När jag skriver mina romaner kan jag verkligen förstå lockelsen i att tända eld på någonting. De första trevande lågornas lyster, hettan och glöden som speglar sig i förstörarens ögon och slutligen eldens vansinne som utplånar allting omkring sig. Det finns ingenting så vackert som en skogsbrand eller en åker som brinner, i det ödsliga […][...]