Ethan är 16 år och bor i det lilla sydstatssamhället Gatlin. Han befinner sig både åldersmässigt och geografiskt i sammanhang där man inte får sticka ut för mycket och vara annorlunda. Han längtar efter att bli så pass gammal att han kan lämna den kvävande småstaden. På nätterna drömmer han om en vacker flicka som […][...]

I exakt samma sekund som vi lämnar Gwendolyn och Gideon i del ett i Ädelstens-trilogin tar Safirblå vid. Trots att det var över ett halvår sedan jag läste Rubinröd kommer jag genast in i handlingen och tempot igen. Gwendolyn och Gideon har precis kommit tillbaka till nutidens London efter en tur till 1700-talet där de […][...]

I Fantasy möter vi ett jag som beskriver sig själv som en av alla would be-prinsessor som Den Sorgsne Prinsen bjuder på drinkar. Den Sorgsne Prinsen i sin tur beskrivs av media som det unga IT-geniet. De möts enligt jaget av en slump och börjar diskutera ett havererat filmprojekt baserat på en outgiven novell av […][...]

I Sverige har Pretty Monsters getts ut i två delar under titlarna Fel grav och andra berättelser och Askungeleken och andra berättelser. Ursprungligen är det samma novellsamling, eller ska vi kanske kalla det sagosamling? Pretty Monsters är en samling berättelser på gränsen mellan vuxenvärld och barndom. Därför är de så njutbara. Det är spöklika berättelser […][...]

Lucina har nyligen flyttat till en liten finländsk stad efter att ha växt upp i Sverige med sina finlandssvenska föräldrar. Hon är väldigt bra på att rita, och har en blogg där hon lägger upp bilder hon gjort. Hon ritar ofta fantastiska varelser, och genom bloggen får hon en dag kontakt med någon som kallar […][...]

Innan jag läste den här boken hade jag aldrig hört legenderna om vattenhästar, de mytiska havsdjur som varje höst spolas iland på stränder. I den här boken kallas de Capaill Uisce, men de går under olika namn i olika länders legender. De är blodtörstiga monster, som livnär sig på kött, och är extremt svåra att […][...]

I ett hål 20 meter under jorden står tiden stilla. Där lever de bortglömda barnen, de som inte var önskade av sina föräldrar och därför försvann från jordens yta. Låter det märkligt, jo men det känns ändå trovärdigt. Att inte vara sedd känns som att bli osynlig och försvinna. Bra litteratur gestaltar det vi känner. […][...]

Asrin är tolv år och ska börja i en ny skola. Det är inte det enda som är nytt i hennes liv: sedan hennes föräldrar försvann för ett år sedan bor hon dessutom hos sin farmor, som hon egentligen inte känner särskilt väl. Det här kanske låter som inledningen till en socialrealistisk skildring av en […][...]

De hade sannerligen fått sin hämnd. Och dragit igång ett krig som härjat i århundraden, med fallna änglar på ena sidan, nefiler på den andra och mänskliga spelbrickor fast i mitten. Tanken skrämde mig, men Patch hade lovat att det skulle sluta med att en av raserna utplånades. Vilken av dem återstod att se. Nora […][...]

Anaché är Maria Turschaninoffs andra roman som utspelar sig i samma fantasyvärld, Akkade, som romanen Arra. Den har jag inte läst men det var inget som hindrade läsningen av Anaché. Jag tror tyvärr inte att det blir någon läsning av Arra heller, jag ska förklara varför. Anaché handlar om flickan Anaché, dotter till rouken – […][...]