<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Isobel Hadley-Kamptz</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/etiketter/isobel-hadley-kamptz/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Sat, 14 Nov 2026 23:00:06 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Deirdre McCloskey &quot;Liberalism&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2020/06/29/deirdre-mccloskey-liberalism/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2020/06/29/deirdre-mccloskey-liberalism/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 28 Jun 2020 22:00:07 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mattias Lahti Davidsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Amerikanska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Deirdre McCloskey]]></category>
		<category><![CDATA[Ekologism]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomisk historia]]></category>
		<category><![CDATA[Fascism]]></category>
		<category><![CDATA[Feminism]]></category>
		<category><![CDATA[Isobel Hadley-Kamptz]]></category>
		<category><![CDATA[Kommunism]]></category>
		<category><![CDATA[Konservatism]]></category>
		<category><![CDATA[Liberalism]]></category>
		<category><![CDATA[Nationalism]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Populism]]></category>
		<category><![CDATA[Socialism]]></category>
		<category><![CDATA[Thomas Piketty]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=102242</guid>
		<description><![CDATA[När Richard Rumbold skulle avrättas år 1685 för konspiration mot kungen av England uttalade han följande ord vid galgen: Jag är säker på att ingen man föds upphöjd över andra av Gud, för ingen kommer till världen med sadel på ryggen, och ingen annan föds med stövlar och piska för att rida honom. Historien är [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>När <strong>Richard Rumbold</strong> skulle avrättas år 1685 för konspiration mot kungen av England uttalade han följande ord vid galgen:</p>
<blockquote><p>Jag är säker på att ingen man föds upphöjd över andra av Gud, för ingen kommer till världen med sadel på ryggen, och ingen annan föds med stövlar och piska för att rida honom.</p></blockquote>
<p>Historien är full av människor med Richard Rumbolds törst efter frihet. Men de har ofta fått betala dyrt för sina övertygelser, berättar Deirdre McCloskey i sin senaste bok på svenska, som är rappt översatt av <strong>Isobel Hadley-Kamptz</strong>. Denna samling texter, artiklar och essäer skildrar vältaligt hur liberalismen skapat välstånd och rättvisa såväl som mångfald och tolerans.</p>
<p>McCloskey förfäktar en modern och humanistisk liberalism, en liberalism ”två punkt noll” som hon uttrycker det. Det fanns en tid, efter Berlinmurens fall, då liberalismen ansågs ha segrat över alla andra ideologier. Men mycket har hänt sedan dess. Från alla håll angrips nu liberalismen. Från vänster, där man fått nog av vinstdrivande privata aktörer i välfärden. Från konservativt håll där man avskyr normkritiken och den fria uppfostran.</p>
<p>Och kanske våldsammast angrips liberalismen från högerpopulismen som vill rensa upp bland de etniska minoriteterna och stänga nationsgränserna, just de gränser som liberalerna önskar sudda ut för att låta människor, tjänster och varor flöda fritt.</p>
<p>Läsaren finner att låga skatter och en minimal stat är författarens ideal. McCloskey anser att det visserligen är befogat att staten hjälper människor som befinner sig i ett gravt underläge, exempelvis på grund av medfödda funktionshinder. Men det vore ännu bättre om människor frivilligt, utan den statliga mellanhanden, hjälpte varandra. För stater utövar alltid ett tvång, resonerar hon.</p>
<p>På samma vis vore det bra om bolagsstyrelser självmant besinnade att det är långsiktigt dumt att ge höga ersättningar till kompisar. Det ger ju nämligen dålig publicitet.</p>
<p>Genom boken gör hon flera referenser till Sverige, där hon bott en tid, och inte minst till det fria skolvalet och skolpengen som ju vi har haft sedan 1990-talet. Men det är inte så mycket en utvärdering det handlar om, referensen syftar främst till att visa amerikanska läsare att Sverige har liberala funktionssätt snarare än socialistiska.</p>
<p>Ett flertal texter polemiserar direkt eller indirekt med <strong>Thomas Piketty</strong>s mycket uppmärksammade bok <cite>Kapitalet i det tjugoförsta århundradet</cite>. Dess huvudtes var att de ekonomiska klyftorna ökar och att det är ett problem, inte minst för demokratin.</p>
<p>McCloskey håller inte med. Begreppet kapitalism borde pensioneras, argumenterar hon. Det är inte ansamlandet av rikedomar som skapar ojämlikhet, utan staters regleringar och tvång. Och de klassiska liberala friheterna måste lyftas fram på nytt och renodlas:</p>
<blockquote><p>Ett liberalt prissystem är det bästa vi har i denna jämmerdal för att åstadkomma det vi vill. Det är det enklaste sättet att samarbeta, och har uppstått i varje mänsklig gemenskap från grottorna till vår tid. Likt språket behöver det varken designas eller tvingas fram. Och som med språket finns det inga tillgängliga alternativ. Förslagen från 1600-talet om att skapa ett konstgjort språk, fritt från den opraktiska röra som präglar naturligt framvuxna språk, bygger på samma utopism som ekonomisk centralplanering.
