I skiftet mellan 1500- och 1600-talet föds tänkaren. Han är en märklig pojke som inte accepterar dåliga svar och nedärvda sanningar, utan drivs av ett inre tvång att ta reda på hur saker och ting verkligen fungerar och förhåller sig. Detta ger honom problem både hos farmodern som uppfostrar honom och i skolorna där han […][...]

Vet ni, Kim Åman i klass 1B? Han är nog starkast i hela lågstadiet. - Kim, kan du lyfta en bil? frågar de andra barnen. Klart han kan. - Kim, kan du lyfta en fröken då? Klart han kan. Kim kan lyfta typ allting. En skolbänk med Lill-Jensa som sitter ovanpå är alls ingen match. […][...]

Från olika håll har jag fått tips om De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel och när jag inför en resa letade efter en bok som kunde passa och den stod där på biblioteket var det givet – historisk feelgood med verklighetsbakgrund och starka feministiska förtecken måste ju vara den perfekta semesterlektyren! Det går dåligt för […][...]

Det är något med Nina Storm och hennes kollegor på Myndigheten för kulturstöd som fortsätter att skava på precis rätt sätt. Död man på rymmen den fjärde delen i serien, gör inget för att dämpa friktionen – tvärtom. Redan i inledningen, när en kista guppar upp ur en grav, slår tonen an. Det är inte […][...]

Mina och hennes lillasyster Jasna skickas iväg av sina föräldrar och kommer med den sista bussen från Sarajevo innan staden stängs av från omvärlden. Deras första stopp är hos pappans bekanta i Makedonien och Mina tror att det bara handlar om några veckor. Men veckorna blir till månader och det blir uppenbart att de inte […][...]

Ibland är böcker vackra och präglar hela läsningen. Så sammanfattar jag mina tankar efter att ha läst ut biografin om Bruno Liljefors författad av Fredrik Sjöberg. Under läsningen av Liljefors’ liv och verk slog det mig flera gånger att formgivaren Nina Ulmaja bidragit mycket till min uppdaterade bild av konstnären, som också var nära vän […][...]

När jag var fem år gammal åkte jag till Åbo med min pappa och min farmor. Mina minnen från den resan är fragmentariska – den stora finlandsfärjan, de karelska pirogerna med äggsmör, Åbo slotts vita väggar – men syftet var att hälsa på Reijo och hans familj. Reijo var ett av de finska barnen som […][...]

Jag har tidigare skrivit om att barnböcker absolut inte behöver vara politiskt korrekta eller väja för sådant som kittlar eller ens är läskigt. Men det betyder inte att vi även behöver böcker om fyllda av omsorg och omtanke. Världens snällaste gäng är en sådan bok. Historien börjar för rätt länge sedan. Ungefär sex månader. Det […][...]

Edit jobbar i en blomsterbutik nära en kyrkogård. Hennes dagar består av att arrangera buketter som ska läggas på gravar, att lyssna till de anhörigas berättelser och att hela tiden arbeta sida vid sida med döden. I pauserna öppnar Edit fönstret åt Stockholm, en duva som kommer och går som hon vill. Annars finns inte […][...]

Antingen är det jag som är totalt ointresserad av kåta tonåringar i amerikanska hålor eller så kan det vara så att Ebba Bandhs debut helt enkelt inte håller. Om man vill behålla sin läsare i över 600 sidor, då vill det till att man har något att berätta och det tycker jag inte att hon […][...]