Erotik är spännande, tycker jag, för att det främst handlar om funktionell läsning. Det är klart att jag som kritiker tittar på språk och kvalitet och jämför sinsemellan, men det allra viktigaste är om upphetsningen föds eller inte. Och här finns det olika grader att ta hänsyn till. Blir jag våt/hård när jag läser? Är det nödvändigt att gå och göra något åt det till och med? Kan jag läsa i lokaltrafiken eller är det alldeles för genant?

Eller kanske är det bara kittlingen jag vill åt? Det lite lätt förbjudna, med en touch av romantik? Verklighetsflykt från den tråkiga vardagen? Ny gödning åt sexfantasierna?

Alla böcker söker skapa en värld som läsaren kan förlora sig i, och när det plötsligt handlar om sexuell upphetsning blir många blyga. Själv tycker jag att erotiken, när den är som bäst, har stora likheter med skräcken. Stephen King kanske inte är världens mest slipade språkkonstnär. Men blir jag rädd när ljuset släcks, då har han lyckats ändå. Ni vet, som de fruktansvärt undermåliga sexnovellerna eller taffliga filmklippen vi googlar oss fram till när upphetsningen slår ut hjärnan… Det är inte bra, men det fyller sin funktion.

Fifty shades of Grey skapade inte bara en norm för handling, där BDSM varvas med romance och dominant man lär upp oerfaren undergiven kvinna; det började även diskuteras omslag. I en intervju i radio sa Carl-Michael Edenborg, redaktör för Vertigo, att de inte märkt av något enormt uppsving på sin försäljning. Det föreslogs då att detta kunde bero på just omslagens karaktär; där Vertigo visar anus och trekanter visade den ”nya vågen” av erotisk litteratur bara försiktiga blurriga detaljer av kvinnokroppar, gärna i enhetlig färgskala, såsom blått. Kallt, avskalat, ofarligt.

Vare sig du gillar det försiktiga eller det mer direkta, är den här specialen till för dig som längtar efter en erotisk utflykt. Vi bjuder på både nyutkommet och djupdykningar i arkiven. Hoppas du hittar något att njuta av i vintermörkret!

/ Redaktionen genom Lina Arvidsson

Anonym: Flossie
”Stöt, älskling, stöt som en demon!”

”Nu, min käraste Jack, tänker jag prata med dig om de olika sätten att knulla, eftersom du naturligtvis vill knulla mig och eftersom jag för min del gärna vill bli knullad i alla möjliga ställningar och i varenda del av min kropp där en respektabel ung dam rimligtvis kan be om att få bli knullad.”

” Läs mer

Joy & Joel Svensson: Våga flyga: Vår väg till sexuell frihet
En guide till sexuell frihet

”Vi börjar mitt i en sexscen, där en kvinna bjuder ut sig till flera män i ett rum. Det är slickande, det är massageolja, det är bultande lemmar och blöt fitta. Avslutningsvis spermasprut gånger flera i ansiktet. Skrivet på ett sätt så att jag lite grann ångrar att jag började läsa den på tåget, i tron att det var en betydligt torrare fackbok.”

” Läs mer

Benedicta Söderberg: Tio lektioner i lust
Lite halvfuktigt

”Benedicta lever i en relation med Mark. Men de har glidit ifrån varandra sexuellt. En dag möter hon en man på tunnelbanan, Julian, som är av latinamerikanskt ursprung och har något som väcker Benedictas åtrå. De börjar träffas och Benedicta upplever nya saker sexuellt. Hon har tidigare bara legat med Mark.

Det här har blivit det traditionella upplägget, det vi plötsligt vant oss vid som kutym för erotiska romaner.”

Läs mer

Simona Ahrnstedt: De skandalösa
Romantik och historia i en vinnande kombination

”Känner du ibland ett starkt behov av kostymfilm? Lite Jane Austen att krypa upp i soffan till, med förbjuden kärlek, vackra klänningar och herrgårdar? Förförelse och bal på slottet? Då har du hittat rätt.

