dagensbok.com » Staffan Heimerson

Staffan Heimerson "Livet är ett äventyr"

Gäst — Fri, 19 Sep 2003 23:00:00 +0000

Staffan Heimersson är känd från den gamla bildtidningen Se, från Aftonbladet och från Sveriges Radio. Han har jobbat som reporter och rapporterat hem till Sverige från många delar av världen. Då och då skriver han en bok med kåserier eller reportage från sina "arbetsplatser". Den som kom nyligen heter Livet är ett äventyr. Författaren själv vill gärna framstå som en äventyrare och stjärnreporter. Får man i uppdrag att åka till centrum för världshändelser och är tidigt på plats, så är det kanske inte så svårt. Samtidigt måste man beundra män och kvinnor som honom, som har modet att finnas där i händelsernas centrum.

Det intressanta med Livet är ett äventyr är just detta. Han är där när det händer. Bokens sista kapitel utspelar sig vid gränsen till Irak vid tiden för kriget i mars 2003. Han besöker Sialkot i Pakistan där sjuttio procent av världens alla fotbollar tillverkas. I Murmansk möter han änkan till en av dem som dog på havets botten, instängd i atomubåten Kursk. Han talar med kinesiska båtflyktingar från Vietnam i ett transitläger i Malaysia. Just när IT-bubblan spruckit finns han i Silicon Valley. Han liftar med världens längsta långtradare över den australiska kontinenten.

Ett kapitel har rubriken "Äventyr på en spansk playa. Jakten på den försvunna bomben." I januari 1966 inträffade något som åtminstone inte jag minns att jag hört talas om. Jag var femton år när det hände och var nog inte särskilt uppmärksam på vad som hände i världen. Men man borde ju ha hört om det senare.

Palomares var knappast en rimlig plats för att under flera veckor vara jordens medelpunkt. Men det hade den blivit sedan förmiddagen den 16 januari då två Spanienstationerade amerikanska flygplan under bränslepåfyllning i luftrummet över södra Spanien kolliderade och störtade. Det ena var ett tankplan, det andra ett B 52-plan. Det var en flygkatastrof bortom det vanliga, ty B 52:an var ett av de plan som USA under det kalla krigets dagar oavbrutet, dygnet runt, hade i luften för att kunna kontra ett sovjetiskt anfall. B 52:an bar följaktligen fyra atombomber.

Sedan följer en spännande berättelse om sökandet efter bomberna, om strålningsrisken och om den spanske fiskare som klarade det som den högteknologiska amerikanska armén inte klarade. "Jordens medelpunkt"? Hm. Språket är kvällstidningsjournalistiskt slarvigt och obearbetat. Korrekturfel irriterar. Staffan Heimersson är ingen god skribent, men han är en driftig reporter på spännande uppdrag.

Staffan Heimerson "Promenad i Absurdistan"

Klas Rönnbäck — Thu, 24 Jul 2003 23:00:00 +0000

Alla minns väl ännu mediarapporteringen från ”kriget” i Afghanistan. ”Kriget” inom citationstecken eftersom det är lite missvisande att använda ordet på de massbombningar som USA utförde gentemot världens fattigaste land – i syfte att jaga ut talibanregimen som under många år hade terroriserat befolkningen. Ett krig utkämpas mellan två (eller fler) parter – det som hände i Afghanistan var väl kanske snarare att likna vid en massaker på en i princip försvarslös fiende.

Massmedia gnuggade sannolikt sina händer. Krig ger braskande rubriker – krig säljer. Så för att täcka vad som hände skickade nyhetskanaler och tidningar ned journalister i tusental. Aftonbladet var den tidning som kanske satsade mest på sin Afghanistan-bevakning. En av de som skickas ned är veteranen Staffan Heimerson.

