Unni Drougge är för mig för evigt förknippad med min ungdom. En ball, snygg och självständig kvinna som skrev punkigt och självutlämnande. Faktum är att jag inte läst något av henne sedan slutet av 90-talet. Nu hugger jag in på den tredje och avslutande boken om skvallerjournalisten Berit Hård. Sugs in i berättelsen redan efter […][...]