</p></blockquote>
<p>McCloskey lyfter på detta sätt fram flera verkligt briljanta aspekter hos liberalismen. Och jag finner för egen del oerhörda svårigheter att säga emot. Samhällen som i hög grad låter människor bestämma själva, är godare samhällen.</p>
<p>Men dessvärre finns det ju beteenden hos människor som de bara måste vänja sig av med, om de ska trivas med en ren liberalism, tänker jag.</p>
<p>Som avund, till exempel, en ovana människor ägnat sig åt ”från grottorna till vår tid”. McCloskey fokuserar på hur faktisk fattigdom minskat kraftigt. Och det är naturligtvis viktigt. En människas näringsbehov är faktiskt, inte relativt, liksom hennes behov av skydd mot elementen. Men hennes tendens att aldrig sluta snegla på vad grannen har för ägodelar gör att vänsterns betoning på relativ fattigdom också äger giltighet.</p>
<p>McCloskeys språk är underhållande och hon har en stimulerande bredd i sina referenser. Dessutom är stilen muntert polemisk på ett sätt som tvingar läsaren att tänka efter. Föredömligt! Men jag kommer inte undan känslan att författaren undviker flera avgörande smärtpunkter i sitt sätt att lägga fram saken.</p>
<p>Nu anför hon visserligen att ”vänstern” inte förstår de liberala argumenten och jag antar att jag som svensk socialliberal skulle buntas ihop med den ”vänstern”.</p>
<p>Hon exemplifierar med teorierna om ”trickle down” och den osynliga handen. Men båda dessa är för mig fullt begripliga och plausibla teorier.</p>
<p>Nej, det som för mig framstår som mystiskt är strävan efter att renodla denna frihetsinriktade ism då den ju fungerar så bra att blanda med.</p>
<p>Alla samhällen jag råkat på är konstruerade av blandningar av flera ismer. Några rejäla skopor liberalism, några delar socialdemokrati, ekologism och feminism; en gnutta konservatism och helst ingen kommunism, fascism eller nationalism alls. Se där ett idealrecept.</p>
<p>I ett socialliberalt samhälle omfördelas resurser i någon mån. Där står det envar fritt att välja att gå in i beroenden, i allt från familjebildning och anställningsförhållanden till föreningsliv. Som liberal bör man ha rätt att välja kollektiva lösningar. Och för att hävda denna föreningsfrihet, avtalsfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet behövs en motkraft mot djungelns lag. Den starkes rätt, som varit normen ”från grottorna till vår tid” måste brytas. Ett statligt våldsmonopol är då inte av ondo, utan en förutsättning för att upprätthålla det socialliberala samhället, tänker jag.</p>
<p>Men nej, Deirdre McCloskey ser framförallt staten som ett problem, vilket den ju i och för sig är på många håll i världen. Hela Black Lives Matter-rörelsen handlar om det dödliga våldet som USAs poliskår utsätter svarta för. Ursprungsbefolkningar i åtskilliga länder, även i Sverige, kämpar för sin överlevnad &#8211; mot staten. Allt jämt sadlas människor för att bli ridna mot sin vilja, detta trots att vår Skapare aldrig hade ämnat det så.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2026/11/15/passar-sd-in-i-en-konservativ-idetradition/" rel="bookmark" title="november 15, 2026">Passar SD in i en konservativ idétradition?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/06/14/john-tomasi-free-market-fairness/" rel="bookmark" title="juni 14, 2014">Marknadsdemokrati &#8211; En testballong</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/11/25/klartankt-om-samhallets-orimligheter/" rel="bookmark" title="november 25, 2020">Klartänkt om samhällets orimligheter</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/11/05/politisk-idehistoria-som-fastnar/" rel="bookmark" title="november 5, 2020">Politisk idéhistoria som fastnar</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/03/11/johan-norberg-och-fredrik-segerfeldt-migrationens-kraft-darfor-behover-vi-oppna-granser/" rel="bookmark" title="mars 11, 2013">Den nationella välfärdsstaten som hinder för global solidaritet</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 235.672 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2020/06/29/deirdre-mccloskey-liberalism/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Isobel Hadley-Kamptz &quot;Om sport och våld&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2017/05/16/somliga-gillar-vald-somliga-inte-2/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2017/05/16/somliga-gillar-vald-somliga-inte-2/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 15 May 2017 22:00:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lena Nöjd</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Isobel Hadley-Kamptz]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Sociologi]]></category>