Han har valsat jorden runt många gånger, och rapporterat från de flesta platser. Bland annat har han tidigare varit i Afghanistan, i samband med Sovjetunionens invasion. Nu var det alltså dags igen. Heimerson är med vid bombningarna av Tora Bora (och associerar till söderhavsöar och Pippi Långstrump). Han ser Kabul komma tillbaka till liv då talibanerna jagats på flykt. Han följer med i jakten på Usama bin Laden (vem gjorde inte det av alla tusentals journalister?). Opiumodlingar, terrorister och bilresor på öde vägar. Krigsherrar Jag Mött och Minns. Lejon på Kabuls Zoo.

Det är några av de centrala beståndsdelarna i den här boken. Det är mycket yta, mindre djup. Bokens undertitel – ”Rövarhistorier, reseberättelser och en och annan reflektion” – är faktiskt ovanligt träffande. Söker man analys och förståelse av ett komplext land med en lång historia rekommenderas den här boken garanterat inte. Snarare bör man då läsa böcker som Ahmed Rashids Talibanerna (en bok som Heimerson själv för övrigt gärna verkar återkomma till och citera så fort det handlar om analys av landet).

Enda skillnaden mot ett genomsnittligt Aftonbladet-reportage är väl att de stort uppslagna bilderna saknas. Mer än en och annan reflektion blir det inte. Här är det fart och fläkt som gäller – tabloidtidningens kvällsupplagor sätter tempot. Eftertanken uteblir.

Staffan Heimerson "Vanligt hyggligt folk"

Klas Rönnbäck — Mon, 30 Jul 2001 23:00:00 +0000

Vad är det egentligen som gör Australien till Australien? Ja, förutom att det är en sammanhängande landmassa och så vidare. Rent kulturellt, alltså. Staffan Heimerson har spenderat två år i landet, i jakt på den australiensiska folksjälen.

Resultatet är en något paradoxal kombination; ”pang-på-rödbetan” (Heimersons formulering, vilket jag antar betyder att man är tämligen rakt på sak), tämligen lätt för att ta till både svordomar och knytnävar, men samtidigt väldigt trevliga och hjälpsamma.

I en serie intressanta och roliga reportage skildras allt ifrån aboriginernas situation till opalletare under jorden. Vi får följa med då Heimerson träffar Winnie – den pussande fisken – och när han försöker undersöka allt ståhej kring alla bordeller som öppnats i landet. Heimerson träffar gamla surflegender, och arga bilister. Vi får också insikt i hur det kan komma sig att det mitt ute i ödemarkerna kan finnas en ensam kina-restaurang.

Han gör också ett intressant reportage om innovativ brottsbekämpning. Ett köpcentrum är trött på alla ungdomar som bara hänger där, eftersom många av dem begår småbrott. Och vapnet; musik! Närmare bestämt Bing Crosby. Vilket enligt säkerhetschefen har gett resultat. Och om ungdomarna utvecklar resistens mot tortyren, undrar Heimerson. Där trappar vi upp kriget, svarar säkerhetschefen. Till Pat Boone… Jag ryser vid bara tanken.

För alla som sett filmen Priscilla – Queen of the Desert (vilken annars varmt kan rekommenderas!) är ABBA:s inflytande på Australien väl känt. Men det omvända? Jodå, inser Heimerson, det är betydande. Kanske till och med större än Sveriges inflytande på Australien. Hur många sitter inte klistrade framför Doktorn kan komma…

Det är en lättsam bok, som ändå lyckas ta upp flera allvarliga ämnen – aboriginernas situation eller miljöförstöring för att ta några exempel. Det blandas med många ”lättare” ämnen, som exempelvis katten Mjaus acklimatisering till de nya kattomgivningarna, eller dresscode på landets barer. Och Heimerson skriver med en varm och skön humor som gör att bokens sidor snabbt försvinner. Kan varmt rekommenderas både för den som har planer på att åka till landet, och för den allmänt intresserade.

dagensbok.com » Staffan Heimerson

Staffan Heimerson "Livet är ett äventyr"

Similar Posts:

Staffan Heimerson "Promenad i Absurdistan"

Similar Posts:

Staffan Heimerson "Vanligt hyggligt folk"

Similar Posts: