Krönika

Så tuktas en vild växt

Tillbragte helgen i två naturreservat i Göteborgstrakten, eftersom solen äntligen fattat hur mycket vi har saknat den. Änggårdsbergen i Göteborg har många olika landskap inom samma strövområde, från våtmark till ljunghed och rena granitklippor. I lilla Rya skog är det färe ljungbuskar, men desto fler vitsippor, och andra små växter, kryp och fåglar. Hade jag varit mer bevandrad i växternas svenska namn, kunde fjolårets utmärkta blomlexikon på 14 språk, "Vilda växter" av Wandrille Micaux (Norsteds akademiska förlag), med illustrationer av Eliann Oddbratt, varit en guldgruva när man ska berätta om sådana turer för vänner som inte pratar svenska. Författaren bestämde sig för att göra denna bok just när hon var ute och vandrade i skog och mark med vänner från olika länder, och resultatet är utmärkt. Gedigna register, och som sagt, 14 språk. Man kan möjligen undra varför språken kommit i den ordning de gör (är det något fel på bokstavsordning?), men de står åtminstone alltid i samma ordning, så det är bara att titta efter. Det är ju inte helt enkelt att förklara vilken växt man menar när den svenska Sankte Pers nycklar heter Staatliches Knabenkraut på tyska, eller Dita di morto på italienska – förrän nu.

Ett och annat stavfel kan man ju överleva (hallon heter raspberry med p på engelska! gnäller jag lite försynt), när helheten är så snyggt uppställd.

Framöver finns det alltså ingen anledning att gå till Wikipedia när man ska snacka svenska midsommarblomster med vännerna i Tjeckien, det är (i de flesta fall) bara att kolla upp namnet i "Vilda växter". Coolt.

Irene Elmerot

Publicerad: 2008-04-23 15:23 / Uppdaterad: 2008-04-23 15:23

Kategori: Krönika

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?