Okej. Dem hade du kanske hört förr.

Johan Tells 100 sätt att rädda världen … kommer förmodligen inte att revolutionera ditt liv. Och nej, den kommer med stor sannolikhet inte att rädda världen heller. De flesta böcker gör nu inte det.
Den är ändå tankvärd och trivsam och har – på gott och ont – ett klart positivt och icke-dömande anslag. Många punkter har flera steg: fundera till exempel över hur mycket bekämpningsmedel och maskiner du behöver i din trädgård. Kanske kan du undvara en del? Om du ändå behöver maskingräsklippare, ha helst en elektrisk. Om inte det funkar så ha helst en viss typ av motor, en viss typ av bränsle, och så vidare och så vidare.

Ibland känns det onekligen som att miljövänligheten så att säga ”bidde en tumme”, men här finns också ganska sympatiska resonemang om prioriteringar. Om du känner att den där julresan till Thailand är det enda som står mellan dig och mentalt haveri, åk då. Men fundera över om det finns annat som du kan prioritera bort för att kompensera flygutsläppen. (Och om semesterresan är det enda som gör ditt liv drägligt borde du kanske ta dig en funderare överlag?) Bland de viktigare poängerna är faktiskt tipset ”Gör ingenting”. Vare sig vuxna eller barn mår särskilt bra av att stimuleras dygnet runt. Häng. Lek. Gör en utflykt i närområdet till fots, per cykel eller kanot. Ligg. Sov. Hur trevligt som helst – och väldigt miljövänligt.

Till stor del handlar tipsen förstås om konsumtion, om att konsumera annorlunda och i någon mån mindre. Inledningstipsen har du förmodligen hört, men har du till exempel tänkt på att man skulle kunna byta till en mer miljövänlig frisyr? Om du nu för tillfället har en som kräver gel, mousse eller sprej som påverkar inte bara miljön utan också är allergi- och cancerframkallande, hormon- och reproduktionsstörande (okej, det är svårt att helt undvika eländesskildringarna, men Tell anstränger sig faktiskt på gränsen till det komiska). Snittblommor innehåller också mängder av kemikalier och har ofta transporterats långt, så en krukväxt, egenplockade blommor eller något uppfinningsrikt annat är en god idé om man är bortbjuden. Och har du till exempel tänkt på vilka fantastiska, billiga och miljövänliga bibliotek vi har? Där kan det vara idé att bläddra en stund i den här boken.

Just min utgåva av 100 sätt att rädda världen … är en pocketbok, ovanligt liten och med färgbilder av den typ som brukar finnas med i de där gratisalmanackorna som kommunen brukar skicka ut. Fina, lite menlösa och extremt oprovocerande. Färska bär, en familj på roddtur, ett barn på stranden, kaffebönor, en barnhand som vilar tryggt i en vuxenhand, färska grönsaker och ännu fler barn på stranden.

Originalutgåvan är vad jag förstår en riktig coffee table-bok, enligt pressklippen på baksidan en ”Feel-good-bok med snygga bilder och praktiska tips för alla som vill leva lite miljövänligt”. Det där fångar min betänksamhet ganska bra, för jag vet faktiskt inte riktigt. Är det bra om miljömedvetenhet blir helt enkelt en snygg accessoar? Är allt som främjar miljön ens det minsta lilla positivt, eller bör man oroa sig över bristen på verkliga tankeomläggningar? Det som bara är trendigt blir ju snabbt otrendigt igen.

Samtidigt har onekligen de harmoniska bilderna på barn och natur sina poänger: miljöfrågorna handlar ju just om livskvalitet och om kommande generationer. Skrämselpropaganda får ofta människor att stänga av och inte orka engagera sig, så varför inte lyfta fram det positiva, allt vi har att vinna? Ofta handlar det just om att få nya perspektiv, tänka utanför ramarna lite, och om att prioritera.

Bland bokens fördelar finns också mängder av länkar till ytterligare information, till intresseorganisationer, miljömärkningar, till politiker och institutioner som kan behöva din uppmuntran i miljöfrågor. Bra och viktigt. Fast det är ju svårt att skaka av sig tanken att den både mest funktionella och miljövänliga varianten av den här boken helt enkelt hade varit en webbsida.

Similar Posts:

• Ditt barn, mitt barn, våra barn – och våra gifter
• Gifterna i badrumsskåpet
• Ekologisk lyx och flärd
• Datorindustrins baksida
• Gör mindre, njut mer – och rädda världen

Utrotningshotat är onekligen en perfekt presentbok. Inte bara utifrån tanken att det näppeligen finns någon som köper boken till sig själv, utan också utifrån det faktum att boken tillhandahåller ett antal (femtio för att vara specifik) ingångar till samtalsämnen som inte kommer att göra någon upprörd. Tell blandar friskt mellan egna berättelser (som skulle kunnat kallas anekdoter om de varit lite humoristiska) och korta sammanfattningar för hur exempelvis intresset för gillestugor ökat och minskat för att sedan försvinna helt under tidens lopp.

Så visst är den ändamålsanpassad. Och om det är ett viktigt kriterium så kommer säkert många att köpa och ge bort den. Vi kommer att ta emot den och använda den samma kväll för att hålla samtalet vid liv utan att får den skull råka hamna i några verkliga diskussioner. Som ett fredsprojekt kan man acceptera boken, även om den egentligen bara säger att vi inte riktigt känner varandra.

Similar Posts:

• Snygg allmänbildning
• Tänkvärd lattevariant av miljöengagemang
• Om man nu ändå ska ha slips
• Med hjärtat hos gubbarna i skogsbrynet och kärringarna mot strömmen
• Barbie presenterar arkitektur

Även här handlar det alltså om att skrapa bort gammal nationalromantisk färg och avslöja vad det egentligen är vi firar, hyllar, äter och dricker. Under sandpappret hamnar alltifrån vårt kaffedrickande till vårt folkhemsbygge. Högt och lågt blandas. Även den svenska mentaliteten hamnar under luppen och bland annat då påståendet om att vi här uppe i Norden är ett lagom folk som inte gärna sticker ut. Personligen har jag alltid gillat ordet lagom, det är väldigt användbart, och om det nu är så (författaren menar det) att vi svenskar är präglade av lagom med allt vad det innebär behöver det inte innebära något negativt. Det gäller bara, vilket också är denna boks huvudtes, att man är medveten om det och därmed är tolerant mot allt som inte hamnar direkt inom ramen.

Den här typen av aha-böcker behövs! För visserligen tror nog inte många i detta land att det var här som Noas ark strandade och inte heller att Lucia kom från Mälardalen men att få det svart på vitt att de flesta av våra traditioner inte är 1000-åriga utan relativt moderna skadar inte.

Bokens texter är inte långrandiga, korta texter varvas med något längre alster samt listor och citat. Ibland skymtar ytligheten mellan pärmarna men trots det fungerar konceptet. Det hela känns som om formatet i tv-serien Värsta språket (vilken också refereras till) förvandlats till bok och gillade man den, vilket många gjorde, gillar man det här. Att det hela går hem hos mig beror mycket på den snygga layouten och de supersköna nostalgibilderna som förhöjer budskapet. Lagom är helt enkelt en perfekt kaffebordsbok som kan bidra med många uppslag till spännande diskussioner om Sverige och svenskarna.

Similar Posts:

• ”Till sist blir allting litteratur”
• Nödvändigt om Sverige
• Present till parmiddagen
• Handbok för handfallna skribenter
• Ny skola men gammal retorik