<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Kenneth Hermele</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/etiketter/kenneth-hermele/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Wed, 22 Apr 2026 22:00:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Nominerade till Augustpriset 2018</title>
		<link>http://dagensbok.com/2018/10/22/nominerade-till-augustpriset-2018/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2018/10/22/nominerade-till-augustpriset-2018/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 22 Oct 2018 19:37:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ella Andrén</dc:creator>
				<category><![CDATA[Nyhet]]></category>
		<category><![CDATA[Alexandra Pascalidou]]></category>
		<category><![CDATA[Augustpriset]]></category>
		<category><![CDATA[Björn Runeborg]]></category>
		<category><![CDATA[Clara Dackenberg]]></category>
		<category><![CDATA[Emma Adbåge]]></category>
		<category><![CDATA[Jenny Jägerfeld]]></category>
		<category><![CDATA[Jens Liljestrand]]></category>
		<category><![CDATA[Jessica Bab Bonde och Peter Bergting]]></category>
		<category><![CDATA[Kenneth Hermele]]></category>
		<category><![CDATA[Kerstin Ekman]]></category>
		<category><![CDATA[Kitty Crowther]]></category>
		<category><![CDATA[Lars Tunbjörk]]></category>
		<category><![CDATA[Linnea Axelsson]]></category>
		<category><![CDATA[Magnus Västerbro]]></category>
		<category><![CDATA[Martin Gelin]]></category>
		<category><![CDATA[Sami Said]]></category>
		<category><![CDATA[Uje Brandelius]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Eriksson]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Stark]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=95530</guid>
		<description><![CDATA[Idag tillkännagavs de nominerade till årets Augustpris – sex nominerade vardera i tre genrer. Vilka som blir vinnarna får vi veta på Augustgalan den 26:e november. Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok är: Aednan av Linnea Axelsson, Skalornas förråd av Ulf Eriksson, En shtetl i Stockholm av Kenneth Hermele, Socialdemokratiska noveller av Björn Runeborg, Människan [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Idag tillkännagavs de nominerade till årets Augustpris – sex nominerade vardera i tre genrer. Vilka som blir vinnarna får vi veta på Augustgalan den 26:e november.</p>
<p>Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok är: <cite>Aednan</cite> av <strong>Linnea Axelsson</strong>, <cite>Skalornas förråd</cite> av <strong>Ulf Eriksson</strong>, <cite>En shtetl i Stockholm</cite> av <strong>Kenneth Hermele</strong>, <cite>Socialdemokratiska noveller</cite> av <strong>Björn Runeborg</strong>, <cite>Människan är den vackraste staden</cite> av <strong>Sami Said</strong> och <cite>Jag for ner till bror</cite> av <strong>Karin Smirnoff</strong>.</p>
<p>Nominerade till Årets svenska fackbok är: <cite>Gubbas hage</cite> av <strong>Kerstin Ekman</strong>, <cite>Internet är trasigt. Silicon Valley och demokratins kris</cite> av <strong>Martin Gelin</strong> och <strong>Karin Pettersson</strong>, <cite>Mannen i skogen. En biografi över Vilhelm Moberg</cite> av <strong>Jens Liljestrand</strong>, <cite>Svälten. Hungeråren som formade Sverige</cite> av <strong>Magnus Västerbro</strong>, <cite>Mammorna</cite> av <strong>Alexandra Pascalidou</strong> och <cite>Lars Tunbjörk. Retrospektiv</cite> av <strong>Lars Tunbjörk</strong>, <strong>Maud Nycander</strong>, <strong>Göran Odbratt</strong> och <strong>Kathy Ryan</strong>.</p>
<p>Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok är: <cite>Gropen</cite> av <strong>Emma Adbåge</strong>, <cite>Vi kommer snart hem igen</cite> av <strong>Jessica Bab Bonde</strong> och <strong>Peter Bergting</strong>, <cite>Hemma hos Harald Henriksson</cite> av <strong>Uje Brandelius</strong> och <strong>Clara Dackenberg</strong>, <cite>Rymlingarna</cite> av <strong>Kitty Crowther</strong> och <strong>Ulf Stark</strong>, <cite>Regn</cite> av <strong>Anders Holmer</strong> och <cite>Comedy Queen</cite> av <strong>Jenny Jägerfeld</strong>.</p>
<p>Av de nominerade har vi på dagensbok.com så här långt recenserat:</p>
<p><center><a href="http://dagensbok.com/2018/10/02/linnea-axelsson-aednan/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2018/10/omslag_Aednan_LinneaAxelsson.jpg" title="Linnea Axelsson, 'Ædnan'"/ height=120 VSPACE=5 HSPACE=5></a><a href="http://dagensbok.com/2018/10/03/magnus-vasterbro-svalten/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2019/09/Svalten-omslag.jpg" title="Magnus Västerbro, 'Svälten: Hungeråren som formade Sverige'"/ height=120 VSPACE=5 HSPACE=5></a><a href="http://dagensbok.com/2018/04/02/tecknade-vittnesmal-fran-historiens-morker/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2018/04/Jessica-Bab-Bonde-Vi-kommer-snart-hem-igen-omslag.jpeg" title="Jessica Bab Bonde och Peter Bergting, 'Vi kommer snart hem igen'"/ height=120 VSPACE=5 HSPACE=5></a><br />
<a href="http://dagensbok.com/2018/06/16/uje-brandelius-hemma-hos-harald-henriksson/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2018/06/uje-brandelius-hemmahosharaldhenriksson-omslag.jpg" title="Uje Brandelius och Clara Dackenberg, 'Hemma hos Harald Henriksson'"/ height=120 VSPACE=5 HSPACE=5></a><a href="http://dagensbok.com/2018/06/06/jagerfeld-comedy-queen/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2018/05/jennyjagerfeld-comedyqueen-omslag.jpg" title="Jenny Jägerfeld, 'Comedy Queen'"/ height=120 VSPACE=5 HSPACE=5></a></center></p>
<p>Fler kommer!</p>
<p>Vilka hoppas du på som pristagare?</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2015/10/19/nominerade-till-augustpriset-2015/" rel="bookmark" title="oktober 19, 2015">Nominerade till Augustpriset 2015</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/10/23/nominerade-till-augustpriset-2017/" rel="bookmark" title="oktober 23, 2017">Nominerade till Augustpriset 2017</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2018/11/24/augustpriset-2018/" rel="bookmark" title="november 24, 2018">Augustpriset 2018</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2016/10/24/nominerade-till-augustpriset-2016/" rel="bookmark" title="oktober 24, 2016">Nominerade till Augustpriset 2016</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2019/10/21/nominerade-till-augustpriset-2019/" rel="bookmark" title="oktober 21, 2019">Nominerade till Augustpriset 2019</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 350.616 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2018/10/22/nominerade-till-augustpriset-2018/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Eric Toussaint &quot;Who owes who?&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2005/01/28/eric-toussaint-who-owes-who/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2005/01/28/eric-toussaint-who-owes-who/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 27 Jan 2005 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Klas Rönnbäck</dc:creator>
				<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Damien Millet]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Eric Toussaint]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Globalisering]]></category>
		<category><![CDATA[Kenneth Hermele]]></category>
		<category><![CDATA[På engelska]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=2478</guid>
		<description><![CDATA[För några år sedan var frågan om skuldkrisen het även i Sverige. Nu har globaliseringsrörelsen tappat fart, vilket gör att de fattiga ländernas skulder inte längre är på tapeten i den allmänna debatten. Det är tragiskt, eftersom problemen är lika stora som tidigare &#8211; väldigt lite har hänt som har förbättrat situationen. Vackra ord har [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>För några år sedan var frågan om skuldkrisen het även i Sverige. Nu har globaliseringsrörelsen tappat fart, vilket gör att de fattiga ländernas skulder inte längre är på tapeten i den allmänna debatten. Det är tragiskt, eftersom problemen är lika stora som tidigare &#8211; väldigt lite har hänt som har förbättrat situationen. Vackra ord har sagts. Initiativ har tagits. Insatser gjorts. Men de har varit för få, för små och för okoordinerade.</p>
<p>Det framgår med all tydlighet i den här boken. Millet &#038; Toussaint skriver här om hur de fattiga ländernas skuldfälla ser ut idag. Det är en enkel och lätthanterlig introduktion till problemet. Den är upplagd enligt strukturen 50 frågor och svar, ett drag som dock känns helt omotiverat eftersom flera av frågorna känns konstruerade enbart för att passa till den text som skrivs, istället för det omvända.</p>
<p>Boken lider i viss mån av problem med sifferexercis, så man ska inte förvänta sig någon välskriven skönlitteratur. Bortsett från att det självklart sänker läsvärdet, gör det att boken lider av ett kort bäst före-datum. Boken, publicerad i slutet av 2004, använder sig av statistik från 2000 eller 2001, ibland ännu äldre. Om ett par år kommer de uppgifterna redan att vara föråldrade.</p>
