Det finns mängder med hästböcker skrivna efter mall, både innehållsmässigt och språkmässigt. Därför blir jag glad när den etablerade deckarförfattaren Ingrid Frimansson tar sig an projektet att skriva en hästbokserie för barn. Men jag blir snabbt besviken då Rida på Golden visar sig vara just det förstnämnda. Frossan, som egentligen heter Eufrosyne, ska precis få […][...]

Serien om Teddy är Lin Hallbergs andra serie om ridskolan Brobygården. Även böckerna om ridskoleponnyn Sigge och nioåriga Elina som har honom som favorithäst utspelar sig där. Teddy bor dock inte på ridskolan, han är Elsas alldeles egna ponny. Elsa bor i närheten av ridskolan och rider i samma grupp som Elina och Rosanna, men […][...]

I den åttonde boken om Flisan är det sommar. Flisans ponny Tarzan ska bo i travstallet hemma hos Gösta, tillsammans med de tre travhästarna Max, Nikon och Sessan. Som tur är har Flisan lyckats fixa så att hennes bästa kompis Siri och två av de äldre, duktiga ryttarna från ridskolan, Kevin och Sofie får sköta […][...]

Att kommunicera med hästar skiljer sig mycket åt att kommunicera med människor. Även om hästar är lättkommunicerade djur är det ett språk man behöver lära sig. Hästens främsta kommunikationsmedel är kroppsspråket, men också hur den ena hästen är placerad i förhållande till den andra hästen (eller människan). En häst ska alltid vara del av en […][...]

Drömmarna tar Emelie Cajsdotter till Jordanien och ett stuteri utanför Amman. Där föds arabiska fullblodshästar med ett långt förflutet upp. De har tidigare tillhört Kung Hussein av Jordanien och legenden säger att varje häst bär på ett speciellt budskap. Ur molnet kunde man skönja konturerna av sju stycken hästar. En svart, en fux, två vita, […][...]

Hästarna på Vendelsö ridskola där jag började rida som åttaåring var stora. Jag var lång redan då och fick oftast rida de allra största hästarna som många gånger var 165-170 cm i mankhöjd. Visst var det stolthet att kunna kontrollera och kommunicera med så stora djur, även om de egentligen var alldeles för stora. Men […][...]

När Emmas föräldrar bara bråkar cyklar hon iväg till stallet, till Ajax och de andra hästarna. Det är hennes fristad från arga röster och långa tala ut-samtal som numer är del av hennes vardag. Emmas föräldrar kanske ska skilja sig, men de verkar aldrig komma fram till det beslutet. I stallet kan Emma vara den […][...]

Jag läser hästböcker på samma sätt idag som jag gjorde när jag var barn, i ett sträck och med målsättning att lägga ifrån mig boken så lite som möjligt. Men det är först i vuxen ålder som jag har insett hästböckernas kvalité, betydelse och vikt. För mig och för andra tjejer. För hästboken riktar sig […][...]

I min värld är Pia Hagmar en av Sveriges hästboksdrottningar. Tyvärr är jag för gammal för att få ha läst hennes böcker när jag var i rätt målgrupp, så det är en litterär bekantskap jag har gjort som vuxen. Trots att jag inte tillhör idealgruppen för dessa böcker kan jag inte låta bli att älska […][...]

I den tredje och sista delen om tolvåriga Tess, ligger fokus mer på vännerna eller ovännerna i skolan än på hästen Sally. Jag vet inte om det är jag med mina vuxenögon som vill skilja och tänka att en hästbok är en hästbok och en ungdomsbok är en ungdomsbok, men jag saknar hästarna. I de […][...]