Första gången jag var i Italien skrev jag på min Facebookvägg att när jag är död och sitter i himlen hoppas jag det är italienarna som gör maten. För käket jag stoppade i mig i Parma var verkligen himmelskt. Och nu när jag läst Domenico Starnones familjedrama Väsen kan jag då även påstå att de […][...]

En 17-årig flicka i Rom. Ett slitet, trött föräldrapar. Modern orkar knappt släpa sig uppför för trapporna till den sjabbiga lägenheten efter arbetsdagen. Fadern sitter mest hemma hela dagarna och filar på bysantiska fågelburar som han pratar om att sälja. Enrica går en sekreterarutbildning men orkar inte riktigt varje dag. Istället råkar hon rikemanssonen Cesare. […][...]

Den här lilla romanpärlan med den symboliska titeln Band är indelad i tre delar (”böcker”): frun Vandas, maken Aldos och barnens. I Vandas del är det slutet på 1960-talet och maken lämnar henne för den unga vackra studentskan Lidia. I Aldos del är det nutid och han berättar om sitt och familjens liv under närmare […][...]

Skuggan av en dotter (2018) av Elena Ferrante är den tredje och sista romanen i en trilogi om smärtsam kärlek. Dessa tre kortromaner har skrivits före Neapelkvartetten men har först under de två senaste åren översatts till svenska. Universitetsläraren Leda reser från Florens till havet i Syditalien, hyr en lägenhet och tänker sig att tillbringa […][...]

När man läser första meningen av Plågsam kärlek av Elena Ferrante inser man som läsare att allt redan hänt. Moderns död blir upptakten för dottern och jagberättaren, Delia, att möta sitt förflutna: en barndom fylld av våld, övergrepp och drömmar om något annat. Min mor drunknade natten den 23 maj, min födelsedag, i havet utanför […][...]

En fläta består vanligen av tre hårslingor som läggs in mot mitten, en i taget. I flätans slut knyts en rosett eller viras en snodd. Denna struktur är vacker för ögat att se på. Visst kan man väl bygga en bok på en flätstruktur? Tanken har uppenbarligen legat till grund för den franska romanen Flätan. […][...]

Början på en del romaner blir klassiska. Ofta citerad är första meningen i Processen av Franz Kafka: ”Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att ha gjort något ont häktades han en morgon”. Likaså Tolstojs ord om lyckliga och olyckliga familjer i Anna Karenina. På samma vis är det inledande stycket i Dagar av […][...]

Vad gör ett barn som inte vill äta sin middag? Tolvårige Cosimo väljer att klättra upp i en järnek i trädgården. Han sätter aldrig sin fot på marken igen. Handlingen är ett uppror mot en sträng pappa. Det är ett frigörelseprojekt och en del av ett vuxenblivande. Alltsammans observeras av Cosimos fyra år yngre lillebror […][...]

Del tre av fyra, alltså. Vad säger man, egentligen? Har du läst de två första kommer du att läsa den här också, har du inte gjort det än är det inte här du kommer att börja. (Ja, kommer att. En dag ska vi alla läsa Ferrante, tro inte du kommer undan.) Och några stora avvikelser […][...]

När Över floden in bland träden kom ut 1950 var Ernest Hemingway 51 år. I nutidens backspegel kan man se att han då haft sina största succéer bakom sig, liksom ett antal stormiga äktenskap, krig och äventyr, men fortfarande Den gamle och havet och Nobelpriset framför sig. Man kan förmoda att han var en aning […][...]