<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Vitryssland</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/etiketter/vitryssland/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Wed, 22 Apr 2026 22:00:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Ljudmila Ulitskaja &quot;Daniel Stein, tolk&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2022/01/25/ulitskaja-ger-mersmak/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2022/01/25/ulitskaja-ger-mersmak/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 Jan 2022 23:00:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lena Nöjd</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Holocaust]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Ljudmila Ulitskaja]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[Religion]]></category>
		<category><![CDATA[Roman]]></category>
		<category><![CDATA[Skönlitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Vitryssland]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=107997</guid>
		<description><![CDATA[Jag har för första gången stiftat bekantskap med den ryskspråkiga författaren Ljudmila Ulitskaja och detta sker med romanen Daniel Stein, tolk från år 2006 (på svenska år 2021). Redan av inledningskapitlet förstår jag att de kommande kapitlen blir oförutsägbara. Romanen börjar med att Eva befinner sig på en fest i New York. Hon presenterar sig [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Jag har för första gången stiftat bekantskap med den ryskspråkiga författaren Ljudmila Ulitskaja och detta sker med romanen <cite>Daniel Stein, tolk</cite> från år 2006 (på svenska år 2021).  </p>
<p>Redan av inledningskapitlet förstår jag att de kommande kapitlen blir oförutsägbara. Romanen börjar med att Eva befinner sig på en fest i New York. Hon presenterar sig för en annan kvinna som i likhet med henne talar polska. Som alltid blir hon brydd för hon vill inte veckla in sig i en ”mångordig historia om att mor föddes i Warszawa, jag i Vitryssland med okänd far, barndomen tillbringades i Ryssland, till Polen kom jag först 1954, sedan flyttade jag tillbaka till Ryssland för att studera, därifrån till DDR och slutligen till Amerika …”   </p>
<p>Sedan ramlar de andra in i berättelsen. En mängd olika personer och de kan alla länkas till romanens huvudperson, Daniel Stein. Strukturen i romanen är en sammanställning av brev, dagboksanteckningar och nedskrivna bandinspelningar för att gestalta Stein som under andra världskriget räddade flera judar från döden. I och med att hans pass har stämpeln ”Obestämd nationalitet” värvar Gestapo honom till en tjänst som tolk. Nazisterna missar det faktum att Stein är jude. Sedan blir han tolk för sovjetisk säkerhetspolis innan han lyckas fly för att slutligen gömma sig fem år i ett nunnekloster. Som tack för skyddet hos nunnorna konverterar Stein till katolicismen. År 1959 emigrerar han till Israel och möter krångel med immigrationsmyndigheterna, och inför en rättslig process skriver han till sin bror:</p>
<blockquote><p>När jag kommer till Polen eller Tyskland är jag jude för alla, utom för staten Israel. I passet står det: ”Obestämd nationalitet.” Kort sagt kan man säga att jag vann ett slags seger i kampen mot Gestapo och NKVD men led totalt nederlag mot de israeliska tjänstemännen.</p></blockquote>
<p>Författaren har inspirerats av en person som verkligen funnits i historien, nämligen <b>Oswald Rufeisen</b> (1922–1998). Romanens Daniel Stein har många likheter med honom men romanen är ingen biografi. Här tas friheter med konstnärens energi och fiktiva personer och texter är lika viktiga som verklighetens detaljer. </p>
<p>Den större delen av romanen utspelar sig i Israel där läsaren genom de andras ögon får följa hur broder Daniel överbryggar konflikter, håller jordnära gudstjänster och arbetar med utsatta människor. Broder Daniel gör sig liksom till tolk ännu en gång. Han vill förmedla det han uppfattar som kärnan i den kristna läran. Man förstår av de andras ord att han understryker vars och ens rätt till en personlig tro, och det där med tre-enigheten kan väl kvitta? De styrande i de etablerade kyrkliga kretsarna ser med irritation på hans verksamhet. Men trots detta får broder Daniel möjlighet att träffa självaste påven som mellan tuggorna på måltidens krakówkorvar säger:</p>
<blockquote><p>Du vet, Daniel, det här stora skeppet är svårt att vända. Det finns invanda tankemönster – både om judarna och mycket annat … Man måste ändra kurs utan att skeppet kantrar.</p></blockquote>
<p>Personteckningarna överraskar mig flera gånger. I dagboksanteckningar gestaltas den oerfarna assistenten Hilda Engen och jag trodde nog hon skulle åka tillbaka hem till Tyskland bara efter en månad – men där misstog jag mig. Vid sidan av broder Daniel och Hilda finns andra personer som levandegörs starkt. Bland annat tänker jag på Eva, samma kvinna som inleder romanen. Hennes dilemma är av ett särskilt slag och i diskussionerna när detta tas upp händer något. Daniels vidsynta förhållningssätt krackelerar plötsligt och om jag i framtiden träffar någon som läst denna roman skulle jag vilja utbyta lite tankar kring denna scen.</p>
