Ingo Schulze kan sammanfattas som den typ av författare som funnit ett koncept i form och sedan renodlat det hårt. För honom gäller vardagsberättelser bakom vilka – oftast genom slutet – låter anas ett bakomliggande större. Må vara en antydning om övernaturlighet, surrealism eller psykisk instabilitet hos huvudpersonen. Snarare än klimax på ett konkret plan […][...]