Stenhjärtat av Katarina Wennstam är inte en roman som ter sig riktigt lika brutal och hårdkokt som man kanske tänker sig att en roman med temat som uttrycks i rubriken ovan ska vara. Tvärtom är den rörande och trovärdig, med mänskliga porträtt som tillåter en att komma närmare karaktärer och intrig än vad som kanske […][...]