Jag såg ett avsnitt av tv-serien Hannibal häromdagen där en av de utstuderade mördarna i scen åker tunnelbana i New York. Han går sakta genom en tunnelbanevagn på jakt efter sitt nästa offer. Han tittar på människorna som sitter tysta på väg till sina jobb, några står upp, de parerar vant stötarna och inbromsningarna utan. […][...]