I det här landskapet rör sig en ung man, en pojke, egentligen, på sjutton år. Han har en kompass och han går mot norr. Det är därifrån han kommer, det som hägrar som en plats bättre än den här. Ändå är det som att den platsen inte riktigt går att föreställa sig.

När vi möter huvudpersonen har han just fått sällskap av ännu en pojke, en yngre, som suttit uppflugen i ett träd och som börjat följa honom. Han är inte lika säker på att det är mot norr han ska, men han följer med. Har förmodligen inga andra alternativ, inga förslag. Han bara tyr sig.

Parallellt med de bådas vandring sipprar fragment ur huvudpersonens liv fram. Inte livet i norr, det förblir liksom avlägset och oåtkomligt, men hur han hamnade här på vägen. Bit för bit får läsaren pussla ihop det: den planlösa marschen, lägret dessförinnan, och så en tillvaro i en by, med en ung kvinna, som ett slags stand-in för den make hon aldrig fått tillbaka från kriget.

Först tror jag att jag förstår poängen med att låta sammanhanget vara så diffust. Det här är inte kriget som ett avlägset förflutet, som det ju lätt framstår för dem av oss som länge varit förskonade från det. Det är kriget som en ständigt återkommande mänsklig erfarenhet.

Fast så dyker det upp fler och fler detaljer som gör att jag som läsare ändå placerar in det i en särskild historisk kontext, andra världskrigets. Huvudpersonen har suttit i ett dödsbringande arbetsläger och i krigets slutskede tvingat ut på en marsch. Han har fått siffror intatuerade, och så småningom dyker enstaka namn som kanske är polska eller tyska upp.

Den där dubbelheten har jag svårt att få grepp om. Vad är det Lindström vill säga med den? Hon skriver intagande och suggestivt, men jag fastnar lite för mycket i den intellektuella sidan av det, i att försöka lista ut vad hon egentligen menar. Det blir tankeväckande, men lite för fragmentariskt. Lite för tröstlöst och poänglöst.

Fast det är förstås just så kriget är, antar jag.

Similar Posts:

• Minnets språk
• Etisk krigföring
• Hål i hål i hål
• En annan sida av ett krig
• Norskt på bokmässan

Anna Liv lyssnade på seminariet ”På tröskeln till tonårsvärlden” där författarna Moa Eriksson Sandberg och Eva Susso samtalade om sina böcker om tjejer på väg in i tonåren.

Dagen har i mångt och mycket handlat om pengar. Camilla har lyssnat på tre seminarier som har tagit upp olika aspekter av begreppet. Vad innebär det att ha lite pengar, vad har humanioran för roll i dagens samhälle (hur mycket forskningsanslag går till de ämnena) och vad är ett ord värt? Författarförbundet pratade om sin kampanj för att öka anslagen till skribenter och författare.

Även de minsta får plats på mässan. Anna Liv var också på ett seminarium om att skriva poesi för barn.Lotta Olsson och Malte Persson pratade om rim och rytm i språk. På seminariet om bilderbokens poetik öppnade en handfull nordiska bilderboksförfattare och illustratörer för en diskussion om bilderboken som konstverk.

Emelie har pratat hästböcker med Pia Hagmar, Anna Liv har pratat mord med Mons Kallentoft och Kristina Appelqvist, två deckarförfattare med olika ingång till genren.

Jenny och Lina

Och Lina pratade tillsammans med Jenny Jägerfeld om humor i ungdomslitteraturen. Det var ett samtal som väckte läslust och skratt. Lina avslöjade att hon just nu jobbar på tre romaner samtidigt. Vi ser fram emot resultatet.

Vi var på kvällen på Röhsska Museet, såg en utställning om ond design och lyssnade på Jonas Gardell, Ingrid Carlberg, Linn Ullman och den dramatiska Mikael Niemi.

Camilla, Anna C, Anna Liv och Emelie

Vi har återigen gått vilse på svenska mässan, minglat runt och förbereder oss nu för morgondagen på mässan.

