Vi vuxna glömmer kanske bort hur våra barn hanterar sina känslor. Vi vädjar till förnuft och ger beröm när barnet ”uppför” sig efter förväntningarna. Även om vi vuxna inte använder ord, uppfattar barn så mycket mer från människorna i omgivningen. Så oerhört mycket mer.

Hur hittar barnet sitt sätt att vara? Flickan i bilderboken Kom dagen, kom natten verkar vara något på spåren. Hon ser lätt vemodig ut där hon står bland vasstråna i strandbrynet. Då visar sländan upp sig. Med sländan framför ögonen är det lättare att distrahera sig, använda sina sinnen och fylla dagen.

Med dagen är det som med allt annat. Flickan har nått en mognadsnivå när hon förstår att allt förändras. Därför kommer skymningen. Precis som igår och i morgon. Efter skymningen kommer natten.

Flickan vet också detta: Att natten har förmåga att förvandla.

På natten är sländans vingar barnets och det flyger lätt. Men drömmens lätthet har en motsats, nämligen det tunga fallet. Sömnen känns som en obeskrivlig tyngd och är lite oroande. Då sipprar ljuset in från någonstans. Det väcker allt levande ur den djupa sömnen. Kom dagen.

Livets kretslopp kan förklaras med dessa två motsatser: Ljus och mörker. En återkommande rörelse.

I allt som lever finns även en rytm. Olika takt och olika frekvenser. Lyssna hur humlor, flugor och bin surrar. Eller barn som springer till badet:

Och alla sprang
så fort att det bara dunkade.

Som ett hjärta i själva marken.

Boksidorna har fästs så att läsaren kan bläddra dagberättelsen för sig. När dagberättelsen är slut kan läsaren vända på dragspelet och läsa om nattens ankomst. Doften av pastellkritor lyfter nästan från boksidorna. Mättade färger och tydliga konturer ger ett välkomnande intryck.

Boken skulle jag inte ge till den minsta virvelvinden som har knubbiga fötter och söta tår. Jag skulle vänta till barnet blev fyra, kanske fem år. Dragspelssidorna är lite sköra. En ordlös påminnelse om att bara en bokstav skiljer skönhet från skörhet.

Similar Posts:

• Nominerade till Augustpriset 2020
• När blommorna har huvudrollen
• Djuret och det lilla barnets besatthet
• Tävlan och fantasi
• Om ensamhet och livsvilja

De nominerade är, i den skönlitterära klassen:
Minnestrådar av Carola Hansson
Splendor av Stefan Lindberg
Jag ser allt du gör av Annika Norlin
Samlade verk av Lydia Sandgren
Jordlöparens bok av Thomas Tidholm
Renegater av Klas Östergren

I den facklitterära klassen:
Livets tunna väggar av Nina Burton
Familjen av Johanna Bäckström Lerneby
Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba
Längta hem, längta bort av Kristoffer Leandoer
Trubbel. Berättelsen om Olle Adolphson av Jan Malmborg
Sverigevänner. Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn av Arash Sanari

I barn- och ungdomsklassen:
Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl av Linda Bondestam
Kråkorna av Anders Fager och Peter Bergting
Billie, Korven och havet av Julia Hansson
Kom dagen, kom natten av Åsa Lind och Emma Virke
Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson
Alltid hejdå av Alma Thörn

Augustpriset är instiftat av Svenska Förläggareföreningen och delades ut första gången 1989. Priset består av 100 000 kronor och en bronsstatyett. Här hittar du vår sammanställning av föregående års pristagare.

Förutom de tre stora priserna delas också Lilla Augustpriset ut. Lilla Augustpriset är en tävling för skribenter mellan 16 och 20 år. De nominerade texterna finns att läsa, och rösta på, på Augustprisets hemsida. Nominerade skribenter är: Karla Backlund, Moe Duke-Bergman, Nanna Mikkelsen, Julia Kaplan, Josefine Larsson och Allis Sääsk Berglund.

Similar Posts:

• Årets Augustprisvinnare
• Augustpriset 2020
• Och de nominerade är… Augustpriset 2021
• Nominerade till Augustpriset 2017
• Nominerade till Augustpriset 2016

Tiger, tiger – grannens katt
tänker på dig dag och natt!

Det är hela baksidestexten till Åsa Linds och Johanna Hellgrens bilderbok Tiger, tiger, tiger. Om man slår upp hela omslaget, så att man samtidigt ser fram- och baksida, ser man ett litet barn som sträcker sig efter en tigerrandig katt, som i sin tur verkar allt annat än road.