		<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Våld]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=87434</guid>
		<description><![CDATA[”Ge dem en varsin boll så slipper de slåss.” Låter inte det som en förnuftig kommentar när 22 spelare jagar en enda boll på fotbollsplanen? Nja. Om människorättskämpen och politikern Mohandas Karamchand Gandhi (mest känd som Mahatma Gandhi) funnes i livet idag, är jag tveksam om ens han skulle yttra sig så här, trots sina pacifistiska [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>”Ge dem en <em>varsin</em> boll så slipper de slåss.”</p>
<p>Låter inte det som en förnuftig kommentar när 22 spelare jagar en enda boll på fotbollsplanen? Nja.</p>
<p>Om människorättskämpen och politikern <strong>Mohandas Karamchand Gandhi</strong> (mest känd som <strong>Mahatma Gandhi</strong>) funnes i livet idag, är jag tveksam om ens han skulle yttra sig så här, trots sina pacifistiska ideal.</p>
<p>Den stora insikten är väl att människan är långt ifrån förnuftig eller rationell. Tävlingar, utmaningar, kamper, vinnarskallar som möter andra vinnarskallar. Och moment som utgörs till hundra procent av rent våld. När jag betraktar sportens värld, liksom Isobel Hadley-Kamptz gör i sin bok <cite>Om sport och våld</cite>, är exemplen på aggressivitet och våld många. Dueller, brottning och boxning har sin grund i kampen om att återupprätta förlorad ära och ja, det kanske är konsekvensen av att vi utrustats med tio hårda knogar men endast en hjärna.</p>
<p>Författaren hänvisar till sociologiska studier, journalistiska reportage, lagtexter och polisdokument.  När hon berättar om saker som inte är empiriskt bevisbara reserverar hon sig med formuleringar som ”ett anekdotiskt belägg”, ”rimligen handlar det också om” och ”det är förstås oklart”. Hon klargör också tydligt i inledningen att hon fascineras, ja rentav attraheras av våldet som fenomen. Populärt uttryckt; här råder <i>full transparens</i> och läsaren ska inte serveras några oklarheter. För den nyfikne forskaren eller journalisten som vill undersöka mer är det lätt att gå vidare med hjälp av förteckningen på referenslitteratur.</p>
<p>Till en början gör det ont i mig när jag läser. Fysiskt våld får mig att vrida mig likt metmasken på en krok, oavsett om våldet utspelar sig på en filmduk eller i en bok. När Hadley-Kamptz redovisar fakta om grymma våldsutövningar i människans historia är det outhärdligt. Tack och lov får jag hämta andan igen när jag läser om hur attityden mot våld förändrats de senaste hundra åren. I Sverige förbjöds våldtäkt inom äktenskapet 1965 och 1979 förbjöds barnaga, varefter många länder följt efter. Acceptans för våldsutövning minskar också i andra delar av världen; motstånd mot änkebränning och könsstympning växer.</p>
<p>Därefter kommer en kartläggning av olika sporter där explosivitet är en grundförutsättning och attraherar såväl sportutövare som åskådare. De flesta ser en tydlig linje från gladiatorerna i det romerska riket till boxarna Muhammad Ali och Mike Tyson. I centrum finns sportutövarens muskulösa kropp vars rena rörelse närmar sig perfektionen. Närkamperna är erotiska även om mången åskådare inte öppet skulle kännas vid en sådan liknelse.</p>
<p>Hadley-Kamptz försöker också förklara den eufori som uppstår i kollektiva upplevelser. Du tar in känslor samtidigt som du ger utlopp för dina egna. Hejaklacksruset är jämförbart med karnevalsstämningen där deltagaren får dansa, sjunga, men också kasta sig ur sina normala beteendemönster. Häcklandet, smädandet av en fiktiv fiende är frihetsskapande. De flesta fotbollsmatchbesökare är införstådda med leken och förställningen men för den ovana skapar massupplevelsen otrygghet. Personligen tänker jag stundom att den flockmentalitet som uppstår i stora grupper är fördummande. När en fotbollssupporter säger sig uppgå ”i något större än sig själv” har jag betraktat hens upplevelse som resultatet av för många öl.</p>
