”Det här är himmelriket.” Intrycket är Mae Hollands första av sin nya arbetsplats, internetföretaget Circle, och bland de första meningarna i Dave Eggers roman med samma namn. Circle är marknadsledande, hippt och ambitiöst, ett på gränsen till allomfattande företag som i vår snara framtid köpt upp sociala mediebolag som Facebook, Google, Twitter och YouTube och […][...]

Bränn biblioteken är brinnande het, det känns som om den skrevs i förmiddags och att läsaren fått den i sin hand samma eftermiddag. Romanen tar upp allt det som aktuellt precis just nu: pk eller inte pk, hen, Fremskrittspartiet, privatiseringen, det politiska klimatet och så vidare. Det är en ironisering över idag, över våra stora […][...]

Efter att ha tillbringat några dagar i 1980-talets Storbritannien, med Gunnela Björks biografi över Margaret Thatcher, verkar steget över till regelrätta dystopier ganska litet. Thatcher myntade många bevingade ord, allra mest kanske hennes kompromisslösa ”There is no alternative!”, så ofta upprepat att det förkortades TINA. Och framtiden ser mörkt ut. I alla fall om vi […][...]

Märk: Vanja (fullständigt NAMN: Brilars Vanja Essre Två) kommer med TÅG till STADEN Amatka, längst ut vid KANTEN av civilisationen. Hennes SYSSELSÄTTNING där är att prata med MEDBORGARE för att undersöka intresset för HYGIENPRODUKTER från det något rikare Essre, där man specialiserat sig på sådant. Hon märker Amatka: en GRUVA, en kall och gråskitig STAD […][...]

Det känns lite udda först. Som de flesta som läst Orwell tidigare är det ju hans två sista romaner man tänker på när man hör namnet. Djurens gård och 1984 är ju två av 1900-talets mest kända (och mest misstolkade) romaner, stora uppslagna metaforer och parabler med dystopiska framtidsvisioner, talande djur och slogans som blivit […][...]

Det är inte svårt att se hur tankegångarna gick på Norstedts när de valde att ge ut en nyöversättning av den 35 år gamla romanen En blomma av blod samtidigt med den nyskrivna memoaren Drömmar i krigets skugga; den tar ju nästan vid där den nyare boken slutar, men skriven i en annan tid. Där […][...]

De flesta är väl bekanta med Stanley Kubricks filmatisering av Anthony Burgess kultroman A Clockwork Orange. Filmen såg jag långt innan jag läste boken, vilket jag alltså precis har gjort. Filmen är en sån där otäcking som kryper under skinnet på en – den dystopiska skildringen, det brutala ultravåldet i skruvad kombination med musik av […][...]

Det är märkligt med trender. Plötsligt dyker det upp minst två böcker samtidigt med samma udda titel, nästintill samma omslag, samma obskyra ämne eller samma teman. Att Suzanne Collins succé med Hungerspelen har fört med sig fler trilogier för unga om dystopiska framtider är kanske inte jätteförvånande, men nog är det väl ändå en smula […][...]

Även i ett långt liv är det enstaka ögonblick, enstaka dagar som fastnar. 1980: Den sydkoreanska militärregimen slår brutalt ned protester i Kwangju. Soldater skjuter skarpt rakt in i folkmassan av studenter och arbetare. Offren kunde ju lätt avskrivas som farliga nordkoreanska agenter, och vad omvärlden angick måste ju alla som står upp mot Kim […][...]

Torget (en kärlekshistoria) är en explicit politisk roman. Den rör vid ett av Europas mest brännande men samtidigt mest osynliggjorda problem: situationen i Vitryssland, ofta kallad ”Europas sista diktatur”. Torget (en kärlekshistoria) har som sitt själva epicentrum presidentvalet i Vitryssland (eller ”Belarus” som det genomgående kallas i romanen – jag återkommer till denna språkliga markering, […][...]