Slår man ihop boken är barnet på omslaget bara närvarade som en utsträckt, girig hand, och, förstås, i kattens skrämda reaktion. Inuti boken är det istället katten som är mestadels frånvarande, håller sig på avstånd eller är på väg ut ur bild. Den gömmer sig, har förmodligen en massa andra saker för sig. Istället är katten där som en intensiv längtan. Barnet spanar och spanar, men ingenstans finns katten.

Katter är nog generellt mindre toleranta mot klumpiga små barnhänder än hundar, och det här är heller inte familjens katt, utan, som sagt, grannens. Inte heller han ser för övrigt alldeles förtjust ut över barnets besatthet av hans husdjur. Kanske är katten det lilla barnets första möte med en varelse som inte är det minsta intresserad av att anpassa sig efter barnets viljor och behov? Kanske är det därför den blir så spännande?

Tiger, tiger, tiger är en berättelse med få rader, helt på rim. Det tilltalar säkert ett ganska litet barns språkliga fantasi, även om jag själv inte är enormt imponerad av Åsa Linds rim. Det blir en hel del ”hej och hå/ ett och två” och ”ditt och datt”. Rytmen är däremot trevlig att läsa.

Joanna Hellgrens bilder är lite skrufsiga, liksom vilda, samtidigt som barnets vardagsmiljö, den skräpiga gården bakom husen med bilar nära inpå, framstår som ganska trist och obarnvänlig. Bilderna av katten liksom utlovar något annat, nästan djungelaktigt. Kanske en natur i vidare bemärkelse att längta efter?

Similar Posts:

• Nominerade till Augustpriset 2019
• Envis, busig och söt kattunge
• Magin finns i det lilla
• En plats att tänka på
• Tävlan och fantasi

Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok är: Barnet. En sonettkrans av Olivia Bergdahl, Väderfenomen av Anna Fock, Odenplan av Daniel Gutafsson, Osebol av Marit Kapla, W av Steve Sem-Sandberg och Testamente av Nina Wähä.

Nominerade till Årets svenska fackbok är: Strindbergs lilla röda. Boken om och typerna av Alexandra Borg och Nina Ulmaja, Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris av Ingrid Carlberg, Världens yttersta platser. Judiska spår av Peter Handberg, Bin och människor. Om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker av Lotte Möller, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm och Ålevangeliet. Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk, av Patrik Svensson.

Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok är: Sen kom vintern av Per Gustavsson, Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld, Vänta på vind av Oskar Kroon, Tiger, tiger, tiger av Åsa Lind och Joanna Hellgren, Jordgubbsbarnen av Sara Olausson och Dyksommar av Sara Stridsberg och Sara Lundberg.

Av de nominerade har vi på dagensbok.com så här långt recenserat:

Fler kommer!

Vilka hoppas du på som pristagare?

Similar Posts:

• Nominerade till Augustpriset 2018
• Nominerade till Augustpriset 2017
• Nominerade till Augustpriset 2015
• Nominerade till Augustpriset 2020
• Nominerade till Augustpriset 2016

Åsa Lind skriver småkluriga texter med ett särskilt tilltal: lite pratigt, lite hemtrevligt, som att läsaren är införstådd med en hemlighet som man inte delar med vem som helst. Vi blir också en del i ”Biliam och jag”, den utvalda skaran som förstås vad det egentligen handlar om. Det är en fin gestaltning av hur man som barn kan hitta just det där egna tillståndet – man är hälften så lång som andra men det är inte bara på det sättet som man har en helt annan utgångspunkt när man ser på världen.

Under mormors sjal kan man tänka på sådant som behöver tänkas på: som att mormödrar kan dö. Där finns en fristad i en fantasivärld där saker går att ta på, och som gör att det sedan går att hantera när man kryper ut igen och sånt man tänkt på kanske faktiskt händer. Även om slutet på boken är väl abrupt så är det på ett sätt självklart att det är så det måste gå – och när mormor väl dör så är det inte så dramatiskt.

Mormors sjal är illustrerad av Joanna Hellgren, kanske mest känd för sina seriealbum om Frances. Om man har läst dem känner man igen sig i stilen här, men där bilderna i Frances var svartvita och gjorda i blyerts så sprakar det här av färg och form. Det är vilt och sagoaktigt, och ur perspektivsynvinkel ofta vint och hisnande. Och med roliga detaljer, inte minst alla de där småbarnen och hundarna jag nämnde tidigare, som dyker upp lite då och då och gör väsen av sig. Störande. Man förstår att det är svårt att tänka.

Similar Posts:

• Djuret och det lilla barnets besatthet
• Svartvit förälskelse
• Lockande fantasivärld
• Drömskt och vardagligt om att finna sin plats i världen
• Episkt (i ordets alla bemärkelser)

På det nya stället där Hanna bor finns Närmsta butiken. Det är där hon får tag i Slumpens bok. En minst sagt märklig bok, för varje gång Hanna börjar läsa i den så händer precis det som står i boken att det ska hända. Och genom boken träffar Hanna på flera udda personligheter – fru Wilton som är hundratvå år gammal och samlar på sand, tankspridda Vera Smitt som driver butiken och greven Haydin Pica som gärna vill köpa Hannas bok, och kan betala mycket. Det visar sig att boken har ett märkligt förflutet, och en gång skrevs för att ge en mäktig kung ännu mer makt, också över slumpen. Sedan dess har boken vaktats, eftersom det är viktigt att inte vem som helst läser den – den kan medföra både fara och hjälp beroende på syfte och tidpunkt.

Nu verkar det som att Hanna är Läsaren, den som boken är skriven för. Det har funnits andra läsare före henne, och Hanna måste lista ut hur hon ska använda boken, och hur hon ska skydda den.

Slumpens bok är en väldigt fin bok: fonten är perfekt snirklig och gammaldags, kapitlen har underfundiga namn och dekoreras av anfanger. Även innehållet består av väldigt många fina beståndsdelar: ett trevligt, underfundigt språk och fina miljöer som det fantasieggande arbetsrum där fru Wilton sparat bilder och föremål som har med boken att göra – det blir som en slags interaktiv världskarta och världshistoria. Som sagt är Hanna dessutom en perfekt protagonist – charmig och självständig men med mycket funderingar i huvudet och ett behov av mer stabilitet i tillvaron.

Men det är något som saknas, och jag tror att det helt enkelt är spänning. Hotet mot Hanna och boken känns inte tillräckligt farligt, och hindren röjs undan för lätt. Fru Wilton visar sig ha en otrolig makt – när Hanna inte vill gå i skolan så behöver hon inte det, när hennes mamma behöver privatvård köper fru Wilton ett vårdhem, när Hanna hotas har fru Wilton tillgång till statsministern och tvingar honom att ingripa. Dessutom är det för lite magi i boken för min smak. Författaren verkar vilja visa på att det sunda förnuftet och det egna beslutsfattandet är det enda man kan lita på, medan däremot tro på magi och förutbestämdhet inte är ok. Så kanske det är i verkligheten, men det blir lite konstigt att i en berättelse om en magisk bok, med flera lätt övernaturliga inslag, underkänna hela tanken om övernaturligheter.

Similar Posts:

• Magiska speglar och sorgliga familjer
• Spänning som tar slut
• Jämtländsk magi och vardagsrasism
• Fantasy som övertygar
• Stora bokbytardagen imorgon

Imorgon är det Stora bokbytardagen som går ut på att byta böcker med varandra. Man tar helt enkelt med sig sin favoritbok, en bok man inte längre vill ha eller en bok som man har två av hemma i bokhyllan och bär den så att andra ser. När man ser en bok man vill ha går man fram och frågar om han eller hon vill byta bok.

Jag får genast bilder i huvudet om hur det skulle se ut om det skulle vara bokbytardag varje dag. Då kanske man inte längre skulle kunna läsa på offentliga platser av risk för att bli avbruten mitt i första kyssen, finaste dikten, spännande upplösningen eller sorligaste inledningen. Då kanske man aldrig skulle kunna läsa ut någon bok. För man kan ju inte neka den som vill byta bok med en.

Nu är vi ju inte där riktigt än, men det är så jag tänker mig att morgondagen kommer att bli. Är man lite blyg (som bokläsare ofta är, eller är det en av dom där fördomarna nu igen?) kan man bege sig till platser där det arrangeras bokbyten. Själv kommer jag att bege mig till Humlegården i Stockholm mellan 12 och 13.30 och känner mig lycklig över att butiken jag arbetar i ligger bara ett stenkast därifrån. Stora bokbytardagen invigs av integrationsminister Nyamko Sabuni utanför Kungliga biblioteket och Alex Schulman kommer att prata om böcker han tycker om.

Så ta med dig lunchpicknicken och kom och byt böcker imorgon. Nu återstår det bara att välja vilken bok som ska bytas, kanske den Amerikanska flickan av Monika Fagerholm som blev utsedd till 00-talets bästa bok här på dagensbok.com, eller den där antologin jag själv medverkade i för några år sedan, eller kanske Stora boken om Sandvargen av Åsa Lind som nog ändå är den bok som jag oftast återvänder till.

Vilken bok ska du byta bort?

Similar Posts:

• Textmässa imorgon!
• Happy Sally + Ribersborgs Kallbadhus = SANT!
• Träffa Kajsa Ekis Ekman på Söderbokhandeln!
• Bokcirkel – Den amerikanska flickan
• Säsongsstart för CLT