Den mänskliga hjärnan är som bekant en outsinlig brunn att ösa ur. Medvetandeströmmen kanaliserar vi i fåror som kallas minnen, tankar, drömmar, bilder. Ibland går det bra och vi lyckas hålla dessa drag åtskilda, andra gånger flyter dom samman och bildar en svårtolkad malström. Man skulle kunna säga att Enhörningen bjuder på en sådan resa, […][...]