På förlagets hemsida beskrivs Curtis Sittenfelds bok Sanning och skvaller som en modern version av Jane Austens Stolthet och fördom. Med de glasögonen börjar jag läsa boken. Till att börja med har jag en viss förväntan, huvudkaraktärernas namn är så gott som desamma, berättelsen lånar sina huvudsakliga drag från förlagan och jag bereder mig på […][...]

Noam Fricks tre kortromaner finns sen tidigare utgivna av förlaget Genusredaktörerna i serien Queerlequin. Nu har förlaget valt att ge ut dem igen, samlade i en pocketvolym. Varje roman är cirka 70-80 sidor lång och borde vara perfekt läsning för läströtta skolelever som fått i uppgift att ”läsa en bok” eller varför inte uttråkade tågresenärer. […][...]

Känner du ibland ett starkt behov av kostymfilm? Lite Jane Austen att krypa upp i soffan till, med förbjuden kärlek, vackra klänningar och herrgårdar? Förförelse och bal på slottet? Då har du hittat rätt. Simona Ahrnstedt har släppt tre böcker, men detta är den första jag läser. Hon brukar kallas Sveriges enda romancedrottning, men något […][...]

I sin omfattande bok, Världens litteraturhistoria, nämner Göran Hägg inte alls den ryske författaren Michail Lermontov. Detta kan man se som ett tecken på att Lermontov, utanför Ryssland, är tämligen okänd, eller i alla fall att han i Sverige inte ses som någon som självklart platsar bland de allra viktigaste i rysk litteratur. I hemlandet […][...]

Själv hade jag nog gissat mig den sista att efterlysa någon form av nymoralism, men när jag hör E L James prata om hur kvinnor upplever hennes böcker, den erotiska trilogin och höstens ”snackis” Femtio nyanser av honom, som befriande, eftersom hennes brutale hjälte i slutänden visar sig ha ett hjärta av guld, är jag […][...]

Vad räknas egentligen som erotik? Vad är romantik? Hur sätta ihop en temaspecial med dessa två genrer? När övergår romantiken i erotik? När är det ”bara” skönlitteratur med mycket sex och när blir erotik porr? Nina Lekander skriver i Expressen i veckan att det svenska boksexet är litterärt mycket bättre än det betydligt mer omtalade […][...]

När jag med tajt deadline kastar mig in i Betvingade har jag hört Simona Ahrnstedt berätta om den flera gånger. Om boken och om genren hon skriver i, romance, som är den största litterära genren ute i världen men som knappt existerar i Sverige. Visst är vi svenskar lite tillbakadragna, lite fina i kanten och […][...]

”Jag älskar dig”, säger vi till personer i vår närhet som vi älskar. Liten parlör för älskande säger det om och om igen, på varenda en av de 215 sidorna. Det skulle kunna vara en bok för den som behöver en synonym till frasen ”jag älskar dig”, men den är så mycket mer. Jag måste […][...]

Välkommen hem – boken inleds med ett välkomnande när Sara kommer hem till Luleå efter nästan ett helt år i London där hon har gjort ett utbytesår på Svenska skolan. Hennes pappa som har hämtat henne vid flygplatsen kör genom staden och pekar ut alla ”sevärdheter” som stadens stora bro och skolan hon gick på, […][...]

Hur många historier det än berättas om dem – i böcker, på film och TV – verkar vi aldrig tröttna. Vampyrerna har länge varit en av populärkulturens främsta kelgrisar och på senare år har deras ställning stärkts ytterligare. Stephenie Meyers serie om tönttjejen och fangbangern Bella och hennes sexiga vamp-pojkvän Edward har orsakat internationell hysteri […][...]