En av de första skräckfilmer jag minns att jag såg, för … många år sedan i alla fall, var Stephen Kings och George Romeros Creepshow. Jag ville ha mer. Efter att jag sett en bunt filmer till som sällan lyckades hålla stämningen uppe i 96 minuter insåg jag hur smart Creepshow var: skit i att […][...]

Nästan alltid när det kommer till novellsamlingar poängteras det positiva; att det alltid finns något som tilltalar alla. För de som inte orkar hålla läsintresset uppe en längre tid är noveller perfekta eftersom de är korta och oftast håller ett högre tempo. Gillar man inte inledningen på en novell kan man lätt bläddra fram några […][...]

24 minuters tunnelbaneresa från T-centralen ligger Blackeberg, en femtiotalsförort i västra Stockholm, som de flesta bokläsare känner till ganska väl. För det var just där, i Blackeberg, som den moderne vampyren gjorde sin Sverige-entré. Då var det tidigt åttiotal och förorten var ingen trevlig plats för den mobbade pojken Oskar. För läsaren däremot blev hyreshusen […][...]

Cornelias mamma är den kända schlagersångerskan Coco, och i romanens inledning tar hon livet av sig. Då är Cornelia bara elva år. Gasen fyller köket och en röst börjar fylla Cornelias huvud. Den viskande mannens röst. Han säger att hon är utvald, att hon ska bli hans drottning. Att hon är speciell. Av rädsla för […][...]

Skräck, tänkte jag förtjust, när jag började läsa och tänker på eleganta klassiker som Bram Stokers Dracula, Henry James The turn of the screw, och moderna storsäljare som John Ajvide Lindqvist. Och Jag såg henne idag i receptionen är en roman jag direkt sveps in i. Jag glömmer bort att jag inte alls gillade Anders […][...]

Hur mår den samtida svenska skräcklitteraturen? Det är en angelägen fråga och ett bra sätt att svara på den är att läsa novellsamlingen De odöda, som enligt baksidestexten, samlar ihop några av våra mest framstående spänningsförfattare. Så när jag sätter mig ner med den blir syftet mer att använda texterna som någon form av litterär […][...]

Idag har det blivit dags att recensera Eld här på dagensbok.com, andra delen i Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens ungdomsbokstrilogi om häxorna i Engelsfors. Hajpen fortsätter – och det är fortfarande så välförtjänt. I bästa Joss Whedon- eller John Ajvide Lindqvist-anda blandar Strandberg och Bergmark Elfgren vardagsrealistisk småstadstristess med magi. I det fiktiva lilla […][...]

Brombergs har startat en ny serie, som heter Blå Blixt. Namnet är taget från Edith Södergrans dikt ”Blixten”; ”… blå blixt, den jag ser / när skall du bryta fram?” och först ut är antologin Hallon & Bensin, en intensiv, oroande men livfull samling dikter. Uppgiften för de som skickat in för att medverka har […][...]

Varje bra skräckhistoria sägs börja med ”Vore det inte kul om…” Vore det inte kul om någon murade in sin rival i källaren, vore det inte kul om det där motellet drevs av en galning med moderskomplex, vore det inte kul om det bodde en tolvårig vampyr i Blackeberg? Där börjar de; problemet är om […][...]

Det ska sägas med det samma, jag är en oerfaren skräckboksläsare. För mig hör skräck mer ihop med film och tonåren, när man om fredagkvällarna försvann bakom en kudde med en kompis och godis. För att skrämma liv i tillvaron. Bortsett från hajpen kring John Ajvide Lindqvists Låt den rätta komma in, för vad som […][...]