<p>Det är ett viktigt ämne, visst. Det tråkigaste med boken är dock att den inte på något vis är unik. I Sverige har exempelvis Forum Syd givit ut en rad böcker på temat, varav en av de bättre introduktionerna är <strong>Kenneth Hermele</strong>s <cite>Skuldkrisen</cite>. Minst lika bra, om inte bättre, i sak. Dessutom på svenska, vilket trots allt kanske kan underlätta läsningen för många i det här landet.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/04/21/kenneth-hermele-vagar-ut-ur-skuldfallan/" rel="bookmark" title="april 21, 2003">Är den som är satt i skuld fri?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/22/ajit-ghose-jobs-and-incomes-in-a-globalizing-world/" rel="bookmark" title="augusti 22, 2003">Bättre och bättre dag för dag</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/09/23/martin-wolf-why-globalization-works/" rel="bookmark" title="september 23, 2004">Den underbara marknaden</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/10/15/meredith-fort-sickness-and-wealth/" rel="bookmark" title="oktober 15, 2004">Globaliserad hälsa</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/01/09/kavaljit-singh-questioning-globalization/" rel="bookmark" title="januari 9, 2006">Bättre kan du!</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 344.125 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2005/01/28/eric-toussaint-who-owes-who/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kenneth Hermele &quot;Allt du inte vill veta om EMU om du tänkt rösta ja&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2003/08/30/kenneth-hermele-allt-du-inte-vill-veta-om-emu-om-du-tankt-rosta-ja/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2003/08/30/kenneth-hermele-allt-du-inte-vill-veta-om-emu-om-du-tankt-rosta-ja/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 29 Aug 2003 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anders Edwartz</dc:creator>
				<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Antologi]]></category>
		<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[EU/EMU]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Kenneth Hermele]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=1540</guid>
		<description><![CDATA[Som titeln slår fast vänder sig den här boken till de som tänkt välja ja-blanketten den 14:e. Med betoning på &#8221;tänkt&#8221;, underförstått: Du väger över mot ett ja men har inte bestämt dig. Inte riktigt. Vad kan det vara för information som jag inte vill veta om? Skribenterna har tagit ställning mot euron Och EMU, [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Som titeln slår fast vänder sig den här boken till de som tänkt välja ja-blanketten den 14:e. Med betoning på &#8221;tänkt&#8221;, underförstått: Du väger över mot ett ja men har inte bestämt dig. Inte riktigt. Vad kan det vara för information som jag inte vill veta om?</p>
<p>Skribenterna har tagit ställning mot euron Och EMU, men det är knappast frågan om några brandtal. Snarare fokusering på EMU:s nackdelar ur ekonomers och journalisters synvinkel. Kenneth Hermele inleder med en saklig redogörelse för de ekonomiska argumenten, en inte alltför svår uppgift med tanke på att folk i allmänhet och ekonomer i synnerhet är medvetna om riskerna.</p>
<p>Det sticker ingen under stol med: Kärnan i EMU-projektet är och förblir politisk.</p>
<p>Så, om du har koll på de ekonomiska spörsmålen är det intressantare att läsa <strong>Annika Cullberg</strong>s artikel &#8221;EMU:s genusansikte&#8221;. Inte oväntat slår hon fast att konvergenskriterierna utgör ett stort hot mot den kvinnodominerade offentliga sektorn. Med bötesförelägganden hängande som orosmoln över staten kan den vid ett medlemsskap bli tvungen att skära i utgifterna, något som i första hand drabbar kvinnor (men att hävda att åttiotalets budgetsanering uteslutande var en anpassning till dessa kriterier är kanske att gå lite väl långt).</p>
<p>Konsensus: EMU är den manliga medelklassens projekt.</p>
<p>Eller läs <strong>Göran Hemberg</strong>s tankegångar om den federala tanken. Som han ser det är federalismen av godo ur ett demokratiskt perspektiv. Nationalstaterna fattar sina beslut som sedan vederläggs på federal nivå, dvs. medborgarna i EU har möjlighet att utöva makt via två instutioner. Men det vägval EU hittills valt pekar mot en unionslösning, där Bryssel fattar besluten som nationerna (ju mindre nation, desto sämre inflytande) tvingas foga sig efter.</p>
<p>På så vis blir Hembergs nej i första hand en signal till den politiska eliten: Folket drar i handbromsen.</p>
<p>Jag tycker dessa tre exempel illustrerar väl det komplexa med 2003 års folkomröstning. Det går att lägga in i stort sett vad som helst i frågan. Ekonomi, finanspolitik, kulturella aspekter, genusfrågor, demokrati, framtidsvisioner, fredsbudskap&#8230;</p>
<p>Listan kan göras lång.</p>
