Nationaldagen har aldrig varit min helgdag. Den, eller dess föregångare, är ett borgerligt påfund med rötterna i förra sekelskiftets nationalistiska strömningar. Från min egen barn- och ungdom minns jag den främst som ett tråkigt skolobligatorium som inte sällan ledde till tjafs med nynazistiskt influerade bråkstakar. Att den på senare år fått funktionen att många orter […][...]