Simona Ahrnstedt har släppt tre böcker, men detta är den första jag läser. Hon brukar kallas Sveriges enda romancedrottning, men något säger mig att den sitsen inte kommer att vara helt säker framöver.”

Läs mer

Malva B.: Begär
Försiktig erotik som inte rockar min värld

”En sak jag är jävligt trött på, det är att det ska göras skillnad på kvinnors och mäns sexualitet. Kvinnors lust ses liksom fortfarande som lite mer försiktig, porslinsaktig, skör, och framför allt fin. Medan mäns är, vadå? Råbarkad porr utan subtilitet?”

Läs mer

E L James: Femtio nyanser av honom
Som Gessle med ögonbindel

”När jag får i uppdrag att läsa bestsellern Femtio nyanser av honom, på engelska Fifty shades of Grey, är den redan boken alla talar om. På Ica-jobbet undrar kollegorna om jag läst den än, för alla har ju det, man böjer sig över kassan och viskar och fnissar, “jo, jag gillade den”, hihihi…” Läs mer

Simona Ahrnstedt: Betvingade
Historisk hetta

”När jag med tajt deadline kastar mig in i Betvingade har jag hört Simona Ahrnstedt berätta om den flera gånger. Om boken och om genren hon skriver i, romance, som är den största litterära genren ute i världen men som knappt existerar i Sverige. Visst är vi svenskar lite tillbakadragna, lite fina i kanten och drar oss för att läsa om romantik och…” Läs mer

Vina Jackson: Åttio dagar gul
Sexuellt maktspel

”Hur bra kan en bok som marknadsförs som erotisk litteratur vara tänker jag, innan jag slår upp första sidan i Åttio dagar gul och börjar läsa. Den är inte så tokig som jag först trodde. Märk väl att jag läser den här innan jag har hakat på 50 shades of Grey-hysterin och inte har så mycket att jämföra med men nog känns det …” Läs mer

Gunnar Blå: Du äter mitt ansikte och ännu fler historier
Välkommen in i en skruvad värld

”Första gången jag kom i kontakt med Gunnar Blå, en pseudonym flitigt anlitad av Vertigo, var två år sen, då jag lånade en novellsamling av en kompis. Jag var i starkt behov av nya sexfantasier, och är det något man kan hitta hos Gunnar Blå är det just det. Nytt. Jag läste om den gigantiska skolflickan som vandrade gatorna fram…” Läs mer

Åsa Anderberg Strollo (red.): Het
En ny erotisk ungdomslitteratur

”Att erotisk litteratur betraktas som en trend just nu har väl knappast något missat? I bokhandlarnas skyltfönster dignar högar av Fifty shades of Grey. I bok-tv och bokradio talar man om den – den nya erotiska litteraturen. Inte för att erotiska skildringar på något sätt är nytt, den som har läst en del och…” Läs mer

Lina Neidestam: Maran
Smart, politiskt och hett

”För fyra år sen utkom den första delen i kolik förlags femisex –serie, Drift av Jan Bielecki och Liv Strömquist. Nu kommer alltså nästa bok, Maran av Lina Neidestam. Det är porr där kroppar och karaktärer fortsätter att vara subjekt. Men framförallt är det porr som välkomnar…” Läs mer

Karolina Bång: Cowgirls
Pang, pang! Glädjerus i trosorna

Karolina Bång har skapat ett Vilda Västern-universum i serieformat enbart befolkat av lesbiska kvinnor. En sån underbart bra idé det är! Varje serie i erotiska serieboken Cowgirls introduceras med en sidan tre-tjej, minus
…” Läs mer

Denis Robert: Lyckan
Hormonell magi

En av mina vänner, Ernesto, anser att det som förenar en man med en viss kvinna är att deras fortplantningsorgan passar perfekt ihop. (…) Enligt Ernesto hade Gud tänkt sig sex sju miljarder individer med manliga och kvinnliga organ, hanar och honor…” Läs mer

Alfred de Musset: Gamiani eller en orgie i två nätter
Det som är boskap i andra…

Det är svårt att recensera en bok som Alfred de Mussets Gamiani. Det är svårt överlag att recensera erotik, och det blir inte enklare av att den är skriven 1833. Den centrala frågan här måste vara: är det fortfarande läsbart? Jo…Gamiani är en gotisk, erotisk roman…” Läs mer

Leif Eriksson: Kärlek – de bästa erotiska berättelserna
Det pornografiska är politiskt?