<p>Områden som gruppdynamik, samhällsutveckling och sporthistoria kan tyckas vara vitt skilda från varandra men i den här boken hänger allt samman. Både invigda och oinvigda känner till huliganism som förknippas med fotbollssupportrar knutna till klubblag och landslag, i synnerhet det engelska. Polisen, statens monopol på våld, innebär en trygghet för majoriteten av medborgarna i ett land men för den minoritet som befinner sig utanför lagens ramar gäller annat. Status och respekt nås genom handgripligt våld. I avsnittet ”Om vad man kan göra” ges en bild av hur samhällets förhållningssätt skiftat i några europeiska länder. Ungdomsstök definierades en gång som sociala problem och placerades inte nödvändigtvis på polisens att-göra-lista.  I det material som Hadley-Kamptz studerat redovisas hur polisen med tiden getts större roll i att stävja våldsutövande fotbollssupportrar.  Repression, kontroll och övervakning har prövats i många länder men också preventivt arbete.  I bakhuvudet för fotbollsintresserade ekar minnen av tragiska katastrofer med många dödsoffer, som inträffat på arenor (Heyselkatastrofen 1985 och Hillsboroughstadion 1989).</p>
<p>Även i analysen av maskulinitet visar författaren hur begrepp och föreställningar ändrat sig genom årens lopp. Hadley-Kamptz funderar också över bristen på synd, framförallt i den västerländskt inriktade livsstilen, där ingen tycks höja på ögonbrynen när de hör talas om swingerskvällar. En framgångsrik människa är fördomsfri, trevlig, äter näringsriktigt och springer långlopp. Nåväl, motsatsen gör sig också hörd. Möjligen är det ingen slump att politiken i USA ser ut som den gör:</p>
<blockquote><p>Denna övermänniskoperfektion kontrasteras förstås mot underklassigt näthat och alltmer öppen och ohämmad rasism. När idealet är ett bortslipande av varje avvikelse blir Donald Trumps karikatyr på den frispråkige, burduse, vulgäre mannen plötsligt tilltalande för massorna. Hans persona är dock lika uttänkt den, som en perfekt motbild mot samtiden, komplett med fult hår, bisarr hudfärg och illasittande kostymer. Han vinner inte trots sina lögner eller vendettor, utan på grund av dem.</p></blockquote>
<p>Många debatter tenderar att polariseras till en svart-vit blindhet i sociala medier. Hadley-Kamptz ger exempel på hur man kan dela med sig av sina betraktelser mer nyanserat. I botten ligger relevant material som hon använder för att belägga sin bild av några samhällsfenomen. Hennes syfte är inte att presentera lösningar, snarare att berätta om vad hon observerat. Funderingarna på mångas dragning till det mörka stråket i tillvaron är intressant läsning. Människans drivkrafter är inte helt lätta att förklara ur ett rationellt perspektiv.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/04/25/bjorn-elmbrant-europas-stalbad-krisen-som-slukar-valfarden-och-skakar-euron/" rel="bookmark" title="april 25, 2012">Vems frihet att göra vad är det egentligen vi pratar om?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2010/02/06/gratis-om-kvalitet-pengar-och-skapandets-villkor/" rel="bookmark" title="februari 6, 2010">Här står vi på gränsen till A) kulturens och utvecklingens undergång, B) kommersialiseringens undergång, C) ingendera, D) båda?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/04/01/ar-du-radd-for-ordet-politik/" rel="bookmark" title="april 1, 2017">Är du rädd för ordet politik?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/06/29/deirdre-mccloskey-liberalism/" rel="bookmark" title="juni 29, 2020">Till försvar för en angripen ism</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/06/09/ola-andersson-sa-funkar-fotboll-ola-andersson-forklarar/" rel="bookmark" title="juni 9, 2006">Ola ritar vidare</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 345.904 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2017/05/16/somliga-gillar-vald-somliga-inte-2/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Björn Elmbrant &quot;Europas stålbad. Krisen som slukar välfärden och skakar euron&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2012/04/25/bjorn-elmbrant-europas-stalbad-krisen-som-slukar-valfarden-och-skakar-euron/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2012/04/25/bjorn-elmbrant-europas-stalbad-krisen-som-slukar-valfarden-och-skakar-euron/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 24 Apr 2012 22:00:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ella Andrén</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Björn Elmbrant]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomisk kris]]></category>
		<category><![CDATA[EU/EMU]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Isobel Hadley-Kamptz]]></category>
