Nico har bytt stad och skola mitt i terminen. Bytt namn. På väg hem till fastern hen egentligen inte känner färgas också håret rosa. Nytt utseende och en ny chans att vara sig själv. Första uppropet i nya skolan, på allmänestetiska programmet på Sibylla i Uppsala, får Nico frågan om sitt pronomen, och svarar ”hen”. […][...]

Anne-Marie, heter hon, berättarjaget i En stad av ljus. Hon har hunnit bli 45 år i berättelsens nutidsplan någon gång i slutet av 1970-talet. Hennes liv har nått en punkt när hon ska ordna med försäljningen av det hus hon bodde i under sina barndomsår. Det har förfallit och byggmästaren som är villig att köpa […][...]

Trettonåriga Agnes har ingen större lust att tillbringa höstlovet hos sina släktingar i den lilla skogsbyn Elverdal. Dels för att hon tycker att den jämnårige kusinen Sindre verkar trist, dels för att hon, sist hon var där, tyckte sig se något i skogen. Någon sorts väsen. Hennes mamma hävdar bestämt att det inte finns några […][...]

Maria Brobergs debut Bakvatten ljuder i samklang med många av de senaste årens uppmärksammade skildringar av livet uppe i norr. Jag tänker till exempel på Nina Wähäs Testamente, Stina Stoors Bli som folk och Karin Smirnoffs trilogi om Jana Kippo. Att fånga den norrländska melodin i skrift och skildra livet som pågår långt från storstan, […][...]

Giljotinen tornar upp sig över omslaget till den här utgåvan av Charles Dickens klassiska Historien om två städer. Det där var nog förresten en tautologi, att säga att Dickens är klassisk. Dickens är synonym med klassisk. Inledningsraderna till Historien om två städer är till exempel så berömda att jag nästan får overklighetskänslor när jag läser […][...]

Hösten 2020 fyller dagensbok.com 20 år. Det vill vi fira genom att publicera några favoriter i repris. Lena Nöjd har plockat fram denna recension från arkivet, och skriver här om sitt urval: Det är fantastiskt att en roman skriven för mer än hundra år sedan fortfarande ger intressanta reflektioner. Så känner jag när jag läser […][...]

Ett stick från ett bi tolkas som ett tecken att bryta upp och lämna hus och trädgård. Tiden är inne att ge sig av. Väskan packas med de slitna men nytvättade favoritskjortorna och resan förbereds mentalt.  När vår berättare gör sig redo för att lämna huset, sittandes på en pall i trädgården i ett tillstånd mellan […][...]

I landet där tolvåriga Svala lever finns inget finare än att som soldat ge sitt liv på frontlinjen. De flesta barn är därför föräldralösa, men stolta sådana. Istället är det skamligt att ha sina föräldrar i livet, som Svalas klasskompis Ahren – kallad för det något otympliga skällsordet föräldrabarn. Men det är bara i skolan […][...]

Det är i slutet av 1600-talet, ännu hundra år innan de omstridda, spretiga kolonier som ska bli USA har blivit det. En långivare bjuds på en flådig middag i ett flådigt hus. Mannen som bjuder kan inte betala sina skulder. Istället vill han att Jacob Vaark tar några av hans slavar som avbetalning. Vaark vägrar […][...]

I april 2014 kidnappades 276 tonårsflickor från sin skola i Chibok i Nigeria av den islamistiska terrorgruppen Boko Haram. Ungefär hälften av dem är vad jag förstår fortfarande fångna, utsatta för tvångsgifte, våldtäkter, tvångskonvertering och misshandel. En del är döda, en del har fritagits och några har själva lyckats fly. Minns du den här händelsen? […][...]