Similar Posts:

• Isländskt på bokmässan
• Lördag och söndag på bokmässan
• Norskt på bokmässan
• dagensbok.com medverkar på bokmässan
• Linas 10 i topp på bokmässan

Vinnaren av Nordiska rådets litteraturpris Merethe Lindström har en självklar plats på årets bokmässa som har den nordiska litteraturen som tema. Hon har fått äran att inviga mässan på torsdagsförmiddagen. Men redan på torsdagseftermiddagen kan du lyssna på henne under ett längre seminarium om sin prisbelönade roman Dager i stillhetens historie. 14.00-14.45 pratar hon tillsammans med Gaute Heivoll som fick förra årets Bragepris för debuten Innan jag brinner om minne och glömska.

Ett av de seminarier som jag ser fram mest emot är det som äger rum 15.00-15.45 på torsdagen med rubriken Bilderbokens poetik – kan den formuleras?. Medverkar gör Ulla Rhedin, bilderboksforskare och kritiker, norska författaren Gro Dahle, illustratören Gunna Grähs och den danske författaren Ole Dalgaard. De kommer att prata utifrån frågeställningen: Vad är det unika med bilderboken som konstnärligt medium?

Det är mycket norskt på torsdagseftermiddagen, är man inte intresserad av bilderböcker finns det istället möjlighet att lyssna på norsk författarstafett. Annina Rabe träffar författarna Merethe Lindström, Gaute Heivoll, Harald Rosenløw Eeg och Linn Ullmann i 15 minuter vardera 15.15-16.30 i monter C02:19, alltså även för dig utan seminariekort!

Om du vill fördjupa samtalet med Linn Ullman finns hon även på plats för samtal på fredag förmiddag 11.00-12.00 på Internationella Torgets Scen. Det utlovas familjehemligheter, lögner, sårbarhet och sorg.

På fredag eftermiddag får vi svar på frågor om nordiska språk under rubriken: Vad heter hockeyfrilla på norska och andra viktiga frågor. 15.00-15.50 i monter C04:20.

Erlend Loe har skrivit en ny roman med Norges stadsminister Jens Stoltenberg i huvudrollen, hör honom berätta om den i förlagets monter B08:01 16.00-16.15 på fredagen.

Anne B. Ragde berättar om det norska 60-talet utifrån sin roman Jag ska göra dig så lycklig. Det blir ett samtal om skvaller, barnpassning, klädsel och att tjuvkika bakom gardinerna. Lördag 14:00 – 14:45.

Lite senare på lördagen 15.30-15.50 kan vi följa med Anne Holt till hennes deckarvärldar. Hon är en av få som har flera deckarserier igång samtidigt. Samtalet utgår ifrån frågeställningen: Hur väljer hon mellan sina fiktiva hjältar i skapandet av kriminalromanerna?

Full fart med andra ord!

Similar Posts:

• Torsdag på bokmässan
• Isländskt på bokmässan
• Danskt på bokmässan
• Nordiska rådets litteraturpris går till Merethe Lindström!
• Camillas 10 i topp från bokmässan 2012

Eva och Simon har slutat att prata om sin historia. Eva fick i sin ungdom ett barn med en tio år äldre man som lämnade henne när hon blev gravid. Sonen lärde hon sig aldrig att älska och lämnade bort när han var sex månader gammal. Hon berättade om barnet för sin man Simon när de redan hade varigt gifta i ett år. Han blev upprörd tyckte inte att det var något man höll för sig själv. Det var en viktig sak menade han och tyckte att de borde söka upp det barn som hon hade förträngt. Samtidigt tyckte hon att han skulle glömma sin judiska bakgrund, familjen som försvann, släktingarna som dog i koncentrationsläger. Det var inget de borde berätta för de tre döttrarna tyckte hon.