Det fanns en gång en tid, betydligt mer naiv än vår egen. (Det är åtminstone den dominerande föreställningen.) På den här tiden trodde man på den frigörande kraften i … lite allt möjligt, faktiskt. Pornografi till exempel. Kanske berodde det på att det fortfarande i så stor utsträckning…” Läs mer

Juan Manuel de Prada: Fittor
Voi vittu vilken störtskön lektyr!

”En kuk är en kuk är en kuk” skrev Sture Dahlström i någon av sina böcker. Och nu är det även dags för fittan att inta de finare salongerna. Bra. En fitta är en fitta är en fitta och inget annat. Det är hög tid att sluta censurera allt som befinner sig nedanför…” Läs mer

Liv Strömquist: Drift
The female gaze

Feministisk sexunderhållning i serieform, hur mycket sådan har du i bokhyllan hemma? Nej, förmodligen inte. Men nu har Kolik förlag bestämt sig för att ändra på det. Med Drift drar förlaget igång sin Femisexserie som ska erbjuda “antimoral, kvinnliga subjekt och hälsosam…” Läs mer

Du hittar ännu mer lästtips i våra tidigare erotikspecialer:
2012 Erotik och Romantik
2010 Sex

Similar Posts:

• Historisk hetta
• Sexuellt maktspel
• Voi vittu vilken störtskön lektyr!
• Sexuell önskelista 2
• En ny erotisk ungdomslitteratur

Jag har även försökt mig på att läsa triologin som fullbordades för några år sen, med boken Övervakningen: minnet av dig. En agent på uppdrag i världen, hans kropp är söndrig, istället för könsorgan har han en stump. Om jag minns rätt. Det var en berättelse som aldrig riktigt föll mig i smaken.

Du äter mitt ansikte är i sina sämsta stunder en radda skrivövningar med mer eller mindre lyckat resultat. Olika stilgrepp, bara för sakens skull, personporträtt som faller sönder i girigheten att ge läsaren chockreaktion på chockreaktion. Ett språk som ständigt pendlar mellan fantastiskt och alldeles för överlastat. Effektsökeriet: jag har problem med det. Att vara så gränsöverskridande och normbrytande att berättelserna riskerar slå knut på sig själva.

Men det är också gränsöverskridandet som är det fantastiska. När det funkar briljerar det. Som i berättelsen om kvinnan som stiger på tåget för att knulla sin väg genom Europa. Med den lilla udden att hon efter samlaget öppnar upp hålet i sin rygg och äter upp sina älskare. Ja, så pass bra beskrivet är det, att jag inte en sekund tvekar på tänderna som tuggar, skräcken i den klyschige lille italienaren som tror sig ha funnit en söt blond svenska, och nu förtärs i rasande fart.

Eller mannen med det underliga jobbet, som vandrar längs den dimbeslöjade hamnen, jag är där, jag känner sorgen han har över att inte leva sitt liv fullt ut, ensamheten som sipprar i hans bröst. Han är avskärmad av verkligheten men önskar bli en del av den. Och så kommer ett barn fram. Men när hon öppnar sin mun ser han att det inte är vilket barn som helst…

I sina bästa stunder är Gunnar Blås historier som något du aldrig läst tidigare, en rakkniv som böjer upp ögonlocken och får dig att bli upphetsad över detaljer i vardagen som du aldrig tänkt sexuellt kring tidigare. I de sämsta stunderna gäspar jag och förlorar mig i irritation över att inte bli kåt! Alls! Kom igen nu då!

