För 100 år sedan var Sverige ett utvandringsland. Över en miljon svenskar hade flyttat, främst till Nordamerika. Efter första världskriget började utflödet att sina. Då hade den amerikanska immigrationspolitiken skärpts. 1922 gjorde journalisten Ester Blenda Nordström överfarten tillsammans med ett antal förhoppningsfulla migranter. Precis som i arbetet med reportaget En piga bland pigor dolde hon […][...]

Det är något med 1980‑talet som fortsätter locka författare tillbaka. Inte främst för prylarna eller tidsmarkörerna, utan för känslan av en epok där tempot är lite långsammare och världen ännu inte helt uppkopplad. Romaner som utspelar sig i åttiotalets ljusbrus har blivit populära igen, kanske för att de erbjuder en nostalgisk kuliss där berättelser kan […][...]

InSanatorium. Ett hotell mellan dröm och verklighet. Dit kommer Ali när det inte längre är möjligt för henne att finnas i världen, när frågan som bultar i henne lyder: hur ska jag dö? Där finns Hertha och Toso som tar hand om henne, som ger henne medicin och mat som hon kan klara av att […][...]

I romanen Sameproblemet av Katrine Nedrejord får vi träffa en skrivande människa. I en av de inledande scenerna dras berättaren till en förläggare som gestikulerar och talar högre än andra: Hon var intresserad av historier utifrån, hon sa att hon gillade andra perspektiv. Som en följd av mötet skriver Marie, eller Márjá som hon döptes […][...]

Vilket verk! Varför läste jag inte första delen Ljus från ingenstans som kom ut år 2008? Hur kan den andra delen (De levandes land) utgiven 2012 ha gått mig förbi? År 2024 sammanställde förlaget Polaris båda delarna till en samlingsvolym med titeln Romanen om Hedås. Men i sommar kom berättelserna till mig: om tio generationer […][...]

Demokratin är på tillbakagång i världen. Färre människor kan nu räkna med fria och rättvisa val, föreningsfrihet och oberoende domstolar jämfört med för 25 år sedan. Det här såg jag inte komma, måste erkännas, när jag klev ut i vuxenlivet på 1990-talet. Berlinmuren hade fallit. Folk skulle få smak för demokrati, trodde jag. Fascismen var […][...]