I samband med att antologin Skitliv släpptes i slutet av förra året följde en rad inlägg om det osäkra arbetslivet i olika medier. Det var personliga inlägg, berättelser om arbetsliv som i mångt och mycket liknar de i boken. Skulle jag berätta min egen historia, om mitt eget osäkra arbetsliv, hade den förmodligen inte heller […][...]

Mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma, mamma och mamma. Så många mammor finns i den här boken. Tretton mammor beskrivs av tretton barn, kulturpersonligheter, författare. För min del får jag lätt upp en stereotyp bild i huvudet när jag hör ordet ”mamma”. Något tryggt, skyddat, bullbak och knän som plåstras […][...]