		<category><![CDATA[Magnus Linton]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Rebecka Bohlin]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=46142</guid>
		<description><![CDATA[Tyskarna är less på att betraktas som hela Europas evinnerliga plånbok. Grekerna är hjärtligt trötta på att framställas som slappa och den slösaktiga orsaken till Europas ekonomiska kris. Svenska politiker drar sig uppenbarligen inte för att sprida alla möjliga myter om grekiska pensionsåldrar, de spanska ungdomarna protesterar mot skyhög arbetslöshet och känslan av en fullständig [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Tyskarna är less på att betraktas som hela Europas evinnerliga plånbok. Grekerna är hjärtligt trötta på att framställas som slappa och den slösaktiga orsaken till Europas ekonomiska kris. Svenska politiker drar sig uppenbarligen inte för att sprida alla möjliga myter om grekiska pensionsåldrar, de spanska ungdomarna protesterar mot skyhög arbetslöshet och känslan av en fullständig brist på framtid och runtom i Europa verkar högerpopulistiska och rentav nyfascistiska rörelser vara de enda som lyckas slå mynt av eländet.</p>
<p>Hur blev det så här? Är eurosamarbetet, som skulle göra Europa starkare och mer sammansvetsat, på väg att köra det i botten? Kommer medlemsländer att gå i konkurs? Uteslutas? Hoppa av? Vad var det som hände? Och vad är alternativen?</p>
<p>I <cite>Europas stålbad. Krisen som slukar välfärden och skakar euron</cite> diskuterar Björn Elmbrant allt detta. Det är ungefär 150 lättlästa sidor, förstås inte alldeles uttömmande, men förvånansvärt lärorikt och faktiskt spännande också. &#8221;Eurokrisen for dummies&#8221; skriver <strong>Isobel Hadley-Kamptz</strong> i <a href=http://www.expressen.se/kultur/bjorn-elmbrant-europas-stalbad/>Expressen</a>, men förklarar att det är bra. Och det är det ju.</p>
<p>När hjälplösheten, passiviteten, känslan av maktlöshet breder ut sig som en blöt dimma och alla andra värden verkas slinta mot eviga statements om vad som är ekonomiskt nödvändigt, då behövs det enkla, resonerande reportage som diskuterar alternativen. Som visar på hur också andra önskar sig något annat.</p>
<p>Det här är den tredje boken jag läser i bokförlaget Atlas reportageserie <cite>Vems Europa?</cite>. Det är faktiskt den tredje som kommit ut. (De båda tidigare är <strong>Magnus Linton</strong>s <cite>De hatade. Om radikalhögerns måltavlor</cite> och <strong>Rebecka Bohlin</strong>s <cite>De osynliga. Om Europas fattiga arbetarklass</cite>.) Jag har hyllat serien förut och här blir inga avvikelser. Det de gör är så fantastiskt välbehövligt: små, lättbegripliga böcker med en blandning av vardagliga erfarenheter och ideologisk diskussion.</p>
<p>Inte minst det sista är viktigt. I var och varannan bok man plockar upp för att läsa om politik nuförtiden är ideologi påfallande frånvarande. Det handlar om strategier, om marknadsföring, organisation och ledarskap. Men ideologi? Nope.</p>
<p>Ändå är det väl ditåt det måste vända? Någonstans måste vi väl fråga oss vilken typ av samhälle det är vi egentligen vill leva i? Är det ett där länder med helt olika förutsättningar tvingas in i samma nyliberala mall? Där ingen kan justera sin ekonomi med styrmedel som räntor och devalveringar, för att sådant ska vara gemensamt? Där politiken bestäms av Europeiska centralbanken och IMF istället för av medborgarna själva? Där &#8221;frihet&#8221; innebär kapitalets frihet att spekulera och flytta runt pengar, men demokratiska, sociala och ekonomiska inskränkningar för själva människorna?</p>
<p>För är det verkligen grekerna som slösat och bedragit? Är det inte snarare samma korrupta maktelit som alltid verkar skratta hela vägen till banken på vanligt folks bekostnad?</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/03/29/rebecka-bohlin-de-osynliga-om-europas-fattiga-arbetarklass/" rel="bookmark" title="mars 29, 2012">&#8221;Hur mår Rut?&#8221;</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/04/17/det-skulle-aldrig-kunna-handa-oss/" rel="bookmark" title="april 17, 2014">Det skulle aldrig kunna hända oss?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/14/torsten-sverenius-krona-eller-euro/" rel="bookmark" title="augusti 14, 2003">Vet du vad real appreciering betyder?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/04/02/lars-lundberg-historien-om-euron/" rel="bookmark" title="april 2, 2013">&#8221;Europa skapas av valutan eller inte alls&#8221;</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/11/11/eurokrisen-stefan-de-vylder/" rel="bookmark" title="november 11, 2013">En berättelse om kortsiktighet, girighet och demokrati satt ur spel</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 322.306 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2012/04/25/bjorn-elmbrant-europas-stalbad-krisen-som-slukar-valfarden-och-skakar-euron/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Här står vi på gränsen till A) kulturens och utvecklingens undergång, B) kommersialiseringens undergång, C) ingendera, D) båda?</title>
