Humor handlar inte om att berätta vitsar. Humor handlar om att vrida på förväntningar. Det blir aldrig tydligare än när överheten ska säga till folk vad de ska tänka. 1970 skickades den unge intellektuelle kinesiske studenten Han Shaogong till den lilla byn Maqiao, där inte så mycket har förändrat sig sen medeltiden och kejsardömet. Men […][...]

Varför berätta (om) en historia, egentligen? Canongates mytserie, där moderna romanförfattare bjuds in att berätta om gamla sagor, myter och legender, har hittills hållit sig till övervägande del i östra Medelhavet, och med något enstaka undantag – Viktor Pelevins The Helmet of Horror – har resultatet varit ganska meh. Su Tong, i väst mest känd […][...]

Huvudpersonen i Stilla är reinkarnerad. Om och om igen. Hon har levt genom århundraden och minns alla tider, om än vissa svagare än andra. I detta liv är hon gift med en arkeolog, A. Deras relation hotas av de minnen hon bär med sig från ett tidigare liv. Hon bodde i ett palats och var […][...]

Nej, det handlar inte om en nudelbagare. Det handlar om Författaren, Blodgivaren, Aktrisen, Övergivaren, Överlevanden och alla de andra som tagit sig in i Författarens huvud. Ma Jian flyttade till Hong Kong efter att hans första bok förbjöds. Hans farfar tillhörde överklassen och arresterades och avrättades under kulturrevolutionen. Formad av sin familjs öde, så likt […][...]

Kinesisk konstnär och författare med västerländska ideal förtrycks av regimen, tröttnar och ger sig av på luffen. Så skulle den här reseskildringen kunna sammanfattas. En alternativ synopsis: djupt olycklig man söker frälsning. Året är 1983, Ma Jian lever ensam och arbetar som journalist i Beijing. Han är frånskild, har en dotter och en knepig flickvän. […][...]

En lite märklig boktitel kanske, en smula lång, en smula för simpelt poetisk. Men visst osar det om den? Visst ger den en sorglig känsla av saknad och kuslighet, av att allt egentligen är eländighet? När mörkret faller slår vi oss för pannan eftersom vi minns att lyckan bara var en vacker dröm och att […][...]

Shikumen-husen i Shanghai är en sorts kompromiss mellan östs arkitektur och västs. De är rader av stenhus, till utseendet ganska lika europeiska hyreshus från sekelskiftet, men ordnade så att en smal gränd i mitten fungerar som innergård. Vägen in till gränden markeras av en större stenport ofta med unikt utseende. Arkitekturen är västerländsk, husens funktion […][...]

Egentligen spelar det ingen roll vilket land det handlar om. En 1900-talssaga i Kina kunde lika gärna handla om småländska bönder i stenåkern som kinesiska på risfälten. Kommunismens komplexa historia kan en västeuropé lika bra som en asiat. Reformerna leder till förändringar och lättnader, sedan till olycka och lidande. Vi har läst om den förut, […][...]

Vill du hänga med hem på lite kinesisk poesi? När hörde du den raggningsrepliken senast? Eller snarare, när läste du kinesisk poesi senast? Har du alls läst någon kinesisk dikt? De flesta av oss har nog ett bristfälligt kunnande på detta område. Det enda jag känner till om Asien som har poesianknytning är den japanska […][...]

En kinesisk psykoanalytiker bosatt i Frankrike och med en viss dragning åt fotfetischism får veta att hans ungdomskärlek fängslats i hemlandet. Han kastar sig dit för att försöka hitta en oskuld att muta den korrupte och mahjonggalne domare Di med. Det är kanske inte en intrig man stöter på varje dag. Jag skulle våga påstå […][...]