast vid, som ger en liten liten ljusglimt. Det är så att jag nästan hoppas att hon ska försöka ta livet av sig bara för att ta sig därifrån, för så där går det inte att leva.

Och nej, det gör det ju inte. Och den där ljusglimten kommer ändå, sent omsider, och då är det på ett bra sätt. Det finns andra ungdomsböcker i den här misärgenren där jag verkligen inte gillat upplösningen och hur allt görs bättre (till exempel Åsa Anderberg Strollos Bryta om) men här fungerar det. Här blir det trovärdigt för mig. Det är inte tillrättalagt, det blir inte plötsligt lätt, det kommer inte ett gudomligt ingripande och ändrar allting, utan det är ungefär som i verkligheten: ett helvete, men kanske går det att ta sig upp ur helvetet.

Similar Posts:

• Höstlovsvecka är ungdomsboksvecka
• En litterär käftsmäll
• Misär, misär, misär
• Mörker och hopp
• Augustprisnomineringar 2010

Naturligtvis är den där nya Minna inte så enkel att etablera. En gammal klasskompis dyker upp, och mamma kommer hem och det blir svårt att klara av att hantera allting samtidigt.

Boken utspelar sig under några veckor i höstterminens start. Berättelsens nutid varvas med tillbakablickar på Minnas uppväxt – hur hon skuldbelagts av sin mamma och hur hon har lärt sig att inte "besvära" sin pappa med hur hon har det.

Kanske spelar det in att jag avslutade Svinalängorna precis innan jag började läsa Bryta om. Svinalängorna har sin beskärda del av misär. Bryta om om möjligt ännu mer. "Misär misär misär, kan det inte få hända NÅGOT bra?" tänkte jag säkert femton gånger under läsningen. För det är verkligen alldeles bedrövligt. I elva år har Minna tagit hand om sin mamma, och uppenbarligen har INGEN sett något. Ingen har sett att Minna mått dåligt, att hon emellanåt har dåligt med mat, inte heller pappan verkar vilja se hur det står till även fast han helt uppenbart vet det.

Som barn av det här så kallade folkhemmet där staten och det sociala skyddsnätet är starka så är det en förfärande tanke att ett barn skulle kunna ha det så illa så länge utan att någon reagerar. Och ja, jag är förmodligen väldigt naiv.

Större delen av boken är helt okej, trots allt elände. Den är välskriven och beskriver Minnas tillvaro på ett medkännande sätt. Det är inte svårt att sätta sig in i hur hon gör för att överleva tillvaron. Men sen kommer slutet. Jag vill inte säga för mycket men plötsligt känns allting för tillrättalagt, för pedagogiskt. Författarens röst ändras också från att ha varit ett med Minna och en del av hennes helvete till att bli pedagogisk och undervisande, och där tappar boken sin trovärdighet helt för mig.

Jag funderade länge över varför Bryta om har fått epitetet ungdomsbok när exempelvis Svinalängorna är vuxenbok. Jag tror jag hittade orsaken i slutkapitlet. Och det är inte något som gynnar boken, oavsett genre.

Similar Posts:

• Misär med ljusglimt
• Mörker och hopp
• Revolutionssystrar
• En ny erotisk ungdomslitteratur
• Spänning som tar slut