		<link>http://dagensbok.com/2010/02/06/gratis-om-kvalitet-pengar-och-skapandets-villkor/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2010/02/06/gratis-om-kvalitet-pengar-och-skapandets-villkor/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Feb 2010 23:00:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ella Andrén</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Rydell]]></category>
		<category><![CDATA[Barack Obama]]></category>
		<category><![CDATA[Chris Anderson]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Fildelning]]></category>
		<category><![CDATA[Internet]]></category>
		<category><![CDATA[Isobel Hadley-Kamptz]]></category>
		<category><![CDATA[Konsumtion]]></category>
		<category><![CDATA[Linda Skugge]]></category>
		<category><![CDATA[Media]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=15327</guid>
		<description><![CDATA[Vad händer med utveckling och kultur i ett samhälle där allt som går att digitalisera förväntas vara – och snabbt i praktiken blir – gratis? Hur hamnade vi där? Varifrån ska vi få resurser att utveckla ny teknik och ny kultur om de inte genererar intäkter? Är det sega och giriga mediaföretag som får skylla [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Vad händer med utveckling och kultur i ett samhälle där allt som går att digitalisera förväntas vara – och snabbt i praktiken blir – gratis? Hur hamnade vi där? Varifrån ska vi få resurser att utveckla ny teknik och ny kultur om de inte genererar intäkter?</p>
<p>Är det sega och giriga mediaföretag som får skylla sig själva för att vi har hamnat där? Och är nätpiraterna rebeller i uppror mot samhällets kommersialisering och för demokratiskt fri information – eller är de helt enkelt skurkar som sliter undan mattan under fötterna på redan hårt utsatta skapare?</p>
<p>Antologin <cite>Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor</cite> undersöker de frågorna från en rad olika utgångspunkter. Svaren blir ungefär lika många som de deltagande skribenterna, och det är nog som det ska vara. Det är inga lätta frågor.</p>
<p>Man kan heller inte riktigt säga att de elva skribenterna tydligt står på en av två sidor, för eller emot fildelning (eller, om man ska vara tydlig, illegal fildelning, för fildelning i sig är ju själva grunden för hur nätet fungerar och knappast något kontroversiellt). Somliga är klart emot, en del vill hellre poängtera möjligheterna, en del skissar på lösningsförslag och en del tecknar snarare bakgrunden till de frågor vi står inför idag.</p>
<p>Nivån på bidragen är också ganska olika. Generellt sätt är de lättillgängliga – även om de flesta hade behövt ytterligare en språkgenomgång. Någon droppar mängder av tekniska termer som går mig förbi (vilket inte vill säga särskilt mycket), någon känns väl enkel till och med för mig. Intressant är det i alla fall, inte minst när skribenterna helt säger emot varandra.</p>
<p>Och även när de inte direkt säger emot varandra så fokuserar de helt olika saker. Juridikprofessorn <strong>Jan Rosén</strong> tecknar till exempel upphovsrättens historia och utser den till ett kärnelement i ett produktivt kunskaps- och tjänstesamhälle. Ekonomiprofessorn <strong>Andrea Renda</strong> diskuterar det senaste dryga decenniets upphovsrättsstrider kring Internet och förespråkar övergripande tekniska lösningar, medan <strong>Anders Rydell</strong> gör en tankeväckande och firnurlig betraktelse kring våra uppfattningar om original och kopia, vara och tjänst, före och i informationssamhället.</p>
<p><strong>Andreas Ekström</strong> varnar för att när allmänheten inte längre känner sig nödgade att betala för den kultur de konsumerar får vi en ny mecenatkultur – enstaka sponsorer som styr utbudet. Den gamla distributionsmodellen har inte konkurrerats ut av en bättre affärsmodell, utan av ett &#8221;masskriminellt beteende&#8221; och vi får den kultur vi betalar för. Han drar en intressant parallell till forskningen, där grundforskning får stå tillbaka för specialiserad forskning i sponsorernas intresse. Sådant begränsar onekligen.</p>
<p>I lite samma anda visar dataspelsutvecklaren <strong>Martin Walfisz</strong> vilka enorma resurser som krävs för att utveckla &#8221;världens bästa dataspel&#8221; och <strong>Martin Rolinski</strong> (från bandet BWO) vilken process det är att göra musik (eller somlig musik). Någonstans måste ju resurserna komma ifrån.</p>
<p><strong>Joakim Båge</strong> däremot personifierar den amerikanska drömmen – &#8221;Allt som behövs är talang och en dator&#8221; – från sitt mediaföretag i Hollywood och med exempel från <strong>Obama</strong>-kampanjen. <strong>Linda Skugge</strong> vill lyfta fram alla ickeekonomiska drivkrafter som faktiskt får oss att lägga massor av tid på ickekommersiellt skapande och information, inte minst på Internet, medan <strong>Isobel Hadley-Kamptz</strong> spekulerar kring om inte upphovsrätten och idén om det ensamma geniet blir en parentes i vår kulturhistoria. De flesta av våra kulturskatter skapades trots allt innan den moderna upphovsrättslagstiftningen, menar hon, och lyfter fram det ganska underhållande exemplet med Disney – ikonen för förlängd och hårdare rättighetsbevakning – som knappast kunnat skapa några av sina filmer om de historier företaget utgått ifrån varit föremål för samma lagar som de själva drivit igenom.</p>
<p>Man hör nuförtiden stup i kvarten att något är en &#8221;historisk händelse&#8221;. Oftast har man glömt vilken redan dagen därpå och sanningen är väl helt enkelt den att allt avgörande händelser faktiskt är i minoritet i historien. Det mesta som betyder något är ganska komplicerade och utdragna processer.</p>
<p>Jag slår i alla fall igen <cite>Gratis?</cite> med en känsla av att stå mitt i en sådan process. Kanske inte vid något avgörande slag, men likväl nånstans i förändringen, i något betydelsefullt. Det liksom kittlar lite under fotsulorna. Kanske kan du – som precis kommit till slutet av ännu en text på nätet, skriven av, ja, oklart vilka, egentligen, men sannerligen inga ekonomiska skäl – känna det också?</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2009/02/16/sam-sundberg-och-anders-rydell-piraterna/" rel="bookmark" title="februari 16, 2009">Till attack mot Hollywood</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2010/03/26/chris-anderson-free/" rel="bookmark" title="mars 26, 2010">Man får vad man betalar för&#8230; eller?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2007/08/03/chris-anderson-long-tail/" rel="bookmark" title="augusti 3, 2007">Fem webradiohits är fler än fyra Billboardettor</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/09/30/fredrik-alveren-sald-pa-natet/" rel="bookmark" title="september 30, 2012">Gratis? Då är du kanske inte kunden utan produkten</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2008/03/10/konskrig/" rel="bookmark" title="mars 10, 2008">Röster och möjligheter</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 373.668 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2010/02/06/gratis-om-kvalitet-pengar-och-skapandets-villkor/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Röster och möjligheter</title>
		<link>http://dagensbok.com/2008/03/10/konskrig/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2008/03/10/konskrig/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 09 Mar 2008 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ella Andrén</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Antologi]]></category>
		<category><![CDATA[Belinda Olsson]]></category>
		<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Elin Alvemark]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Isobel Hadley-Kamptz]]></category>
		<category><![CDATA[Karolina Ramqvist]]></category>
		<category><![CDATA[Katrine Kielos]]></category>
		<category><![CDATA[Könsroller/genus]]></category>
		<category><![CDATA[Kvinnlighet]]></category>
		<category><![CDATA[Linda Skugge]]></category>
		<category><![CDATA[Manlighet]]></category>
		<category><![CDATA[Manne Forssberg]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Sexualitet]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Tove Leffler]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=3538</guid>
		<description><![CDATA[När Linda Skugges och Belinda Olssons antologi Fittstim kom ut 1999 blev den uppenbarligen en sorts Bibel eller inspirationsbok för en ny generation feminister. De senaste månaderna har det kommit åtminstone ett par uppenbara aspiranter på att föra den facklan vidare. Elin Alvemarks och Tove Lefflers Könskrig hör till dem. Gemensamt med föregångaren har boken, [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>När <strong>Linda Skugge</strong>s och <strong>Belinda Olsson</strong>s antologi <cite>Fittstim</cite> kom ut 1999 blev den uppenbarligen en sorts Bibel eller inspirationsbok för en ny generation feminister. De senaste månaderna har det kommit åtminstone ett par uppenbara aspiranter på att föra den facklan vidare. Elin Alvemarks och Tove Lefflers <cite>Könskrig</cite> hör till dem.</p>
<p>Gemensamt med föregångaren har boken, bland mycket annat, valet av provocerande titel. <cite>Könskrig</cite> signalerar det där uttjatade och lite tendentiöst utklippta uttalandet att &#8221;män är djur&#8221; som hemsökte dagordningen för några år sedan. Det signalerar absoluta kategorier, skuldbeläggning och skyttegravskrig. Det är det inte alls.</p>
<p>&#8221;Titeln <cite>Könskrig</cite> har vi valt för att det finns en uppdelning och ett krig mellan könen och vi vill inte ha det så. I stället är den här boken ett krig emot könen som konstruktion och de begränsningar som denna konstruktion skapar&#8221;, förklarar redaktörerna i inledningen. Så länge det finns mallar för hur man ska vara och leva finns det människor som vill annorlunda. Så länge det finns hierarkier finns det uppror och ifrågasättande. Kalla det feminism, individualism, queer eller vad du vill. Upproret finns där.</p>
<p>I <cite>Könskrig</cite> får upproret och ifrågasättandet röst, eller snarare röster, av ett tjugotal unga skribenter med varierande bakgrund och erfarenheter. Därför är det också omöjligt att nagla fast <cite>Könskrig</cite> i några generella teser. Styrkan är mångfalden, spretigheten och det djupt personliga tilltalet. Texterna vrider och vänder på relationer, makt, konsumtion, uppfostran, kultur och &#8211; och verkligen inte minst &#8211; sex. Men också på hur den här typen av texter kan och får se ut.</p>
<p>Det är lättillgängligt, roligt, drabbande. Pratigt utan att bli osakligt. Det är fakta, debatt, kåseri, skönlitteratur och poesi. Ett par skribenter prövar till och med regelrätta dialoger, en klassisk retorisk form som i och för sig funkar sådär i nutida tappning. Halvtaskig korrekturläsning tillåter inte alltid att samtalstonen får flyta på som den förtjänar, och visst varierar kvaliteten lite, både stilistiskt och innehållsligt. Men <cite>Könskrig</cite> är kreativ, driven, tänkvärd och sporrande. Från <strong>Anna Ehrlemark</strong>s &#8221;Det är när vi tar för givet att emancipationen är en enkelriktad rörelse som våldet blir oundvikligt&#8221; till <strong>Sussie Egnell</strong>s &#8221;Bara för att jag är lite snoppsugen har jag ingen lust att &#8216;lära upp&#8217; och förklara världen för en slö laissez-faire-sexist&#8221;.</p>
<p>Poängen är inte så mycket att vartenda ord i samlingen är sant och vettigt och utan motsägelser &#8211; poängen är att de finns där. Att reflektera över, smaka och fundera på. Vad tror <em>du</em> egentligen? Hur skulle du vilja ha det? Möjligheterna är &#8211; skulle kunna vara &#8211; oändliga.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/03/08/min-generations-ikoniska-besvikelse/" rel="bookmark" title="mars 8, 2014">Min generations ikoniska besvikelse?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2009/01/03/inti-chavez-perez-och-zanyar-adami-pittstim-pissbomber-skogsporr-och-karlek/" rel="bookmark" title="januari 3, 2009">Ketchupeffekt och omklädningsrum</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/11/28/overskattad-undergang/" rel="bookmark" title="november 28, 2013">Överskattad undergång</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/05/19/avossblevdetaldrignagrariktigadamer/" rel="bookmark" title="maj 19, 2014">Nej, feminismen har inte &#8221;gått för långt&#8221;</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/09/09/vald-till-vardags-sjutton-mans-berattelser/" rel="bookmark" title="september 9, 2011">Män som slår – eller inte</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 379.763 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2008/03/10/konskrig/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