<p>Ulitskajas roman är diger, för att inte säga multidimensionell. Den liknar inte alls en äventyrsroman som cirklar kring <b>Oswald Rufeisen</b>s levnadsöde. Intellektuellt stimulerande resonemang varvas med utrop som minner om barnet i sagan om <cite>Kejsarens nya kläder</cite>: ”Men varför rör sig så många människor, som uteslutande söker efter Sanningen, i så fullständigt motsatta riktningar?” frågar sig en kvinna från Ryssland i sin brevkorrespondens med mottagaren som bor i Israel. </p>
<p>Det här mötet med Ulitskajas författarskap gav mersmak. Inte så att jag nödvändigtvis vill läsa en lika fragmentarisk roman, men hennes blick för människans motsägelsefulla agerande har fått mig på kroken. Ulitskaja skärskådar Tvärsäkerheten på ett sätt som gör att även jag känner hennes blick på mig. </p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/11/21/hussein-abu-hussein-access-denied/" rel="bookmark" title="november 21, 2003">När staten stulit marken</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/08/01/amos-oz-judas/" rel="bookmark" title="augusti 1, 2017">Det enkla är svårt</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2005/12/25/birgitta-albons-muren/" rel="bookmark" title="december 25, 2005">Bilder av dagens apartheid</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/07/04/gideon-levy-gaza-mitt-alskade-en-kronika-2006-2011/" rel="bookmark" title="juli 4, 2011">I en konflikt över människors huvuden finns inga rätt, bara fel</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/08/02/shani-boijanjiu-det-eviga-folket-ar-inte-radda/" rel="bookmark" title="augusti 2, 2013">Att vara i det absurda</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 626.888 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2022/01/25/ulitskaja-ger-mersmak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Från Sovjet till Putin &#8211; tio boktips</title>
		<link>http://dagensbok.com/2014/03/26/fran-sovjet-till-putin-tio-boktips/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2014/03/26/fran-sovjet-till-putin-tio-boktips/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 26 Mar 2014 10:00:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Björn Waller</dc:creator>
				<category><![CDATA[Krönika]]></category>
		<category><![CDATA[Aka Morchiladze]]></category>
		<category><![CDATA[Belarus]]></category>
		<category><![CDATA[Georgien]]></category>
		<category><![CDATA[Masha Gessen]]></category>
		<category><![CDATA[Michail Sjisjkin]]></category>
		<category><![CDATA[Pussy Riot]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Sergej Lukjanenko]]></category>
		<category><![CDATA[Serhij Zjadan]]></category>
		<category><![CDATA[Sofi Oksanen]]></category>
		<category><![CDATA[Sovjetunionen]]></category>
		<category><![CDATA[Svetlana Aleksijevitj]]></category>
		<category><![CDATA[Tadjikistan]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Vasil Bykau]]></category>
		<category><![CDATA[Vitryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Vladimir Putin]]></category>
		<category><![CDATA[Vladimir Sorokin]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=66504</guid>
		<description><![CDATA[&#8221;Alltså, det där med Ukraina är jävligt komplicerat, va.&#8221; Det har sagts lite varstans de senaste veckorna (strax efter OS) och jo, nog är det det; ska man hålla på Putin eller på nazistpartiet? Ska vi skratta bort rysk medias uppenbara propaganda eller få kalla kårar av att den fungerar? Hur lever folk faktiskt där [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>&#8221;Alltså, det där med Ukraina är jävligt komplicerat, va.&#8221; Det har sagts lite varstans de senaste veckorna (strax efter OS) och jo, nog är det det; ska man hålla på <strong>Putin</strong> eller på nazistpartiet? Ska vi <a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/svep-spektakular-parodi-av-putin-pa-sociala-medier_3386742.svd?sidan=1">skratta bort</a> rysk medias <a href="http://vk.com/wall3610174_10670">uppenbara propaganda</a> eller få kalla kårar av att den <a href="http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/valkomna-till-ryssland-kara-krimbor/">fungerar</a>? Hur lever folk faktiskt där borta? Skrivs det fortfarande böcker i <strong>Dostojevskij</strong>s och <strong>Gogol</strong>s hemland? Det har gått 25 år sedan muren föll, varför är inte hela gamla Sovjet en mysig västerländsk demokrati än? </p>
<p>Det är många frågor man kan ställa sig, och då är det förstås enklare att förklara att det är komplicerat och nöja sig med det. Men om man vill skapa sig lite förståelse för vad det faktiskt är som är komplicerat tror jag som <strong><a href="http://vilaser.se/2014/03/sofi-oksanen-xenophobia-is-a-bad-enemy-and-literature-is-a-good-tool-against-it/">Sofi Oksanen</a></strong>: litteratur är ett utmärkt verktyg för att förstå mer. Och de goda nyheterna är ju att det väl sällan har publicerats så mycket litteratur från och om de olika länderna där som nu, från fantasy och science fiction (genrer med gamla anor i diktaturstater) till knivskarp journalistik, förbannad satir, och personliga romaner. Mer om detta kommer framöver här på dagensbok.com, men just nu kommer här tio favoritböcker från senare år, både romaner och facklitteratur som gräver i det där komplicerade. Fler tips tas, som alltid, gärna emot i kommentarerna!</p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/02/09/fulla-unga-man/"><br />
<h4>Serhij Zjadan: <cite>Depeche Mode</cite><br />
<strong>Fulla unga män</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/02/09/fulla-unga-man/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/02/serhij-zjadan-depechemode-omslag.jpg" alt="Depeche ode" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”Välkommen till Charkiv, en stad av Stockholms storlek i nordöstra Ukraina, präglad av tung industri och hemmaplan för fotbollslaget Metallist. Här driver berättaren omkring med kompisarna Kommunist-Vasia, Doggen Pavlov, Turbo-Sasja, Kakao och några till under ett intensivt veckoslut sommaren 1993.&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2014/02/09/fulla-unga-man/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/04/23/vladimir-sorokin-i-det-heliga-rysslands-tjanst/"><br />
<h4>Vladimir Sorokin: <cite>I det heliga Rysslands tjänst</cite><br />
<strong>Våld, åtta till fem</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/04/23/vladimir-sorokin-i-det-heliga-rysslands-tjanst/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/IDetHeligaRysslandsTjanst.jpg" alt="I det heliga Rysslands tjänst" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”Av årets utgivning lär <cite>I det heliga Rysslands tjänst</cite> stå oöverträffad när det gäller råhet, grotesk och dystopi. Moskvafödde Vladimir Sorokin, av vilken <cite>Blått fett</cite> och <cite>Is</cite> tidigare utgivits på svenska, är i hemlandet erkänd provokatör och tabuöverskridare. Och inte att undra på.&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2008/04/23/vladimir-sorokin-i-det-heliga-rysslands-tjanst/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/08/20/svetlana-aleksijevitj-tiden-second-hand/"><br />
<h4>Svetlana Aleksijevitj: <cite>Tiden second hand</cite><br />
<strong>”Jag trodde&#8230;”</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/08/20/svetlana-aleksijevitj-tiden-second-hand/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/08/tidensecondhand-omslag.jpg" alt="Tiden second hand" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”Om optimismens och framstegens 1800-tal slutade 1913 så slutade storkrigens och diktaturernas 1900-tal 1989, säger allmän visdom. Muren föll, de förtryckta klippte bort symboler ur flaggorna, experimentet dömdes ut som misslyckat och så startade vi om. Nu var alla (alla européer, i alla fall) fria &#8230;&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2013/08/20/svetlana-aleksijevitj-tiden-second-hand/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/04/14/michail-sjisjkin-brevboken/"><br />
<h4>Michail Sjisjkin: <cite>Brevboken</cite><br />
<strong>Framtiden brukade vara en fortsättning på nutiden</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/04/14/michail-sjisjkin-brevboken/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/04/brevboken-omslag.jpg" alt="Brevboken" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”De är kära. Sådär brinnande, allomfattande förstagångskära, där allt man någonsin tänkt och upplevt och varenda lilla detalj av livet handlar om den andre. Där allting är kroppar och hjärtan och ögon och smeknamn och fokuseras genom den där linsen som säger ”du finns, och därför finns jag”.&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2013/04/14/michail-sjisjkin-brevboken/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2006/03/16/andrej-volos-hurramabad/"><br />
<h4>Andrej Volos: <cite>Hurramabad</cite><br />
<strong>Padarlanat!</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2006/03/16/andrej-volos-hurramabad/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/Hurramabad.jpg" alt="Hurramabad" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”1900-talet var de stora folkomflyttningarnas århundrade – inte minst då i den jättekoloss på lerfötter som hette Sovjetunionen. Hela folk, hela nationer flyttades om. Ryssarna kom till Tadjikistan, inklämt mellan Afghanistan och Kina, deras barn gjorde sig hem där, och när Sovjetunionen kollapsade &#8230;&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2006/03/16/andrej-volos-hurramabad/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/11/08/ostern-ar-en-kanslig-sak/"><br />
<h4>Aka Morchiladze: <cite>Spegelriket</cite><br />
<strong>Östern är en känslig sak</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/11/08/ostern-ar-en-kanslig-sak/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/11/Spegelriket-omslag.jpg" alt="Spegelriket" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>&#8221;Georgien, 1820-tal. Gränsland, brytningstid. Söderut ligger Osmanska riket, det gamla muslimska imperiet som precis ska till att börja falla samman. Norrut ligger ryska imperiet, som jobbar för fullt med att lägga Kaukasus och Centralasien under sig.&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2013/11/08/ostern-ar-en-kanslig-sak/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/08/01/pussy-riot-pussy-riot-a-punk-prayer-for-freedom/"><br />
<h4>Pussy Riot: <cite>A Punk Prayer For Freedom</cite><br />
<strong>”Jungfru Maria, fräls oss från Putin”</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/08/01/pussy-riot-pussy-riot-a-punk-prayer-for-freedom/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/07/pussy-riot-apunkprayerforfreedom-omslag.jpg" alt="Pussy RIot" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”I oklippt skick är det en relativt tyst videosnutt, den av de maskerade unga kvinnorna i neonfärgade klänningar, tajts och färgglada, stickade rånarluvor som tar sig fram till altaret i den rysk-ortodoxa Frälsarkatedralen i Moskva. De tokdansar som hastigast, kastar sig på golvet och gör skyndsamt korstecken&#8230;&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2013/08/01/pussy-riot-pussy-riot-a-punk-prayer-for-freedom/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/05/13/masha-gessen-mannen-utan-ansikte/"><br />
<h4>Masha Gessen: <cite>Mannen utan ansikte</cite><br />
<strong>Bäst före-datum: 2024-05-07</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/05/13/masha-gessen-mannen-utan-ansikte/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2012/05/mannen-utan-ansikte-omslag.jpg" alt="Vladdy" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”Att se bilder på hur statsminister Reinfeldt ägna sin fritid åt att böja järnbitar, jaga björn eller simma fjäril i iskalla floder skulle inte bara te sig märkligt utan även vara ganska kontraproduktivt i syftet att locka de åtråvärda mittenväljarna till Sveriges nya arbetarparti.&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2012/05/13/masha-gessen-mannen-utan-ansikte/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/01/19/vasil-bykau-veteranen/"><br />
<h4>Vasil Bykau: <cite>Veteranen</cite><br />
<strong>Jag sköt inte Aleksandr Lukasjenko</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/01/19/vasil-bykau-veteranen/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/Veteranen.jpg" alt="Veteranen" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”En soldat kommer hem. Kriget han slogs i förlorades av alla. Landet han slogs för finns inte längre. Familjen han slogs för har gått vidare utan honom. Nu bor han i ett garage, utfattig och försupen, och letar efter något att skylla på. Kriget var Afghanistan, soldaten heter Stupak, och landet var Sovjetunionen och är Belarus.&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2009/01/19/vasil-bykau-veteranen/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2006/05/03/sergej-lukjanenko-nattens-vaktare/"><br />
<h4>Sergej Lukjanenko: <cite>Nattens väktare</cite><br />
<strong>Good&#8230; Bad&#8230; I&#8217;m the guy with the gun.</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2006/05/03/sergej-lukjanenko-nattens-vaktare/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/NattensVaktare.jpg" alt="Nattens väktare" width="84" height="120" class="alignleft size-full wp-image-66258" /></a>”Jag tänker börja den här recensionen på ett sidospår: Judas. Ni vet han som förrådde Jesus. Oavsett vad man tror om Jesus kan vi ju vara överens om att sälja ut en vän till att bli avrättad är en rätt rutten grej. Men å andra sidan, ur Bibelns perspektiv – om inte Jesus blivit korsfäst, hur hade han då någonsin kunnat återuppstå &#8230;&#8221; <a href="http://dagensbok.com/2006/05/03/sergej-lukjanenko-nattens-vaktare/">Läs mer</a><br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2018/10/04/masha-gessen-framtiden-ar-historia/" rel="bookmark" title="oktober 4, 2018">Med den löftesrika framtiden bakom oss</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2009/01/19/vasil-bykau-veteranen/" rel="bookmark" title="januari 19, 2009">Jag sköt inte Aleksandr Lukasjenko</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/11/08/ostern-ar-en-kanslig-sak/" rel="bookmark" title="november 8, 2013">Östern är en känslig sak</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/08/20/svetlana-aleksijevitj-tiden-second-hand/" rel="bookmark" title="augusti 20, 2013">&#8221;Jag trodde &#8230; &#8221;</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/01/11/serhij-zjadan-anarchy-in-the-ukr/" rel="bookmark" title="januari 11, 2012">Uppror är nostalgi</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 379.705 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2014/03/26/fran-sovjet-till-putin-tio-boktips/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tobias Ljungvall &quot;Kontroll – Rapport från Vitryssland&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2003/11/24/tobias-ljungvall-kontroll-rapport-fran-vitryssland/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2003/11/24/tobias-ljungvall-kontroll-rapport-fran-vitryssland/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 23 Nov 2003 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Klas Rönnbäck</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Belarus]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Sovjetunionen]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Tobias Ljungvall]]></category>
		<category><![CDATA[Vitryssland]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=1242</guid>
		<description><![CDATA[Sovjetunionen har inte upphört i Europa. Inte helt i varje fall. Ännu finns det en liten spillra kvar, i landet Vitryssland. Här styr president Lukasjenko fortfarande med järnhand. I den här boken skildrar journalisten Tobias Ljungvall utvecklingen i landet från Sovjetunionens kollaps fram till dagens situation. Det är en blandning av intervjuer med olika personer [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Sovjetunionen har inte upphört i Europa. Inte helt i varje fall. Ännu finns det en liten spillra kvar, i landet Vitryssland. Här styr president <strong>Lukasjenko</strong> fortfarande med järnhand.</p>
<p>I den här boken skildrar journalisten Tobias Ljungvall utvecklingen i landet från Sovjetunionens kollaps fram till dagens situation. Det är en blandning av intervjuer med olika personer &#8211; allt från Lukasjenkos gamla svärmor i en håla i ingenstans, till oppositionella politiker &#8211; och politisk analys av valresultat och hur det kommer sig att så många personer faktiskt verkar rösta på den sittande presidenten.</p>
<p>Censur och statligt ägande av de flesta media, valfusk, statlig övervakning av oppositionella, försvinnanden och politiska fängslanden; allt som ingår i diktaturens standardverktyg finns fortfarande kvar. Kanske inte så konstigt att Lukasjenko fortfarande sitter vid makten &#8230;</p>
<p>Detta är en mycket välskriven kritisk granskning, som inte viker för att även kritisera oppositionen. Även om presidenten har använt alla vapen i sin arsenal för att behålla makten så har nämligen andra partier inte heller varit några duvungar. Ljungvall rapporterar exempelvis om hur somliga oppositioner själva har ljugit om valresultaten, hur somliga av dem uppmanat till att utlandet ska svälta Vitryssland så att folket gör uppror mot regimen, och så vidare.</p>
<p>Boken tar också upp hur omvärlden har reagerat mot den utveckling som Vitryssland har gått mot. EU:s svar att isolera landet har inte hjälpt, utan kanske närmast varit kontraproduktivt, menar Ljungvall. Istället är det USA:s politik att understödja demokratiska krafter som hyllas &#8211; även om Ljungvall menar att USA trots viljan inte har förmågan att demokratisera Vitryssland.</p>
<p>Den främsta invändningen man kan ha mot den här boken är möjligen att den är ganska fixerad vid valresultat och det parlamentariska spelet om makt politiker emellan. Andra aspekter av vitryskt samhälle hamnar i skymundan. Det gör också att det blir relativt många namn på både individer och politiska partier som seglar förbi. Kanske hade det senare underlättats av en kort sammanfattning i slutet av boken?</p>
<p>För den som är intresserad av Europas sista kvarvarande diktatur är det här dock en mycket intressant och läsvärd rapport.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/12/15/barys-pjatrovitj-torget-en-karlekshistoria/" rel="bookmark" title="december 15, 2011">Till frågan om Europas sista diktatur</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/01/13/roster-om-ett-nationaltrauma/" rel="bookmark" title="januari 13, 2014">Röster om ett nationaltrauma</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/03/26/fran-sovjet-till-putin-tio-boktips/" rel="bookmark" title="mars 26, 2014">Från Sovjet till Putin &#8211; tio boktips</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2016/07/16/vladimir-golstein-svetlana-aleksijevitj-sovjetintelligentians-rost/" rel="bookmark" title="juli 16, 2016">Politik och litteraturkritik</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2021/12/26/kristian-gerner-sovjetunionens-skendod/" rel="bookmark" title="december 26, 2021">Sovjets kollaps dissekerad</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 438.888 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2003/11/24/tobias-ljungvall-kontroll-rapport-fran-vitryssland/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