För Du äter mitt ansikte är både ock. Både motbjudande, upphetsande, provokativ, stryker medhårs samtidigt som den gnider sig mothårs. De flesta historierna kretsar kring ätande eller erotik, utlovas i baksidestexten. Eller våld, skulle jag vilja lägga till. ”Balettskolan” kommer först som en serie ritad av Sara Eriksson, sedan som en novell av Blå. Det är ett roligt grepp som bryter upp bra, men jag undrar om det egentligen inte hade räckt med serien.

Bäst är det när Blå briljerar i det enkla. Som i berättelsen där ansiktet beskrivs som det skulle göras av en utomjording som för första gången såg en jordbo:

Ögonens spröda klot hålls fuktiga med hjälp av ytterst tunna flikar, som hastigt smeker dem bara för att sekunden åter dra sig tillbaka. Kring näsan vänds huden inåt i två öppningar som avslöjar fragment av ett hårtäcke som förlorar sig i huvudets mörker. Öronen är hud som antagit havsdjurens form, den förbroskas och hårdnar till en okänslig skulpturalitet.
Det är i synnerhet kring den stora öppningen i ansiktets nedre del som huden förvandlas till ett mysterium. I en mer eller mindre plötslig övergång blir den röd och tunn, blodfylld och känslig. Den sväller upp, putar ut, välver sig inåt och övergår i blöta hinnor. När den dras ihop rynkar sig läpparna till en ringmuskel. När den vidgas spänns de ut och blir tunnare och hårdare.

I all sin ojämnhet är Gunnar Blå ett gott tillskott till den erotiska litteraturen i Sverige. Hans ständiga lek med könsrollerna och förväntningarna, hans oförskräckthet inför det obehagliga, äckliga, får hjärnan att gå i spinn. Behöver du utmanas eller bara bli översköljd av bilder som stannar kvar en evighet? Behöver du nya sexfantasier? Välkommen in att se dig omkring i världen av skelögda dvärgar, kåta bagare, fotfetishisters bryderier kring hur det perfekta samlaget ska gå till, sylvassa slidor och sensuella rovdjurständer. Du kommer inte hel ur det här.

Similar Posts:

• Gäsp, Gunnar ligger med en dvärg
• Orgasmjakten
• Försiktig erotik som inte rockar min värld
• En ny erotisk ungdomslitteratur
• Mer och mindre lyckad verklighetsflykt

Njae.

Tydligen har flera recensenter omfamnat Övervakningen: minnet av dig. Gå inte på det. Man inbillar sig olika teman och värden som lär ska göra boken intressant, när den i själva verket knappast är värd att kommenteras bortom det rent berättartekniska område inom vilket den stapplar fram. Huvudpersonen Gunnar är på personligt uppdrag och färdas från stad till stad i Europa. Han brottas med sorg, halsbränna och det sociala spelet med informanterna. Dessutom är han stympad och psykiskt opålitlig. Är han övervakad? Vet de att han vet att de vet? Vad är egentligen hans uppdrag? Och så vidare.

Vad som först verkar vara en roman med ovanligt lång inledning visar sig efterhand vara ungefär hela boken. Dess bärande grepp är att försöka skapa driv och rörelse i historien genom huvudpersonens hastiga flykter från stad till stad. Det blir snart rastlöst och den begränsade uppsättningen miljöer av kaféer, hotellrum och tågstationer hinner slitas ut på köpet. För det mesta består boken av att huvudpersonen tar in på ett nytt rum för att bejaka någon tröttsam fetisch eller bara sitta och känna sig uppgiven. En ojämn härva av sammanträffanden verkar styra hur berättelsen ska fortsätta. Sidokaraktärer av oklart värde för sammanhanget dyker ibland upp och svävar i all tunnhet i marginalerna. Huvudpersonen själv framstår i sin förtorkade, allvarliga bitterhet bara som envist humorlös. För att ha någon behållning av den övergripande handlingen – boken avslutar en trilogi – måste man förmodligen nyss ha närläst de två föregående böckerna och ha anteckningar tillgängliga.

Det verkar på något sätt handla om information. Att det finns för mycket av det, typ. Och att det kan vara jobbigt att sålla. Möjligen finns en psykiatrisk riktighet i kopplingen mellan huvudpersonens oförmåga att handskas med informationsflödet och hans benägenhet för psykos. Kanske hade informationstemat till och med kunnat säga oss något viktigt. Och i spänningsfältet mellan likstel språkkonsekvens, melankoli och grotesk finns en ansats som kunde varit verkligt värdefull.

Men i den valhänta hanteringen når inget av detta substans utan stannar av i en konturlös, grådaskig formlöshet. Att läsa Övervakningen: minnet av dig är som att befinna sig i en otätad, dragig koja. Det är glest mellan raderna och inget finns att titta på. Man lämnar och glömmer.

Similar Posts:

• Gäsp, Gunnar ligger med en dvärg
• Välkommen in i en skruvad värld
• Tema: Erotik
• Arvet Auschwitz
• Botten finns närmre än man tror

För sammantaget har boken mycket som talar mot sig. Hopflätningen av omständigheter känns ofta långsökt, händelseförloppen är förutsägbara och klyschorna i det korthuggna språket står som spön i backen. Om detta är parodiskt tänkt spelar egentligen ingen roll, vilket som är det en lika suckande tröttsam läsning.

Men alla dessa inslag av bisarrt sex och våld, borde inte de få berättelsen att kvickna till? I Gunnars värld är varenda människa ständigt sugen på sex och man tar minsta tillfälle i akt att bejaka sina böjelser tillsammans med första bästa främling. Gärna med våldsinslag, gärna med kroppsvätskor och gärna beskrivet i detalj. Nej, det fungerar varken särskilt uppfriskande eller omskakande. Egentligen är det inte något vidare bisarrt, snarare pliktskyldigt och ansträngt, utan den pigga livskraft och befriande plumphet som annars anstår ämnet. En sexscen förekommer i genomsnitt en gång per kapitel, och som i ett beräknat system betas sexualitetens olika skymningsland av: det sado-masochistiska, det oidipala, det incestuösa… som på beställning, obligatoriskt och utan fantasi. Att till exempel ha sex med en dvärg känns som standard, något som vem som helst skulle ha som förstaförslag i uppdraget att skapa en bisarr sexscen. Dvärgen kanske var exotisk som akrobat på medeltida marknader, men är inte riktigt lika spännande som figur idag när Kanal 5 visar dokumentärer där dvärgen brer mackor och berättar om sina fritidssysslor.

Men så händer något märkligt. Mot slutet når historien en vändpunkt och Gunnar byter miljö, från det actionfyllda och råtuffa äventyret till en stilla tillvaro av melankoli och eftertänksamhet. Plötsligt börjar man sympatisera med Gunnar som aldrig förr och språket gör ett oväntat uppsving. Och sexinslagen som består kommer i ett helt nytt ljus med den nya situationen som kontrast, melankolin blir en effektfull bakgrund till sexakter som nu är mycket mer kännbara och drabbande än tidigare. Förändringen här är förvånande, ja mer förvånande än själva upplösningen.

Denna vändpunkt dyker upp som en välgörande kick för den sömniga läsningen och färgar av sig fram till sistasidan. Dessvärre lyckas den inte ursäkta allt det man redan har bakom sig: groteskerier som är trötta istället för energigivande, ordinära istället för omruskande, sökta och tvungna istället för överraskande… Att använda sig av motiv och ämnen som i sämsta fall oftast bara är magstarka – i bästa fall obegränsat uppfriskande – men att ändå inte kunna beröra läsaren något vidare måste sägas vara ganska olyckligt.

Similar Posts:

• Gunnar Grå
• Välkommen in i en skruvad värld
• Tema: Erotik
• Sticker upp sitt fula ansikte ur människorna
• Vad vore människan utan sin dvärg?