<p>När det klagas på att så litet utrymme ägnas åt sakfrågorna är det kanske inte konstigt. Det belyser den här boken ganska bra.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/29/stefan-carlen-emu-sjalvstandighet-eller-inordning/" rel="bookmark" title="augusti 29, 2003">Nej-sidans argument i ett nötskal</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/14/klas-eklund-euron-de-ekonomiska-argumenten/" rel="bookmark" title="augusti 14, 2003">Ja &#8211; för mitt barnbarns skull</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/29/ulf-jakobsson-darfor-euron/" rel="bookmark" title="augusti 29, 2003">Borde ni inte veta bättre?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/14/torsten-sverenius-krona-eller-euro/" rel="bookmark" title="augusti 14, 2003">Vet du vad real appreciering betyder?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/04/25/bjorn-elmbrant-europas-stalbad-krisen-som-slukar-valfarden-och-skakar-euron/" rel="bookmark" title="april 25, 2012">Vems frihet att göra vad är det egentligen vi pratar om?</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 388.441 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2003/08/30/kenneth-hermele-allt-du-inte-vill-veta-om-emu-om-du-tankt-rosta-ja/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kenneth Hermele &quot;Vägar ut ur skuldfällan&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2003/04/21/kenneth-hermele-vagar-ut-ur-skuldfallan/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2003/04/21/kenneth-hermele-vagar-ut-ur-skuldfallan/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 20 Apr 2003 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Klas Rönnbäck</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Kenneth Hermele]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=780</guid>
		<description><![CDATA[Att många fattiga länder i Syd sitter fast i skuldfällor råder det inget tvivel om. Den stora frågan är hur de här länderna &#8211; och långivarna &#8211; ska hantera skuldproblematiken. Ska de fattiga länderna över huvud taget betala av skulderna, och i så fall hur mycket? Hur mycket kan de klara av att betala i [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Att många fattiga länder i Syd sitter fast i skuldfällor råder det inget tvivel om. Den stora frågan är hur de här länderna &#8211; och långivarna &#8211; ska hantera skuldproblematiken. Ska de fattiga länderna över huvud taget betala av skulderna, och i så fall hur mycket? Hur mycket kan de klara av att betala i så fall? Eller ska de få skuldlättnader, och i så fall hur och hur stora?</p>
<p> Den här typen av frågor utgör kärnan av Kenneth Hermeles nya lilla bok Vägar ut ur skuldfällan. Hermele argumenterar för att debatten om skuldfällan har rört sig från det vanliga antagandet att länderna självklart ska betala sina skulder, över en diskussion om de verkligen kan klara av att betala dem, till att idag beröra djupare frågor som om länderna verkligen bör eller ska betala sina skulder, eller att de fattiga länderna i Syd till och med ska ha betalt för gångna oförrätter.</p>
<p> Pedagogiskt visar han på många av argumenten för de olika &#8221;skolbildningarna&#8221; i debatten. Hermele visar också på många av de internationella prejudikat som finns på olika områden, exempelvis då det gäller att vägra betala illegitima skulder (skulder för lån som exempelvis upptagits av en militärdiktatur eller som har försnillats i korruption). </p>
<p> Hermele har i föregångaren &quot;Skuldkrisen&quot; diskuterat skuldfrågan ur ett tämligen tekniskt perspektiv. I den här boken försöker han ta ett steg tillbaka och granska frågorna ur ett bredare, och kanske mer politiskt, perspektiv. Det är en utmärkt liten introduktion till skuldfrågan och de diskussionerna som idag förs på det temat.<br /> <br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2005/01/28/eric-toussaint-who-owes-who/" rel="bookmark" title="januari 28, 2005">Ekonomi med kort bäst före-datum</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/30/kenneth-hermele-allt-du-inte-vill-veta-om-emu-om-du-tankt-rosta-ja/" rel="bookmark" title="augusti 30, 2003">Milt pläderande mot</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2005/11/10/andrew-simms-ecological-debt/" rel="bookmark" title="november 10, 2005">Revolutionerande tankar om miljön</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2001/09/17/jens-ergon-en-annan-varld-ar-mojlig-attac/" rel="bookmark" title="september 17, 2001">Är en annan värld möjlig?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/22/ajit-ghose-jobs-and-incomes-in-a-globalizing-world/" rel="bookmark" title="augusti 22, 2003">Bättre och bättre dag för dag</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 312.790 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2003/04/21/kenneth-hermele-vagar-ut-ur-skuldfallan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Jens Ergon &quot;En annan värld är möjlig - Attac&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2001/09/17/jens-ergon-en-annan-varld-ar-mojlig-attac/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2001/09/17/jens-ergon-en-annan-varld-ar-mojlig-attac/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 16 Sep 2001 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Klas Rönnbäck</dc:creator>
				<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Folkrörelser]]></category>
		<category><![CDATA[Göran Greider]]></category>
		<category><![CDATA[Jens Ergon]]></category>
		<category><![CDATA[Johan Ehrenberg]]></category>
		<category><![CDATA[Kenneth Hermele]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Sven Lindqvist]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3368</guid>
		<description><![CDATA[Med buller och bång lanserades organisationen Attac tidigare i år (närmare bestämt i januari 2001). För den som enbart förlitade sig på medias rapportering kunde man tro att det här var något helt nytt, något aldrig tidigare skådat. En ny vänster för en ny tid, eller nåt. På ett stort och välbesökt arrangemang i samband [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Med buller och bång lanserades organisationen Attac tidigare i år (närmare bestämt i januari 2001). För den som enbart förlitade sig på medias rapportering kunde man tro att det här var något helt nytt, något aldrig tidigare skådat. En ny vänster för en ny tid, eller nåt. På ett stort och välbesökt arrangemang i samband med organisationens grundande talade en lång rad namnkunniga personer på Attac-anknutna områden.</p>
<p>Nu har föredragen (eller artiklar på samma tema som respektive talare uppehöll sig kring) samlats i en antologi, betitlad <cite>En annan värld är möjlig</cite> &#8211; Attacs slogan. Om något visar antologin en sak tydligt; hur föga ny Attac-rörelsen egentligen är. Bland talarna återfinns en lång rad representanter från äldre folkrörelser; biståndsorganisationer, kyrkor och trossamfund, miljöorganisationer, fackföreningar, politiska partier etc, etc. Det är faktiskt ganska få av personerna som inte representerar någon organisation. Nu behöver ju inte det vara något negativt. Tvärtom, Attac har på så sätt dragit lärdom av andra organisationers erfarenheter, och kan bygga vidare på det. Det vore ju dumt att försöka uppfinna hjulet på nytt. Men innehållet blir ju därmed också därefter.</p>
<p>Det är som sagt en rad (åtminstone inom alternativrörelserna) namnkunniga talare som återfinns i boken; allt ifrån <strong>Johan Ehrenberg</strong> till <strong>Kenneth Hermele</strong>, från <strong>Göran Greider</strong> till <strong>Maud Johansson</strong>, från <strong>Sven Lindqvist</strong> till <strong>Bim Clinell</strong>. Men det som gör sig väl som ett tal blir inte alltid lika lyckat i artikelform. Vi skrapar på ytan på ett flertal ämnen, men djupdykningarna saknas. Att lyssna till ett par föredrag kan vara ett bra sätt att bli introducerad till ett ämne. Men 20-talet introduktionsartiklar på en lång rad olika teman, i en 400 sidor tjock bok, är kanske lite tungt i sin helhet? Boken är inte dålig på något sätt, men bör nog läsas selektivt snarare än från pärm till pärm.</p>
<p>Under helgen då evenemanget bedrog sig var jag själv sysselsatt med att försöka koordinera verksamheten i ett av rummen, så jag är väl åtminstone lite &#8221;medskyldig&#8221;. Men det som slår mig i en genomläsning av den här samlingen artiklar är hur lite boken (och talen) egentligen handlar om det titeln säger; den här möjliga, andra världen. För hur annorlunda värld är det egentligen talarna/skribenterna förespråkar? Hur radikala är förslagen de kommer med? I vilken mån kommer man ens med förslag på hur en annan värld skulle se ut? Föga, skulle jag säga. Bristen på visioner om ett verkligt alternativ är väl kanske ett av den moderna vänsterns stora problem. Även Attacs.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/03/12/josefin-brink-salj-hela-skiten-eller-hur-privatiseringarna-raserar-den-gemensamma-valfarden/" rel="bookmark" title="mars 12, 2011">&#8221;En annan värld är möjlig – och förbaskat nödvändig&#8221;</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/06/11/leo-panitch-the-globalization-decade/" rel="bookmark" title="juni 11, 2004">Trendig men överflödig</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/01/16/tom-mertes-a-movement-of-movements/" rel="bookmark" title="januari 16, 2004">Globaliserings kritiker talar</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2000/11/21/sven-lindqvist-framtidslandet/" rel="bookmark" title="november 21, 2000">Stenhårt och tungt om samtida svensk politik</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2001/08/10/kavaljit-singh-finansbomben-globala-penningfloden-ur-ett-medborgerligt-perspektiv/" rel="bookmark" title="augusti 10, 2001">En åstundande katastrof?</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 438.030 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2001/09/17/jens-ergon-en-annan-varld-ar-mojlig-attac/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
