Harlan Coben "Försvunnen"

Sofia Luthman — Mon, 07 Feb 2011 23:00:34 +0000

För tio år sedan flydde idrottsagenten Myron Bolitar och nyhetsankaret Terese Collins undan världen och for till en tropisk ö, där de upplevde en kort men intensiv kärlekshistoria. De hade en outtalad ömsesidig överenskommelse: De berättade inget om sitt förflutna för varandra utan koncentrerade sig enbart på nuet. Efter en kort tid skiljdes de åt, men ett par år senare hjälpte Terese till att rädda livet på Bolitars son. Det är bara naturligt att hon vänder sig till honom när hon plötsligt själv behöver hjälp.

När Terese Collins plötsligt ringer efter sju års tystnad blir Bolitar förbryllad. Hon bönfaller honom att träffa henne i Paris. Myrons liv på hemmaplan är något tilltrasslat med kärleksbekymmer efter en skolgårdsuppgörelse. Hans nyfikenhet och hoppet om en återförening med den exotiska Terese får honom att resa till Frankrike. Först blir Terese misstänkt för mordet på sin exmake, sedan råkar Bolitar döda en man i självförsvar och tvingas fly till England. Där får han reda på viktiga ledtrådar i fallet. Ett av de mer överraskande inslagen är att man hittat DNA-spår som tillhör Tereses dotter på en brottplats. Dottern dog i en bilolycka för tio år sedan – eller gjorde hon verkligen det?

Det här är den nionde boken om idrottsagenten Myron Bolitar, det är dock den första som har översatts till svenska. Jag misstänker att det ligger boken till last, karaktärerna känns endimensionella och det känns som att man missar något mellan raderna.

Harlan Coben är känd för att skriva rafflande bladvändare med högt tempo. Här känns det som om han har haft lite för bråttom när han skrivit boken: intrigen utvecklas snabbt, men istället för halsbrytande spänning landar man i något osannolikt utan att riktigt veta hur man tagit sig dit.

Jag har gillat Harlan Cobens stil ända sedan jag läste Berätta det inte för någon, och har läst alla böcker sedan dess. Ingen har riktigt nått upp till samma klass som den och det gör dessvärre inte den här heller. Men en stunds underhållning är den god för.

Harlan Coben "Ingen andra chans"

Helena Ehnbom — Sun, 29 May 2005 23:00:00 +0000

Marc Seidman vaknar upp på ett sjukhus efter ett skottdrama där hans fru dödats och halvåret gamla dottern förts bort. När så en utväxling ska ske för pengar mot barn så går allt åt skogen och istället riktar polisen misstankarna mot Marc själv allt enligt tesen att den skyldige rent statistiskt ofta är mannen.

När så kidnapparna återkommer nästan två år senare med nya lösensummekrav så väljer Marc att med hjälp av sina närmaste och en gammal flamma klara biffen själv.

Till bokens fördel ska sägas att den har sidvändarpotential. Tempot är egentligen inte extremt högt men intrigen innehåller tillräckligt många intressanta frågetecken för att man inte rätt så omgående ska vilja ha svaren.

Karaktärerna är i mångt och mycket stereotypa och förutsägbara. FBI-snubbarna är töntigt hårdkokta, huvudpersonen själv osedvanligt dumdristig och hans gamla flamma givetvis före detta FBI-agent med ett fläckigt förflutet. Kidnapparna är så samvetslösa och onda att det nästan blir orealistiskt. Dessutom snuddar författaren vid en del moraliska dilemman utan att ta tag i dem och det karaktäriserar den här boken rätt väl – det blir ofta varken hackat eller malet.

Heder dock för ett relativt oväntat slut och i allmänhet spännande upplösning. Som helhet i hängmattan någon solig dag i sommar går den ner.

dagensbok.com » Harlan Coben

Harlan Coben "Försvunnen"

Similar Posts:

Harlan Coben "Ingen andra chans"

Similar Posts: