I Gabriel Itkes-Sznaps debutdiktsamling verkar först det språkliga stå i centrum. Experimenterande, utforskande och genomarbetat. Hur låter orden? Hur kan de vridas och vändas på? I några partier löser språket upp sig totalt, liknar mer ljudfragment än ord. täck täck så träck täck ner vi rop jo riv riv revan skir Raderna känns menade att […][...]