Tiden går. Döttrarna tycker att de borde skaffa hjälp till hemmet. Så kommer Marija in i deras liv. En lettisk kvinna som inte bara blir deras städerska utan också deras vän. Lika snabbt som hon blir en del av deras liv förvisar de henne sedan när hon fäller en negativ kommentar om judar. Dock utan att tala om varför de förvisar henne, varför hon sårar dem.

De blir äldre, gamla och Simon blir sjuk. Det är dock inte sjukdomen som är det centrala i romanen, det är minnet och kommunikationen. Han försvinner allt mer in i sig själv, slutar att prata med Eva och kan ibland bara gå iväg utan att säga något om vart han ska. Det får Eva att undersöka deras minnen deras kommunikation. När han blir sjuk försvinner inte bara han långsamt ifrån dem, de försvinner också, på sätt och vis försvinner hon också.

”Det er ikke bare følelsen av at han ikke er der lenger. Det er følelsen av at du selv heller ikke er det.”

Demenssjukdomar ställer allt på ända. Ändå är det sällan framtiden man talar om när det drabbar en. Det man talar om, vill bevara är minnena. De som långsamt försvinner ifrån en.

Det finns ett motstånd och en distans i relationen mellan Eva och Simon, även innan sjukdomen kommer smygande. Det gör det svårt att nå dem även för mig som läsare. Den distansen är intressant och intressant är att upptäcka att det inte är sjukdomen som gör det. Det som Eva saknar har kanske aldrig riktigt funnits.

Det är svårt att formulera sig kring förlust, svårt att tala om det som inte är. Merethe Lindström har lyckats göra det och det på ett av de vackraste språk jag har läst den här sommaren. Hon formulerar saknaden efter det som inte är, och egentligen aldrig har varit. Ni måste läsa själva för att förstå.

Det är ett ord som upprepas genom romanen, taushet = tystnad. Att få grepp om den är svårt men det har Merethe Lindstrøm lyckats med.

Similar Posts:

• Nordiska rådets litteraturpris går till Merethe Lindström!
• Allt man kan önska sig. Ocensurerat.
• Möte över generationsgränserna
• Livet i boken i boken
• En familj faller samman

Den här veckan bjuder vi bla på temaspecial om demens på lördag. Anna C skriver om debutanten Sara Beischers Jag ska egentligen inte jobba här och vår gäst Charlotte Qvandt har läst Berg har inga rötter av ytterligare en debutant Manne Fagerlind. Dessutom skriver vi om boken som i våras tilldelades Nordiska rådets litteraturpris, Dager i stillhetens historie av norska Merethe Lindstrøm.

Björn skriver om Vad är pengar? av Andreas Cervenka och jag hoppas på att han kan ge svar på den frågan och så blir det grafiska noveller av Pelle Forshed, författaren till Stockholmsnatt.

Förhoppningsvis hittar ni något att roa er med i regn- och ruskvädret!

Similar Posts:

• Nordiska rådets litteraturpris går till Merethe Lindström!
• Norskt på bokmässan
• Torsdag på bokmässan
• Minnets språk
• Ny vecka på Dagensbok.com

- Boken är inget självbiografiskt projekt. Men faktiskt så hände samma sak med min far; något år innan han dog tystnade han mer och mer. Det var inte så att man kunde se att det var en demens, han var klar och närvarande, men blev plötsligt tystare och tystare, säger Lindström till Svenska Dagbladet.

Merethe Lindström föddes 1963 och debuterade redan som 20-åring, med novellsamlingen Sexorcisten og andre fortellinger. Hon är en älskad författare i sitt hemland, både bland läsare och kritiker, men ingen av hennes tidigare böcker har rönt sådan uppmärksamhet som Dager i stillhetens historie.
Foto: Scanpix.

Priset på 420 000 svenska kronor kommer väl till pass.

- Jag har sålt lite böcker, men inte mycket. Så man kan nog säga att jag är en av de författare som verkligen behöver pengarna.

Similar Posts:

• Minnets språk
• Vecka 30 på dagensbok.com: Semestertempo
• Norskt på bokmässan
• Torsdag på bokmässan
• I krigets fotspår