dagensbok.com » Lars Melin

Sven Wernström "Bästa Sverige"

Ella Andrén — Fri, 25 Mar 2011 23:00:58 +0000

Bästa Sverige heter Sven Wernströms nya bok, med underrubriken ”Vad vi alla bör veta för att återerövra den svenska välfärden – bland annat”. Och det är kanske det där ”bland annat” man bör ta fast på.

Lite avigt känns det nämligen när Wernström, som i Bästa Sverige totat ihop en bok bestående av recensioner, inleder med en text om Göran Häggs Nya författarskolan. Därpå följer språkfunderingar i sällskap med Lars Melins Vett och etikett i språket.

Så småningom kommer dock Wernström fram till det både bokens titel och formgivning (omslagets torkade rosor tolkar i alla fall jag i sammanhanget som socialdemokratins nederlag, men det kan ju vara jag som är fixerad) och undertecknad uppfattar som själva huvudsaken: välfärdssamhället uppgång och fall.

Wernström läser om politik, om nutidshistoria, om media och kultur, religion, litteratur och sexualitet. Ibland har vi läst samma böcker. Då är det roligt att bli påmind och kanske få lite nya perspektiv. I andra fall kommer han med tips som är för mig nya, och det är förstås också kul. Han läser Anders R Olsson, Maria-Pia Boëthius, Richard Dawkins, Kristina Mattsson och Carl-Göran Ekerwald. Han diskuterar Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna, Karl Gerhard och JesÃºs Alcalá, ABF och Palme-mordet.

Till det roligaste i Bästa Sverige hör författarens förslag till studiecirklar, ständigt givna i någon sorts hjärtknipande hatkärlek till ABF. Studiecirkeln Vart tog välfärden vägen? skulle till exempel kombinera Lena Sundströms roliga och smarta Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar med SAF-direktören Sture Eskilssons Från folkhem till nytt klassamhälle, en tydligen öppenhjärtig redogörelse för hur nuvarande Svenskt näringsliv propagandasatsade stort och lyckades både få med Sverige i EU, vrida debattvindarna radikalt åt höger och påbörja nedmonteringen av den svenska välfärdsmodellen. Den studiecirkeln skulle jag gärna gå med i.

Vad är det då som inte fungerar? Det är inte bara det att upplägget kunnat vara mer stringent. Säkert kunde språkfunderingar och annat smått och gott sparats till en annan bok, men så mycket stör det inte. Svårare blir det med konspirationsteorierna, där Wernström helt enkelt inte är tillräckligt noga med belägg och formuleringar. Så väljer jag i alla fall att tolka det när han diskuterar den ”överdrivna invandringen” som ”de mäktigas metod att splittra underklassen och tysta den infödda befolkningen”. Nog tror jag att det finns en hel del intressenter som uppskattar ifall vi käbblar om etnicitet istället för att hålla ihop som klass, och att arbetskraftsinvandring, global konkurrens och utnyttjandet av papperslösa undergräver arbetarrörelsens internationellt sett starka position råder det väl heller ingen tvekan om. Det är problem som förtjänar att diskuteras seriöst.

Men om man klumpigt – så vill i alla fall jag uppfatta det – ständigt skriver saker som ”I Rosengård i Malmö talas 50 olika språk. Det finns hyreskomplex där alla är arbetslösa och lever på socialbidrag”, då antyder man, medvetet eller omedvetet, något slags orsakssamband. Det är väl knappast språkkunskaperna – eller underförstått deras etniska ursprung – som skapar sociala problem? Mer sådan klumpighet har den här debatten helt enkelt inte råd med.

Ett blandat intryck av Bästa Sverige, således. Värd att läsa – och diskutera – är den i alla fall. Därmed slår den kanske ytterligare ett slag just för kritiskt läsande, samtal och, ja, studiecirklar.

