Året var 2000. Jag och min hundvalp Elvis tyckte om att ligga på sängen medan teven flimrade ett par meter därifrån. Jycken hade inte visat minsta musikintresse men när Alcazars internationella genombrottshit ”Crying at the Discoteque” spelades på någon kanal sprang han fram mot teverutan och glodde intresserat med sina rundbruna mopsögon. Detta upprepade sig […][...]