Lars Melin "Ärans och hjältarnas språk"

Irene Elmerot — Sun, 07 Jun 2009 22:00:13 +0000

Med publikfriande titlar som ”Etta på Svensktoppen”, ”Och nu ska vi sjunga” (I, II och III, faktiskt), och ”Fröjdefull jul” vill Lars Melin berätta för oss om hur vårt gemensamma språk används i vitt skilda sammanhang. Huvudtanken i boken är att bearbeta idéer om svenskans ”renhet” och ”äkthet”, och konstatera, eller i alla fall diskutera, var ord och uttryck kommer ifrån. Tanken är utmärkt god, och den här boken är i alla fall väldigt smidig att ta med sig, relativt tunn och behändig, och ändå inbunden. Den ligger dock så mycket i tiden, apropå ny språklag den 1 juli 2009 med mera, att det nästan blir fånigt – bokens innehåll påminner i många fall om det andra författare skrivit om i andra böcker som utgivits det senaste halvåret, nämligen. Upplägget är dock om inte nytt, så någorlunda fräscht, med en del infallsvinklar som inte spridit sig till kretsen utanför institutionerna för svenska: ikoniska, t.ex., vad är det och hur kommer det sig att vi alla kan det språket?

Andra exempel på vad Lars Melin funderar över är valspråket på våra mynt, likheten mellan årsredovisningar och hjälteepos, ifall vi skulle kunna begripa en närmare femhundra år gammal bibel samt genusjämställdhet i svenska språket.

Boken är lättsam, men fastnar inte riktigt hos mig. Men å andra sidan passar den fint som resebok, att plocka åt sig inför resan till släkten i sommar, och man har helt säkert något att diskutera när man kommer fram, även om man skulle hamna bredvid någon okänd person på studentskivan, midsommarkalaset eller kräftfesten. Svenska språket berör oss onekligen, och även om jag ställer mig skeptisk till den något ironiserande tonen som dyker upp emellanåt, så är det en lätt underhållande bok på stabil grund om språket vi använder till vardag och fest.

Lars Melin "Vett och etikett i språket"

Irene Elmerot — Sat, 28 Jul 2007 23:00:00 +0000

”Vett och etikett” är ju en fråga om att uppföra sig, att inte provocera eller göra andra obekväma till mods. Hur undviker man det, bara genom sitt språk? Till viss del får läsaren här reda på detta, men mest är hela denna bok en genomgång av vad som anses vara rätt och fel, och vem som anser, och har ansett, det ena och det andra. Medan jag läser kommer jag på mig med att fundera på om tiden sprungit ifatt, eller sprungit om, Lars Melin. Denna bok skrevs ursprungligen för närmare tio år sedan, men har gjorts om och anpassats till dagens språk. Det händer mycket på tio år och som Melin själv konstaterar hände det mycket för svenskans vett och etikett de första åren på vårt nuvarande århundrade.

Bokens framsida och titel gör att man associerar till etikett och uppförande, à la Magdalena Ribbings spalter i Dagens Nyheter. Sådana tankar upptar också bokens största del, inte på något mästrande vis, utan närmast upplysande. ”Allt språkbruk är bra i något sammanhang” konstaterar författaren. En kort genomgång av läget för språket i Norge är intressant, och även här får vi klart för oss att engelska språket inte håller på att ta död på svenskan. Vi får också veta vad som visat sig vara det största problemet med att skriva fel: läsning är beroende av ”korta kötider”, och vetenskaplig forskning har visat att vi lägger längre tid på texter där det finns stavfel, tankefel och andra fel. Att tala fel är däremot inte lika ofta fel, eftersom alla har större tolerans med grammatiska missar i talspråket. Den som vill lära sig kasta korrekta smädelser på svenska kan gärna läsa denna bok, där man får klart för sig (om man inte redan tänkt på det) att bara man sätter din eller ditt framför ett substantiv och uttalar det som ett tilltal, så blir det ett skällsord!

Din slusk!
Din tallrik!
Din telefon!

Även om man vet hur det ”ska vara”, så reagerar ögat av vana, och man blir åtminstone ställd ett ögonblick.

Läsaren får även en snabblektion i hur man vinner över andra till sin sida i en diskussion, men öva får man göra själv.

Ändå känns det som om den här boken inte tillför mycket nytt eller originellt på marknaden för böcker om svenska. Böcker som kommit ut tidigare i år, kanske framför allt Från rista till chatta gör i grunden samma jobb bättre.

Samtidigt är den inte dålig, visst händer det att Melin tycks raljera över något och visst har han inte alltid fullgod kunskap om andra språks struktur, men i stort är det en välarbetad och genomtänkt bok som beskriver hur vi uppfattar svenskan av idag och igår, som dock kom ut vid fel tid.

dagensbok.com » Lars Melin

Sven Wernström "Bästa Sverige"

Similar Posts:

Lars Melin "Ärans och hjältarnas språk"

Similar Posts:

Lars Melin "Vett och etikett i språket"

Similar Posts: